Sv: Mysteriet Utter - äntligen svar, men inga roliga direkt..
Liten uppdatering...
Det är ju kul Murphy låter bli mina hästar (*peppar, peppar och ta i trä*) men han får gärna låta mina hundar vara ifred också.. =/
Återbesök för Utter idag. Jag var beredd på exakt det besked jag fick, men hade ju mentalt hoppats på att jag skulle ha heeelt fel.
Men.. han är inte bättre. Kanske har han lite mindre ledfyllnad i haslederna, eventuellt. Kanske rör han sig aningens bättre än sist, men det är i så fall allt. Varenda jävla led är fortfarande inflammerad, och ryggen är sämre. Han har ordentligt ont i ryggen, och har tappat muskler. Veterinären tror det är ffa pga kortisonet och vilan han tappat ryggmuskler, jag är inte lika övertygad då¨han inte tappat muskler nån annanstans utan bara ryggen.
Men ont i alla leder fram och alla leder utom höftleder bak. Rör sig likadant som sist.
Och både veterinären och jag är ganska ense om att den smärtmässiga förbättring som syntes på MONSTERdosen kortison knappast var mer än en liten smärtlindring som fick ner smärtan till en för Utter hanterbar nivån. Han blev sämre igen ungefär en vecka efter första minimala dossänkningen, och det var mest troligt inte för det 'kom tillbaka' - utan vi lyckades aldrig häva inflammationerna, bara ta udden av smärtan (dvs samma effekt som på metacam), och när dosen gick ner lite ökade smärtan.
För lederna mår i princip inte ett dugg bättre. Han har inte svarat alls såsom önskat/förväntat på kortisonet... =/
Lilla gubben..
Det ser rätt svart ut, vi måste ju häva inflammationerna, och sen hitta den kortisondos som är lägsta fungerande för att de inte ska återkomma. Men just nu lyckas vi inte ens häva eländet.
Så, efter lite diskussion så ökar vi upp kortisondosen till HÖGRE än den där monsterhöga.. Han fick från början 64 mg Medrol, vilket motsvarar drygt 1,7 mg/kg för han vägde 37.5 kg då. Nu väger han 34 kg, och vi går tillbaka till 64 mg medrol, dvs drygt 1.8 mg/kg.. (I en vecka, sen ner till 56 mg, vilket innebär 1,65 mg/kg).
Dessutom drar de till med opioider ovanpå.. Dvs morfinliknande smärtstillande.
Återbesök om 10 dagar. Ser vi ingen förbättring då, så ser det jävligt mörkt ut. Nästa steg då är att helt enkelt slå ut immunförsvaret för honom med 'svaga' cellgifter. Något jag inte har minsta avsikt att 'gå med på', där är min gräns passerad, det handlar om livskvalitet och rimlighet med. Men det är enda alternativ till godnatt som finns, eftersom det man nu försöker göra är trycka ner immunförsvaret och fungerar inte det återstår bara att försöka slå ut det och den vägen häva inflammationerna. Så får vi inte en vändning nu är det som det ser ut idag godnatt
Hur jävla meningslöst och orättvist det känns saknar jag ord för just nu, och vägrar nog delvis ta in.
Enda positiva i kråksången är att herrn är slankare än han nånsin varit, invägd på 34 kilo. Minsta han nånsin vägt innan är 37. Han är i 'slankaste laget' just nu, men det är med flit, lederna behöver inte bära på ett uns extravikt. (Och han är inte mager, 'bara' slank, såpass att folk börjar ta fel på honom och Viktor, som är en 10 mån unghund..). Men nu ska han inte gå ner ett dugg till, så nu ska jag (Utter hurrar i bakgrunden) börja lägga på lite annan mat med.
Sen är det en klen tröst men ändå 'positivt' att han fasiken orimligtfinns kan komma att ha ont någonstans den närmsta veckan (och HAR han det ändå, då är det helt sjukt på riktigt)..
Men.. fan.. =/
för hur du kämpat och 
