Nacktråd!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Nacktråd!

En fundering: ser du aldrig brister hos AR-ekipage på bild? Kan man rida perfekt hela tiden? Kan man göra en rättvis bedömning av en stillbild, en ögonblicksbild?

Jag har jämfört "de bästa" med "de bästa"
om jag ser flera ur världseliten i dressyr plus en massa jag inte hört talas om men som enligt hemsidorna tävlar på hög nivå och ser ut att göra så, visade på ett otal bilder de själva valt ut för att göra reklam för sig. Då tycker jag att de är representativa för modern tävlingsdressyr.

Jag tänker inte klanka på några nybörjare eller någon alls som inte går ut för att ha kommit väldigt långt och vill visa upp sina resultat.

De bilder jag gillar ridningen på är bilder från clinics, träningar eller uppvisningar med ridning jag bara kan kalla över lag "ej tävlingsridning" o mer åt det klassiska hållet.
Törs inte sätta annat namn på det. Men ryttarna var inte klädda i hatt o frack och hästarna kunde vara av vilken typ som helst, men ofta såg de ut att vara väl byggda för samling.
Om inte gjorde de övningarna utifrån sin kropps möjligheter på ett fint sätt. Alltså kanske inte lika "mycket" av allt.

Att jämföra en ridkoleryttare på medelnivå med en som ridit AR för någon ortstränare ett par år känns inte intressant. Det är väl de som kommit långt enligt både sig själv o andra som är värt att jämföra. det som anses bra i vardera läger med vad som anatomiskt borde vara korrekt. -Både anatomiskt och dynamiskt, harmoniskt och sunt. Med både kropp och själ närvarande.
 
Sv: Nacktråd!

Tycker du då att AR-ekipage ALLTID visar det optimala på sina ögnblicksbilder? Tycker du att endast AR-ryttare är måna om sina hästar?

Jag vill inte provosera dig, du skriver en hel del tänkvärt. ;) Men då jag verkligen försöker sätt mig in i AR och funderar på om det går att dra skarpa gränser mellan AR och "vanlig" dressyr så gör dessa inlägg mig lite ledsen. :cry: Om man som "vanlig" ryttare blir frågvis så är man genast inskränkt och otrevlig, men det är från vissa Ar-ryttares sida fritt fram att klanka ned på tävlingsryttarna, att ge tävlingsdressyren "tjuvnyp". Vi strävar väl ändå mot samma mål, de flesta av oss? Men ingen kan rida perfekt i alla lägen. Att öva vissa rörelser hemma på ridbanan är något helt annat än att visa upp samma rörelser på tävlingsbanan. Hemma kan man göra det man ska när hela ekipaget är redo, på tävlingsbanan ska det visas "här och nu". Det är svårt!

För övrigt undrar jag om inte tävlingsryttare är bättre på att se svagheterna hos sina hästar, i form av fel exteriör för uppgiften? En häst med sämre förutsättningar utsätts inte för de högsta kraven. Det är bara min fundering, jag kan ha fel.
 
Sv: Nacktråd!

Jag håller med Solis. Det kan bli spännande diskussioner och i varje tråd måste man inte hela tiden klargöra precis vad man tycker om allt hela tiden. Man kan diskutera ändå. Du ´kan ha dina idealbilder jag kan ha andra. Vad gör det? Jag skulle kunna lägga in en hel del trist AR-ridning från "skickliga" som ofta diskuteras som förebilder i detta forum (BB tex). Men jag gör det inte. Vi ser troligen olika saker också. Det finns ingen anledning att bråka om sånt, ingen av oss är nog på den högsta nivån inom våra olika inriktningar och varför då hålla på? man kan döremot diksutera VAD man ser i så fall. OCh kanske enas om vissa saker. Att låsa sej i skyttegravar leder aldrig framåt.

Jag tror alla här och på dressyr kämpar för att rida så bra som möjligt och med mesta möjliga känsla för sin häst och för att få hästen med i det man håller på med. Räcker inte det? Varför kan du inte diskutera då?:confused: Det finns en massa dåligt inom alla inriktningar, varför dra upp det som hinder för diskussion:confused:

Du behöver inte ha alla världens hästar på ditt samvete. Då går du under.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Nacktråd!

Jag håller fullt och fast med dig i ditt inlägg ovan om "russin i kakan". För att kunna plocka russin i kakan bör man vara extremt välutbildad redan och kunna en hel del teori. Det tar ett helt liv att lära sig rida "halvkass" och hur många av oss har tid att studera vid en ridakademi på heltid? Det är ju inte så konstigt att folk har olika ideal, när det inte finns en gemensam kunskapsbas. Det är ju så vansinnigt vanskligt att lägga upp en bild och säga "det HÄR tycker jag är bra", för det finns alltid 50 personer som ser helt andra saker, som stirrar på lodplan (många är ju Dadde-fostrade), som stirrar på ryttarens avvikelser från den lodräta sitsen eller som tittar enbart på hur långt hästen trampar in under sig. Det man säger vittnar ju hur mycket man lärt sig på sin resa. Många tror att det de vet idag är en sanning, men så upplever inte jag att det är.

Ridning är för mig en balansakt. Allt går ut på att hitta balansen (och hålla den) i olika övningar/gångarter/samlingsgrader. Precis som en lindansare, ska en ryttare vara duktig på att hålla balansen. Det betyder inte att man aldrig tappar den. För det gör man. Hela tiden. Rörelsemekaniskt påverkas vi av att sitta på en kropp som rör sig under en. Man kan alltså inte hålla balansen hela tiden, MEN man kan sträva efter att hitta den så fort som möjligt igen! Och inte tappa den så långt.

Jag tränar för en tränare som har mkt teoretisk utbildning för sina elever också, det är för mig en väldig förmån. Jag är medveten om att det inte passar alla, men det passar mig. Vi tittar väldigt mkt på filmer, går igenom hästens mekanik och rörelser och så vidare. På dessa teoretiska kurser har jag fått förmånen att ta del av tränarens filmbibliotek, och sett otroligt mycket ridning. Jag håller helt med dig i att god ridning har ett gemensamt - det är i balans och harmoni. Oavsett om det är en westernryttare, en tysk beridare eller en fransk beridare uppe på. MEN. (Nu kommer min invändning efter hundra år). Även de bästa ryttare tappar balansen, hur många gånger som helst på en kortsida. Och med det vill jag säga att det finns väldigt god tävlingsdressyr också, men att tävlingsryttare blir mer hudflängda eftersom deras ridning visas på tv, fotograferas gång på gång på gång osv. Att rida perfekt i 7 minuter i sträck (om vi tar ett "standardprogram i dressyr") FINNS inte i min värld.

Sen är jag helt med på det du säger, tävlingsdressyr innehåller många avarter också. Framför allt på den nivån som är ett par snäpp under världseliten. Och då fattar man ju lite hur jävla svårt ridning är, ryttare som har tillgång till hur många bra hästar som helst och som rider mängder av hästar varje dag, har _ändå_ svårt att komma fram "snabbt".

Detta inlägg är skrivet ur en idealistisk och teoretisk synvinkel. Jag anser inte att jag rider bättre än svensk elit. Jag tycker att det finns jättemånga duktiga ryttare, jag höjde bara inlägget en nivå mot det idela tillståndet av "perfekt" ridning. (Jag kanske ska ha detta som signatur istället, eftersom teoretiska diskussioner ofta upplevs som provocerande - vilket är min SISTA intention eftersom jag avskyr konflikter... ? :idea: )
 
Sv: Nacktråd!

Även de bästa ryttare tappar balansen, hur många gånger som helst på en kortsida. Och med det vill jag säga att det finns väldigt god tävlingsdressyr också, men att tävlingsryttare blir mer hudflängda eftersom deras ridning visas på tv, fotograferas gång på gång på gång osv. Att rida perfekt i 7 minuter i sträck (om vi tar ett "standardprogram i dressyr") FINNS inte i min värld.

Sen är jag helt med på det du säger, tävlingsdressyr innehåller många avarter också. Framför allt på den nivån som är ett par snäpp under världseliten. Och då fattar man ju lite hur jävla svårt ridning är, ryttare som har tillgång till hur många bra hästar som helst och som rider mängder av hästar varje dag, har _ändå_ svårt att komma fram "snabbt".

Jag håller med dej. :bow: Även i det som gäller balansen som det viktiga i ridningen. I de bästa stunderna när allt är :love: så är vi bla i balans med hästen och inverkar precis rätt precis lagom, i precis rätt ögonblick, och det är inte ofta men det lever i alla fall jag på. Och njuter av att se när andra är det.

Det är det jag menar också att bra ridning är när allt stämmer mellan ryttare och häst, och båda är engagerade och gillar det de håller på med. :bow:

(Vill f ö inte heller ha konfllikter, men jag tycker diskussioner kan innehålla olika tänkande utan att det behöver bli tråkigt, eller värdlskatastrof, det är lite "svenskt" att allt måste var så stillsamt annars är det "bråk". Jag är van vid diskussioner om det mesta och att man kan skilja på sakfråga och person och uppskatta folk fast man tycker olika, bara "liten" parentes)
 
Sv: Nacktråd!

Tycker du då att AR-ekipage ALLTID visar det optimala på sina ögnblicksbilder? Tycker du att endast AR-ryttare är måna om sina hästar?

Jag vill inte provosera dig, du skriver en hel del tänkvärt. ;) Men då jag verkligen försöker sätt mig in i AR och funderar på om det går att dra skarpa gränser mellan AR och "vanlig" dressyr så gör dessa inlägg mig lite ledsen. :cry: Om man som "vanlig" ryttare blir frågvis så är man genast inskränkt och otrevlig, men det är från vissa Ar-ryttares sida fritt fram att klanka ned på tävlingsryttarna, att ge tävlingsdressyren "tjuvnyp". Vi strävar väl ändå mot samma mål, de flesta av oss? Men ingen kan rida perfekt i alla lägen. Att öva vissa rörelser hemma på ridbanan är något helt annat än att visa upp samma rörelser på tävlingsbanan. Hemma kan man göra det man ska när hela ekipaget är redo, på tävlingsbanan ska det visas "här och nu". Det är svårt!

För övrigt undrar jag om inte tävlingsryttare är bättre på att se svagheterna hos sina hästar, i form av fel exteriör för uppgiften? En häst med sämre förutsättningar utsätts inte för de högsta kraven. Det är bara min fundering, jag kan ha fel.
Håller med du.
Oftast är det de som inte har tävlat alls som kritiserar tävlingsdressyren o inte kan se ngt annat bra utanför sin egen sfär.


O nej, de skaffar sällan en häst som inte har de förutsättningarna som de vill ha o därmed inte utsätter hästar för sånt som de inte klarar av.
De skickliga ryttarna klarar inte bara av att hålla sin egen balans, utan även att hjälpa hästen med sin.
Man får oerhörd rutin av att rida många olika hästar i skilda utbilningsstadier.
Om man vill se avspända hästar så bör man själv se hur mkt man påverkar hästen med sina egna nerver o dessutom allt runtikring.

Jag säger bara prova själv! innan man uttalar sig.

titta bara på bedömningssporten konståkning där man kan ha en partner där ännu mer kan gå fel, när det ska synkas.
Där finns det det som på träning kan göra underbara quadrupplar , men hamnar på rumpen på tävling- gång på gång.
Hur tror ni att det känns att vara den som inte pallar för trycket?

Vi är bara människor o hästarna är bara hästar.
 
Sv: Nacktråd!

Tycker du då att AR-ekipage ALLTID visar det optimala på sina ögnblicksbilder? Tycker du att endast AR-ryttare är måna om sina hästar?
Jag förtydligade just det att jag kommenterar bilder som valts ut av ryttarna själva för att visa det bästa de gör. I reklamsyfte. Plus såklart bilder från tävlingsreportage. Men jag tror att ryttarna skulle vara ganska nöjda med bilderna själva.
Jag tror att de flesta är måna om sina hästar. det betyder inte att man rider bra!

Jag vill inte provosera dig, du skriver en hel del tänkvärt. Men då jag verkligen försöker sätt mig in i AR och funderar på om det går att dra skarpa gränser mellan AR och "vanlig" dressyr så gör dessa inlägg mig lite ledsen. Om man som "vanlig" ryttare blir frågvis så är man genast inskränkt och otrevlig, men det är från vissa Ar-ryttares sida fritt fram att klanka ned på tävlingsryttarna, att ge tävlingsdressyren "tjuvnyp". Vi strävar väl ändå mot samma mål, de flesta av oss? Men ingen kan rida perfekt i alla lägen. Att öva vissa rörelser hemma på ridbanan är något helt annat än att visa upp samma rörelser på tävlingsbanan. Hemma kan man göra det man ska när hela ekipaget är redo, på tävlingsbanan ska det visas "här och nu". Det är svårt!

För övrigt undrar jag om inte tävlingsryttare är bättre på att se svagheterna hos sina hästar, i form av fel exteriör för uppgiften? En häst med sämre förutsättningar utsätts inte för de högsta kraven. Det är bara min fundering, jag kan ha fel.
Det är ju just det här jag själv undrar över. Väljer man optimala dressyrhästar för att verkligen bära en ryttare rätt, eller är det andra faktorer som blir viktigare?

och just det där med tävlingsmomentet, är det då riktigt bra ridning som visar i arenorna, om det ska visas "här och nu" så kan nog ridningen försämras till förmån för showen. Mer disciplin och press, mindre lätthet och äkta bärighet.
Men jag vet inte, jag bara reflekterar!
 
Sv: Nacktråd!

och just det där med tävlingsmomentet, är det då riktigt bra ridning som visar i arenorna, om det ska visas "här och nu" så kan nog ridningen försämras till förmån för showen. Mer disciplin och press, mindre lätthet och äkta bärighet.
Men jag vet inte, jag bara reflekterar!

Jag tycker du tänker lite snedvridet på något sätt. Vet inte var jag ska börja riktigt för att få lite rätsida:confused:

Den ridning du ser de minuterna i ett program är det bästa de ekipaget åstadkommer just då under de omständigheterna. Och det som visas bedöms. Sä'kert hade de kanske fått högre poäng ändå om de suttit hemma och ridit under optimala omständigheter. Som axel säger, det är vanliga levande varelser både häst och ryttare, inga maskiner som du knäpper på och av. :confused:

Tror du tex Bents hästar alltid går perfekt med en jättepublik (eller annars med:confused: :crazy: se hans bilder o videor, det har diskuterats förr att han även visar ej perfekt.) Han gör så gott han kan enligt sitt sätt att se hur det ska vara, i varje moment, precis som alla andra ryttare. Ingen är perfekt. En bild som knäpps under ett program säger egentligen ingenting, du skulle ah kunnat knäppa hundratusen bilder i samma program eller ritt som sa något annat.

En film ger i så fall mer bild av verkligheten.

Tycker du travare i ett lopp går optimalt, hur kommer det sej då att de har så mycket skador? Det är enormt slitsamt och dessutom onaturligt för en häst att gå i den traven anser jag, och de avlas för att klara det, de är byggda för att klara det bättre än de skullle ha gjort om de inte var byggda så. Den rasen som klarar det fanns inte ens naturligt.

Jag skulle vilja se vad du menar med det perfekta, det blir alltmer grumligt för mej. :confused:

Tävlingshästar rids hemma på annat sätt än på tävling. Även travare tränas förhoppnignsvis annorlunda hemma, inte fullt ös varje pass.
 
Sv: Nacktråd!

och just det där med tävlingsmomentet, är det då riktigt bra ridning som visar i arenorna, om det ska visas "här och nu" så kan nog ridningen försämras till förmån för showen. Mer disciplin och press, mindre lätthet och äkta bärighet.
Men jag vet inte, jag bara reflekterar!

Visst har du en poäng här för visst så är det prestigen och önskan om att ta fram och upp hästen i klasserna snabbt som kan ge dålig kvalite i många fall.

Men jag undrar lite för det blir lätt en typ av läktar kritik här ibland när det klagas om bilder, eliten osv.
Har ni själva varit uppe i de nivåer som ni klagar på ?
Sitter ni själva med piaffer, piuretter och passagen med samling som krävs till att tom visa detta för alla som vill se och dessutom bli granskad av domarögon ?

Jag är inte ute efter att få en debatt bland likbördes som kräver att man själv når det som man diskuterar om men tycker att det krävs lite förståelse vilken svårighet det ändå är i träning och naturligtvis tävling- att överhuvudtaget ta upp en häst i dessa nivåer och hur mkt tid och skicklighet i tajming både ridmässigt och i balansgången detta kräver i tränings och muskel-lära så hästen håller överhuvudtaget......

Sen tål det att diskutera hästens egna motivation i träningen och hur träningen skall varieras så hästen kan få vara häst med att oxå vara posetiv till träning och rörelsen i sig ........ detta syns i en del ekipage då den dära lättheten och energin kanske saknas om träningen inte är motiverad.

Om man tänker efter lite i dessa banor så kanske det blir en bättre klimat och ödmjukhet att kunna diskutera med de olika bakgrund vi har utan skyttegravar och tjuvnyp åt något håll ;)
 
Senast ändrad:
Sv: Nacktråd!

Jag medger att jag hårddrar en hel del! kanske för att få en massa bra svar, som det blev nu!

Till flashlight
Tycker du travare i ett lopp går optimalt, hur kommer det sej då att de har så mycket skador? Det är enormt slitsamt och dessutom onaturligt för en häst att gå i den traven anser jag, och de avlas för att klara det, de är byggda för att klara det bättre än de skullle ha gjort om de inte var byggda så. Den rasen som klarar det fanns inte ens naturligt.
Absolut! egentligen är det vansinne att låta hästar trava i de farterna!
Jag tog dem som exempel på exteriör då det även inom travet är viktigt med bärighet. Om man bortser från alla remmar som håller o drar har man inte så stor chans att påverka hästen i vagnen, o där kommer exteriören in.
En perfekt kropp med väl vinklat kors kommer att ge mer hållbarhet o kutar fortare.

Vår krake är tio% längre än hög, med problem som följd.
Helst rider jag inte honom i motion utan bara så samlat och fint vi kan hemmavid för att skona hans kropp. jag o travtokiga sambon är som the good and bad cop. Han tränar för tävling o jag reparerar och förebygger hela tiden det slitage som travet ger.

Men dressyr ska i mina ögon inte slita så mycket att det krävs framavlade stora framdelar för att klara påfrestningarna...
Jag har ingen önskan att tävla i dressyr utan vill bara jobba utifrån hästarnas behov av gymnastik Och för mitt eget nöje såklart, jag älskar att känna hästen växa och dansa.

Jag avbröt kan man säga den karriären (träna för tävling)för att hålla på med problem... Det gick bra under ridskoleåren och hux flux satt jag i en träningsgrupp. Men jag tyckte att ridningen var helt fri från insikter och känsla. Man bara red och red utan så många reflektioner över varför man gjorde si eller så.
Nu på egna hästar har inte möjligheten att träna på piaffer och passager infunnit sig. En envis arab med skadad rygg och två travare i full tävlingsform har inte gett utrymme för så snabb utveckling inom dressyren.
men gammeltravaren har hunnit få en ganska fin balans och form i kroppen. Då inte korsförlamningen blommar upp igen.. Suck..

Kanske man skulle skaffa en RIDhäst någon dag.:idea:
 
Sv: Nacktråd!

Ha ha, det där med lång kropp känner jag igen, min gammeldam är 158 cm över manken och 155-täcken...:angel:

Men annars så tycker jag att exteriören på hästarna har förbättrats avsevärt under åren, det finns väl ingen som avlar fram stora framdelar? :confused: Tycker att fokus ligger mer på att få hästar med bra bakdelar, vinklar, lite längre ben och mer i naturlig uppförsbacke. Det finns inte så många "vagnshästar" nu, alltså lågställda och kortbenta, tack och lov.

Vad stora framdelar hos en del hästar beror på törs jag inte uttala mig om, kan bara säga att min gammeldam förut hade betydligt större framdel än bakdel, men med mycket träning och fokus på att få en lättare framdel genom mer arbete bakifrån så ändrades proportionerna. ;)
 
Sv: Nacktråd!

Funderar vidare...

Jag har en kusin som är ren dressyrtjej. Dömer lättare klasser o strävar efter att börja tävla med sin första egna häst.(som nu varit halt)

Har inte umgåtts eller diskuterat ridning så mycket med henne och vi har inte haft några åsikter om varandra alls. Men nu har vi pratat en hel del då hennes häst haft problem.

Det visade sig nu att vi har samma mål. Men hon är frustrerad pga bristen på bra instruktörer och dålig pedagogik o logik i den ridning hon har omkring sig. (på det stora ridstallet)
Väl ansedda tränare gör henne helt förvirrad då de lägger upp pass som är totalt fel för hennes häst utifrån hästens problem o svagheter. Saker ska bara göras och hästen ska lyda. Klarar den inte övningen ska det göras om o om igen med mer press och hårdare tag.

Kusinen har vuxit i mina ögon då hon helt själv utan influenser utifrån ( ingen AR där inte:smirk: )har tänkt o känt och kommit på vad som fattas hennes häst. Hon analyserar ridningen och vill lägga upp pass som ska hjälpa hästen förbi sina begränsningar utan stress. hon vill heller inte riskera att få den halt igen.

Hon kan känna igen den äkta bärigheten då hon får känna den i korta sekvenser på sin lite stela dam. Efter behandling har hästen bjudit till och visat hur fint hon kan röra sig korta korta stunder.
Men, skulle hon hässja på i det träningstempo instruktörerna vill skulle denna häst omöjligen orka bibehålla den här glimten av bärighet och mjukhet.
Hon skulle köras över och hamna i den lite falska form som hon tidigare gått i men utföra övningarna snällt.

Jag blir lite ledsen av att höra hur hon inte har någon som förstår och kan se de mönster hon har hittat och kan hjälpa henne. Nu ringer hon mig och frågar hur länge hon ska rida och vilka övningar, bara för att jag verkar vara den enda som hon har omkring sig som tänker i samma banor. -Vilket känns lite absurt då jag knappt sett hästen och bor tio mil bort.
Men alla andra på det jättestallet med sina tillresande tränare då, hon borde ha ett stort nätverk av folk som kan stödja och tipsa. Om merparten hos tävlingsdressyrare har samma mål som jag menar jag..

Det verkar brista i samtal och logik där på stallet. Det jag tycker är bäst med aR-kurser o träningar är just att man lyfter fram diskussionen om ridning. Jag vill förstå bakomliggande orsaker och dynamiker. Veta varför jag gör övningar och därigenom få ett självförtroende i ridningen. Att ha en plan och känna sig trygg med att genomföra den och även kunna stå till svars för varför det ser ut som det gör. :cool:
 
Sv: Nacktråd!

Återigen så är jag ledsen att se att du har så DÅLIG uppfattning om tävlings dressyr och folket i dessa kretsar. Jag ser ju att det helt genuint är så - men det gör mig beklämd.

i dina ögon så ser du denna kusin som "avvikelsen från trenden" - dvs hon är undantaget till en genre som du ser med oblida ögon och har dålig bild av.

men i min värld - och jag kommer från den världen - finns det många som din kusin...:( som är tänkande, analyserande, inte sväljer allt rakt av, och som vill det bästa för sin häst och kan se kritiskt även på de saker som kanske inte är de mest självklara att granska kritiskt.

återigen - gör mig verkligen ledsen att se att du så genuint tror att denna person är ett delikat undantag :(

Det jag tycker är bäst med aR-kurser o träningar är just att man lyfter fram diskussionen om ridning. Jag vill förstå bakomliggande orsaker och dynamiker. Veta varför jag gör övningar och därigenom få ett självförtroende i ridningen. Att ha en plan och känna sig trygg med att genomföra den och även kunna stå till svars för varför det ser ut som det gör. :cool:

det du beskriver runt din AR träning i detta citatet, är lika självklart för mig som rider vanlig dressyr, i fråga om vad min tränare gör.... och de FLESTA andra tränare jag tränat för inom samma skola.....:crazy:
 
Senast ändrad:
Sv: Nacktråd!

Jag vet inte vad du vill med ditt inlägg, ärligt talat.
Menar du att du på fullt allvar tror att det din kusin söker är UNIKT:confused:
Jag har också letat tränare för att hitta nån som passar mej och hästarna jag rider, fast ingen av dem haft några fysiska problem, enbart för att alla metoder passar inte alla hästar.
Jag vill också veta vad jag gör och varför. Jag tvingar aldrig hästen vidare om det blir motstånd som tyder på att nåt inte är ok.
Och JAG är inte ett dugg unik.:o

Visst finns det dåliga tränare som inte ser till hästen och ryttaren, visst finns okänsliga ryttare osv. Inom det mesta, säkert. Men din svartsyn gör nästan deprimerat intryck på mej om jag ska vara ärlig. Önskar att du kom ut och fick se lite annat i hästlivet:crazy:
 
Sv: Nacktråd!

KL
Eftersom jag bla jobbar med att undervisa, och själv har studerat alldeles för många år, så kan jag inte annat än att referera till hur många - eller få - lärare som verkligen har passat mig...
Kanske är det likadant här, att vi passar olika bra ihop med olika instruktörer. Helst skulle man ju vilja ha ett orakel, som också såg hela människan på hästen, samtidigt som den kan göra de underverk man längtar efter med sin häst.
Jag är lyckligt lottad som hittat en som jag litar på - på många plan, och jag tror inte att det är särskilt vanligt, så det gäller att vårda detta så det håller på sikt...
Att jag sedan får ut mycket av andra tränare också kanske har emd min höga ålder att göra, de där russinen behöver inte vara aspekter av ett helt genomarbetat system; det kan faktiskt vara russin. Eller går det lika bra med selleri?
 
Sv: Nacktråd!

Fick en känsla angående:
Jag har en kusin som är ren dressyrtjej. Dömer lättare klasser o strävar efter att börja tävla med sin första egna häst.
Idag måste du själv ha tävlat upp till en nivå, om du ska kunna utbilda dig till domare. Har hon utbildning eller dömer hon klubbtävlingar?
finns de som bara har meriten- textilslöjdlärare- fast just denna tillhör kategorin duktig domare.
 
Sv: Nacktråd!

Du får ursäkta, men jag tycker att ditt inlägg spär på det tråkiga "vi och dom".:cry: Ditt generaliserande av alla som vill tävla är lika knasigt som om jag, utifrån mina dåliga erfarenheter av AR, skulle säga att alla AR-ryttare rider som krattor. :crazy:
 
Sv: Nacktråd!

Det där slog mig också, men hon kanske har tävlat förr?

I vilket fall som helst så tycker jag det är underligt om hon är så duktig att hon kunnat bli domare, men ändå inte kan avgöra vad som är bästa träning för sin egen häst. :crazy: Hon kanske inte haft den så länge?
 
Sv: Nacktråd!

Det var hennes första egna häst, så. .....då kanske det inte är så lätt om man inte har bra hjälp.:crazy: Och hästen dessutom har nåt slags problem med kroppen. Den hade visst bla annat varit halt och är stel.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp