Sv: Motionera valp!
Inte nödvändigtvis, beror ju helt på vem du frågar, och vilken situation.
Jag har eg tre sorts promenader.
1. Löspromenad. Jag går lös, hundarna springer som de vill. Jag knallar på i långsam takt, men om de är före, efter, rör sig i fullt fräs eller står still bryr jag mig inte i, bara de ä hyfsat i närheten. Hyfsat = sisådär 50 meter om det är skog, sisådär 200 meter om det är ett fält.
2. Rastningspromenad i område där det inte är lämpligt eller tillåtet att ha dem lösa. De är då kopplade, men i 'långt koppel' (ej flexi), och de leder och jag följer inom rimliga gränser. Enda kravet är att inte dra. Vill man nosa på en lyktstolpe i fem minuter väntar matte snällt, vill man gå tvärs över gräsplanen följer matte snällt efter. Dock så följer jag ju bara inom rimliga gränser, vill man gå rakt ut i vägen följer matte inte med, och tolererar inte att de går ditåt heller.
3. Koppelpromenad/träningspromenad. Hunden är kopplad eller lös beroende på hund och ställe. Man går i mattes takt vid mattes sida, dit matte vill. Matte bestämmer tempo, riktning osv. Stannar matte stannar hund, går matte går hund. Det är okej att nosa direkt där man är, om man håller mattes tempo och håller kvar sin position vid mattes sida, dvs man har kanske 15 cm åt sidan/framåt/bakåt att spela på. Fokus ska vara huvudsakligen på matte och inte på den kissdoftande oemotståndliga busken tre meter bort. Ett ypperligt sätt att på vettig tid ta sig mellan A och B, och också väldigt bra hjärngympa för hundarna. Det är JOBBIGT för det kräver koncentration och aktiv ansträngning av hunden. Det är den typen man ska vara försiktig med när det gäller valpar.
Många TROR de har alt två, men när hunden stått och nosat i 1 minut är det lätt att tycka 'nej kom nu Fido', eller när hunden vill iväg tvärs över gräsplätten tycka 'nej inte dit fido'. Det är då lätt att gå över gränsen för vad som blir för ansträngande för en valp.
Som jmf för hur stor skillnad det kan vara mellan två till SYNES likartade. Så om jag red en runda på 1 h, i skritt, trav och galopp, och hade min lilla dvärghund med, så hon sprang ju HELA den tiden, oftai fullt fräs runt i skogen, ner i dikena etcetera. Om jag red 10 km, så sprang hon 15. Pigg och glad och nöjd hund när vi kom hem.
Om min pojkvän sprang en HALVTIMME med henne, och en sträcka på 5 km, hon var i koppel, behövde inte vara fot, men fick inte dra i kopplet. Så hon sprang hela tiden, men 1/3 av sträckan vid ridturen, och halva tiden. Hon var så slut efteråt att han i princip fick bära henne sista biten. Helt enkelt för det är såpass mycket mer ansträngande att hålla ett tempo givet av någon annan, och koncentrera sig på det och positionen.
