M
Mirela
Vi har haft hund innan som ni kanske vet. Idag har vi inte det. Våra grindar står alltid öppna nu när vi inte har hund längre. När jag i godan ro sitter och dricker kaffe på morgonkvisten hör jag att det är ett jäkla liv på framsidan, så jag går och ser efter. Då utspelar sig ett senario som gör mig förbannad på riktigt.
En hund står vi ett av våra träd närmast ytterdörren. Han pendlar mellan trädet och våran trappa. Hunden kommer inte in under trappan, eller upp i trädet och jag kan inte förstå vad det är han håller på med när han skäller, gräver, spekar och hoppar,Tills jag ser att en av våra katter sitter i trädet och kan bara anta att den andra ligger under trappan.
Jag blir vansinnig och ser att det är en av jägarna i byns hund, en stövare. Jag tar jackan i ena armen och ett gammalt koppel i den andra och klampar ut. Då ser jag att hans fru kommer lungt lullande längs vägen och ser inte ut att bry sig nämnvärt. Jag blir ännu mer förbannad och ryter till på henne att kalla in sin hund (som vid det här laget är tossig och studsar, skäller och är allmänt uppspelt så jag inte får tag i skrället) Frun ser ut att få panik och börjar famla efter en visselpipa i fickan som hunden skiter fullständigt i. Frun står vid grinden och visslar i pipan (som hunden fortfarende skiter i) och gör inga ansatser att försöka få tag i hunden utan står bara där och ser panikslagen ut.
Hunden är så uppspelt att han är blockerad så han lyssnar inte ett skit, när han gör en raid mellan trädet och trappan tar jag helt sonika kopplet, daskar till han på rumpan, varpå hunden stannar upp en halvsekund och jag tar tillfället i akt och slänger mig fram så jag får tag i nackskinnet på den. Hunden blie och jag kopplar snabbt som attan hunden, ger honom till ägaren och är så arg att jag kokar. När hon sedan har bett om ursäkt har hon förklaring att det är ju faktiskt en jakthund, det är hans instinkter. Ja men har honom kopplad då? var mitt svar. Nej det gick inte att ha hunden kopplad för han är inte VAN vid det. Stackaren får panik när han är kopplad du ser väl själv? Säger hon och hintar lite åt hunden som far runt som en idiot i kopplet, skäller och drar. När jag kontrar med ägandeansvar, kontoll och risker blir hon mer och mer sur, sätter tillslut näsan i vädret och säger kort att han är en jakthund som är och förblir okopplad då han inte kan hjälpa sitt beteende och att det är synd om honom, varpå hon tar hunden går en bit tills hon är i slutet av vårat staket (precis där skogen börjar) kopplar lös hunden och slänger in kopplet på våran tomt.
Jag
Hur ska jag gå vidare med det här? Jag känner på mig att det här inte är sista gången detta händer och jag är nog inte den sista som råkar ut för det heller (jag syftar på hennes attityd gällande hunden). Hur hade ni gjort? Jag tänker försöka prata med hennes man vid tillfälle (han jobbar mycket och jobbar han inte är han och jagar).
Dom passerar trots allt rätt över våran gårdsplan. Vad gäller?
Långt och förbannat inlägg, säkert luddigt skriver med men finns det någon lyckas tyda det så kom gärna med lite råd hur ni hade reagerat och gjort.
En hund står vi ett av våra träd närmast ytterdörren. Han pendlar mellan trädet och våran trappa. Hunden kommer inte in under trappan, eller upp i trädet och jag kan inte förstå vad det är han håller på med när han skäller, gräver, spekar och hoppar,Tills jag ser att en av våra katter sitter i trädet och kan bara anta att den andra ligger under trappan.
Jag blir vansinnig och ser att det är en av jägarna i byns hund, en stövare. Jag tar jackan i ena armen och ett gammalt koppel i den andra och klampar ut. Då ser jag att hans fru kommer lungt lullande längs vägen och ser inte ut att bry sig nämnvärt. Jag blir ännu mer förbannad och ryter till på henne att kalla in sin hund (som vid det här laget är tossig och studsar, skäller och är allmänt uppspelt så jag inte får tag i skrället) Frun ser ut att få panik och börjar famla efter en visselpipa i fickan som hunden skiter fullständigt i. Frun står vid grinden och visslar i pipan (som hunden fortfarende skiter i) och gör inga ansatser att försöka få tag i hunden utan står bara där och ser panikslagen ut.
Hunden är så uppspelt att han är blockerad så han lyssnar inte ett skit, när han gör en raid mellan trädet och trappan tar jag helt sonika kopplet, daskar till han på rumpan, varpå hunden stannar upp en halvsekund och jag tar tillfället i akt och slänger mig fram så jag får tag i nackskinnet på den. Hunden blie och jag kopplar snabbt som attan hunden, ger honom till ägaren och är så arg att jag kokar. När hon sedan har bett om ursäkt har hon förklaring att det är ju faktiskt en jakthund, det är hans instinkter. Ja men har honom kopplad då? var mitt svar. Nej det gick inte att ha hunden kopplad för han är inte VAN vid det. Stackaren får panik när han är kopplad du ser väl själv? Säger hon och hintar lite åt hunden som far runt som en idiot i kopplet, skäller och drar. När jag kontrar med ägandeansvar, kontoll och risker blir hon mer och mer sur, sätter tillslut näsan i vädret och säger kort att han är en jakthund som är och förblir okopplad då han inte kan hjälpa sitt beteende och att det är synd om honom, varpå hon tar hunden går en bit tills hon är i slutet av vårat staket (precis där skogen börjar) kopplar lös hunden och slänger in kopplet på våran tomt.
Jag
Hur ska jag gå vidare med det här? Jag känner på mig att det här inte är sista gången detta händer och jag är nog inte den sista som råkar ut för det heller (jag syftar på hennes attityd gällande hunden). Hur hade ni gjort? Jag tänker försöka prata med hennes man vid tillfälle (han jobbar mycket och jobbar han inte är han och jagar).
Dom passerar trots allt rätt över våran gårdsplan. Vad gäller?
Långt och förbannat inlägg, säkert luddigt skriver med men finns det någon lyckas tyda det så kom gärna med lite råd hur ni hade reagerat och gjort.