Jag menar absolut inte att man ska strunta i kamplusten. Den måste också finnas där. Utan en god portion kamp blir det inte en bra hund, varken för sport eller tjänst och jag håller med om att en hund med kamp är lättare att styra än en där allvaret är i majoritet. Tanken med speciella skyddshundar är också något jag är positiv till då det verkligen är svårt att få till en hund som är på topp i alla bitar. Nu är väl inte torgrensare kanske något man använder direkt ofta i tjänst längre, i alla fall inte som man gjort tidigare, och då är det heller inte prioriterat. Jag minns en man som arbetade som hundförare i Stockholm för ett par decennier sedan och det vis han och hans hund hanterade våldsamma demonstranter på är inte riktigt rumsrent idag. Därför finns det väl inte heller samma behov av allvarsamma hundar. Jag har ju dock sett de kravallhundar du talar om på film och kan inte neka till att de gör sitt jobb ordentligt, men då ska vi också hålla i minnet hur de hundarna tränas. De körs hårt för att vänja sig vid extrema belastningar. Min tro är att en hund med lite jävlar anamma i sig inte behöver köras lika hårt utan kan stå pall på egen hand, så att säga. Det borde passa våra svenska metoder bättre.
Sedan har vi ju väktarhundarna som används betydligt mer till personskydd och där det då också blir viktigt. Hassemans har ju länge fött upp hundar till tjänst och är ganska insnöade på det där med rejäla hundar, men det verkar också fungera. De får förvisso också tillbaka hundar för att förarna inte reder ut dem, men med rätt förare blir de riktigt bra tjänste-ekipage. De tillhör ju också de där som skiljer en del på tävlingsskydd och tjänsteskydd. Så jag vet inte riktigt om det är hundarna det är fel på eller kombinationen hund och förare när en hund med allvar inte utför sitt arbete ordentligt. Polisen har ju vapen att ta till, men väktaren har bara hunden och där ser jag nog fortfarande ett behov av en hund som kan möta en allvarlig situation med allvar.