kolfinnur
Trådstartare
Jag tror jag är i en ohållbar jobbsituation. Jag är snart klar med mitt första år som doktorand, och jag känner att jag inte orkar mer. Jag har svårt att hantera stressen, i perioder har jag velat vända i dörren till universitetet på morgonen, ångest på söndagar är mer regel än undantag. Ibland tänker jag att jag skulle varit utbränd för länge sedan om jag inte haft en sån underbar fästman som nästan alltid är hemma när jag kommer hem, lagar mat, tröstar mig osv... Och jag har bara hållit på ett år. Hur ska jag orka TRE år till? Till saker hör att jag har väldigt goda karriärmöjligheter utan en doktorsexamen. Trodde doktorerande skulle passa mig, vara väldigt utmanande ja, men att jag skulle gilla det. Det gör jag inte, jag är bara trött hela tiden och orkar knappt göra några aktiviteter på fritiden, och längtar mer och mer efter ett "vanligt" jobb. Såklart kan det vara stressigt på alla jobb, det inser jag ju. Men jag känner en så stor press samtidigt som jag känner mig väldigt ensam som doktorand.
Finns någon här som sagt upp sig från en doktorandtjänst? Eller varit i en liknande situation? Eller tvärtom, fullföljt sin doktorandutbildning ändå?
PS: Har pratat med handledarna om att jag inte trivs och vissa saker har förbättrats, men marginellt. Har även psykologkontakt och en tid bokad hos doktorandombudsmannnen på universitetet.
Finns någon här som sagt upp sig från en doktorandtjänst? Eller varit i en liknande situation? Eller tvärtom, fullföljt sin doktorandutbildning ändå?
PS: Har pratat med handledarna om att jag inte trivs och vissa saker har förbättrats, men marginellt. Har även psykologkontakt och en tid bokad hos doktorandombudsmannnen på universitetet.