Misslyckad ensamträning

Sv: Misslyckad ensamträning

Jag tycker russinbulles tips låter toppen! Vet flera som har gjort så här med stor framgång. Jag tror att jag hade börjat med sätta upp en barngrind/kompostgaller mellan två rum och börja träna detta medan jag är i andra rummet men vovve kan se mig. Därefter med stängd dörr emellan och slutligen med att gå ut. Att gnaga ett märgben tar lång tid och är dessutom lugnande i sig.

Det här kan man kanske prova att kombinera med DAP, som har en lugnande effekt. Jag vet också många hundar som blir lugnare av att radion står på.

Hoppas verkligen detta löser sig för er! Jag tror absolut inte att det är för sent att börja träna. Vi lämnade i stort sett aldrig vår första hund innan han var åtta månader och han var över året innan han lämnades längre stunder. Däremot körde vi så att att han som liten bara fick vara i ett rum på dagarna (det där vi oftast var). Resten av huset var avskärmat med kompostgaller. På det sättet vande han sig snabbt vid att vi kom och gick femtioelva gånger under en dag, utan att han kunde följa efter. Det blev liksom ensamhetsträning i miniformat varje gång vi gick ut i köket eller in på toaletten. Detta kunde vara en modell för dig att pröva, om du inte bor i en etta med kokvrå :p Jag tror att få hundar orkar hetsa upp sig till sist om den märker att matte springer ut och in i rummet hela tiden. Särskilt om man själv ligger och tuggar på något gott. Det är ett sätt att avdramatisera detta både för dig och hunden. Gissningsvis har hundens oro smittat av sig även på dig, vilket förmodligen gör att du omedvetet signalerar stress när du ska gå. Och det brukar ju inte göra saken bättre ;)
 
Senast ändrad:
Sv: Misslyckad ensamträning

Tyvärr bor jag i en etta där det förutom ytterdörr enbart finns en dörr och det är till det minimala badrummet ;)

Hunden skall spendera jul/nyår på landet hemma hos min mamma i hus, där finns mer möjlighet att skärma av henne i ett rum. Och där det inte spelar någon roll om hon låter.

Men jag antar efter allas råd att steg 1 nu är att fixa något riktigt gott och sätta henne i ett rum med kanske ett kompostgaller och försiktigt prova att ha henne där korta stunder och sedan uttöka detta till att kanske stänga en innedörr om henne?
 
Sv: Misslyckad ensamträning

Hej sockerbit, jag har ensamhetstränat massor med hundar genom åren. När hunden är så gammal som din är 6 månader så hade jag lärt den att gå på sin plats till att börja med. Gå på platsen är mkt underskattat, låt den gå dit då och då när den inte behöver vara alldeles inpå er till att börja med kanske när ni äter, städar får främmande osv. Mina hundar får gå på platsen och ligga kvar ett "tag" alltså ingen platsliggning där hunden skall ligga kvar till den får tillåtelse att lämna platsen.
Första gångerna så passa på med att träna när hunden brukar vara lagomt trött, inte helt vild av bus. Tanken med träningen är att din hund ska veta att du går ut genom dörren men kommer tillbaka snart ändå, det är inte något konstigt, matte är strax intill ändå och hör mig. Gå ut, kom in, gå ut, kom in. Om hunden är allt för på, på dig eller dörren så be den gå på platsen. När du går ut, gå in så fort att den inte hinner börja tjuta, om den hinner det gå in och säg till den "tyst, gå på platsen", gå ut igen. Om den inte hinner börja tjuta gå in och drick lite vatten eller bara titta i tidningen,( berömm inte gör ingen stor affär av att hunden överlevt 5 sekunder utan dig), gör detta massor med gånger, det är inte märkvärdigare att du går ut genom dörren än att du går ensam på dass (vilket jag hoppas att du gör).
5 sekunder blir så småningom 30 min osv, naturligt vis så tar man hänsyn till hundens ålder, jag rekommenderar en bok i trapphuset. I ett senare skede så går man hela vägen ner i trapphuset och låter dörren slå igen, tar av sig skorna tassar upp och lyssnar. Det tar tid, längre tid för osjälvständiga, veka hundar, kortare för tuffare. Träna massor av gånger speciellt från början. Det är bättre med hundar som tjuter de tuggar oftast inte samtidigt;)
Har en kompis som också tycker att man inte ska gå in och säga till dom när dom tjuter för att dom får belöning, hennes hundar har aldrig kunnat vara ensamma inte ens i båten bredvid den hon har befunnit sig i. Det är ofta så att hunden speglar mattes "separationsångest".
Det är aldrig för sent med att börja träna en hund att vara ensam men ju längre man väntar desto konstigare och större blir det för hunden, det ideala är när valpen har blivit någorlunda hemtam ca 1-2 veckor efter hemkomst. Det här är ett bra sätt att träna ensamhet och det har jag gjort med alla mina från den svåraste ett åriga omplaceringen med riktig ångest vid ensamhet, till mina lite mer självständiga valpar utan dåliga erfarenheter av ensamhet. Det finns säkert andra bra sätt men det här har funkat för mig. Jag tycker för övrigt om enkla lösningar när det är möjligt, kompostnät osv låter bra men lite tillgjort och för omständigt för mig. Lycka till!
 
Senast ändrad:
Sv: Misslyckad ensamträning

Låter vettigt! Hur lär jag den lättast att gå till sin plats då? (jag vet, dumma frågor ;)). Jag har ytterligare en hund men som mest bor hos min mamma, som jämt bara kunnat allt utan så mkt ansträngning, så nu när man ställs inför dessa problem så har man ingen aning om hur man ska lösa.

Kompostgaller för att det inte finns en enda dörr i lägenheten förutom till badrummet ;)

Har funderat lite, hur kommer det sig att jag kan lämna henne ensam i bilen utan ett ljud? Där kan hon sitta länge utan problem, men så fort det är i lägenheten så verkar det vara en helt annan grej?
 
Sv: Misslyckad ensamträning

Har funderat lite, hur kommer det sig att jag kan lämna henne ensam i bilen utan ett ljud? Där kan hon sitta länge utan problem, men så fort det är i lägenheten så verkar det vara en helt annan grej?

Där kan hon se vad som hände runt omkring henne. En del hundar vill kunna titta ut.
Min ras schnauzer, är väldigt speciell med den saken. Får de titta ut, så är de väldigt nöjda.
Många som har schnauzer har en stol, bänk vid ett fönster :D

Till Makaronen.. Har du plockat bort lite leksaker och även ben. En leksak/ben ska vara något roligt att få. Inte något som alltid finns, för då är det ingen glädje med dom :D
Precis som med barn som har för mycket leksaker, de har ändå inget kul att göra. För de ser ju sina saker varje dag och tycker bara de blivit tråkiga..
 
Sv: Misslyckad ensamträning

Russinbulle! Du är min räddare ;) :D

Ikväll testade jag din metod, ett märgben med frusen pastej och hunden (nyrastad och lugn) sattes i min sovalkov med ett kompostgaller för öppningen och "gardiner", dämpad belysning och lite bakgrundsljud från tvn. Och sedan lämnades hon där en stund medans jag fixa och dona i lägenheten :) Tyst och nöjd låg hon och pilla med benet :D

Känns helt klart som ett lyckat försök som vi ska försöka bygga vidare på! Hur snabbt brukar du avancera liksom? Man vill ju inte utmana ödet ;)

En annan sak som jag märkte av en slump innan idag är att hon går igång på ljudet av mina nycklar. Jag tog dem för att flytta dem och genast som en raket för hon framme och "piaffa" med tassarna och gnydde. Och det är kanske en sak jag borde träna, att nycklar betyder INTE alltid att man ska ut, alternativt ha dem nerstoppade i en ficka för att ljudet inte ska trigga henne.
 
Sv: Misslyckad ensamträning

Där kan hon se vad som hände runt omkring henne. En del hundar vill kunna titta ut.
Min ras schnauzer, är väldigt speciell med den saken. Får de titta ut, så är de väldigt nöjda.
Många som har schnauzer har en stol, bänk vid ett fönster :D

Fast som jag svara här ovan så sitter hon i en täckt canvasbur i bagageutrymmet i bilen och ser alltså inte mer än att jag går ur bilen. Men jag skulle nog säga att även denna dam är en "tittare", hon sitter gärna i fönsterkarmen när hon på landet, och står och håller utkik från en pall hemma i lägenheten ;)
 
Sv: Misslyckad ensamträning

Härligt att höra - fortsätt så med försiktiga smygsteg:)

Det är jättesvårt för mig att råda hur snabbt du ska öka, då jag kört denna metod direkt på valpar från 8 veckor. Jag har alltid haft en vuxen hund som behövt komma ut, så jag har alltid två gånger per dag från dag 2 hemma lämnat en nyhemkommen valp en kort stund för att utöka ganska snabbt (beroende på hur valpen fungerar). Rastat valpen, gett valpen mat, busat lite och när den börjat bli trött har filten åkt fram och så klär jag på mig och precis när jag ska gå så lägger jag benet på filten. Det brukar ta max 2 dagar innan valpen fattar att när jag klär på mig ytterkläderna, så ska den få sin mysiga ensamstund.

Denna metod har jag kört på 4 valpar och det har fungerat kanon. Endast sista valpen (min nuvarande 1 åring) fick jag göra en extra grej med och det var att lämna en använd tröja i hennes bädd, för extra trygghet - men då blev hon nöjd. Gnagde sitt ben och sov sedan gott och lugnt när jag kom in igen. Jag låter alltid valpar få denna egna morgon och kvällsstund tills dom är runt 5-6 månader och kan hänga med på längre turer, men då kan dom även vara själva även utan annan hund i åtminstone 2 timmar utan problem och längre med annan hund.

Mina nuvarande hundar är 1 och 2 år och dom får fortfarande en gottis när jag ska ut - och dom ser oftast på vilken jacka jag tar att dom inte ska med och väntar lugnt på sin godbit och dom sover alltid när jag kommer hem.

Men eftersom din som sagt redan fått problem med detta, så skulle jag skynda väldigt långsamt för att inte få bakslag. Försök bygga upp en förväntan så hunden ser denna ensamhet som något positivt.
 
Senast ändrad:
Sv: Misslyckad ensamträning

Låter väldigt vettigt :) Förstår att man inte ska avancera för fort men samtidigt kanske inte hålla på för länge, då det kanske blir protester då man gör det lite svårare eftersom man vant in det så mkt att hunden tänker "men vafan, så här brukar vi inte göra".

Jag har funderat på om man ska ta hem den gamla hunden och ha henne som sällskap i träningen, eftersom hon är totalt oberörd av att bli lämnad ensam. Men samtidigt vill man inte vänja valpen vid att det alltid finns annan hund så att hon får seperationsångest utav att helt plötsligt inte ha kompis med sig när hon ska vara ensam. Är det dumt? Ifall det nu är aktuellt så kommer de ändå vara separerade med ett galler så den lilla fröken gärna utmanar tanten, vilket inte alltid uppskattas ;)
 
Sv: Misslyckad ensamträning

Ja du, min unghund är 15 månader nu och vi har fått börja om helt från början fem gånger nu. Först hade vi problem att ens komma utanför ytterdörren då hon gallskrek. Sen gick det bra ett tag innan hon började skrika igen. Sen gick det bra ett tag innan vi kom hem till en helt uppriven valp som haft sprutdiarre över halva lägenheten. Sen gick det bra två gånger om där bakslaget bestod av att hon tuggade sönder allt som inte satt fast.

Varje gång har vi tagit en paus på några veckor för att få ner stresshormonerna i blodet, sedan börjat om med bara några sekunder och sedan avancerat låångsamt över flera veckor / månaders tid. Flera gånger har vi varit uppe i ett par timmar utan något som helst tecken på några problem, och sedan har det fallerat igen.

Senast vi började om var för ca 3 månader sedan och rekordet i dagsläget är 2 timmar och 15 minuter *jubel*. Men denna gången har jag gett mig fasiken på att det inte ska bli problem igen, så vi ökar tiden extremt långsamt. Vi höll oss t.ex. till fem minuter i tre veckor från början..

Lite olika saker jag har gjort.
¤ Vänja henne vid att inte alltid få följa med. Dels genom att träna på att kunna ta det lugnt bakom kompostgaller genom att ge ben och sedan låta henne stanna kvar längre och längre efter att benet tagit slut. Dels genom att helt enkelt lära henne stanna kvar och låta henne göra det när jag t.ex. går och hämtar en sak i ett annat rum.
¤ Den senaste tiden har hon börjat vara hos hundvakt då min sambo har fått jobb, och direkt märkte jag stor skillnad. Nu kan hon t.ex. gå och lägga sig i ett annat rum där hon inte ser mig hemma.. det hände aldrig förut.
¤ Zylkene. DAP märkte jag ingen skillnad med, men Zylkene upplever jag har gjort henne mycket tryggare. Så det äter hon kontinueligt nu och kommer att få göra tills hon känns helt stabil med att vara ensam.
¤ Bur (med öppen dörr) - använder hon inte.
¤ Stänga av utrymmet, har jag inte gjort då hon har haft så stora problem med det redan från dag ett.
¤ Städa undan bitvänliga saker - skitviktigt för oss.
¤ Överlag se över vardagen och att hon får alla sina grundläggande behov tillfredsställda. Hon behöver fysisk rörelse, springa lös, gnaga, riva sönder, tänka och använda nosen. Och hon behöver det varje vecka, annars blir hon frustrerad och då är det inte optimalt att lämna henne ensam.
¤ En trygg äldre hund och två katter har inte hjälpt alls för oss. Tyvärr är det snarare tvärtom, att valpen gjorde så att gamlingen började stissa upp sig.
 
Sv: Misslyckad ensamträning

Du skriver att din hund inte klarar att bli lämnad bakom kompostgaller- jag tror att det är där problemet egentligen ligger. Lär hunden att vara lugn innanför gallren när du är hemma så tror jag inte att det kommer vara några problem att lämna den ensam sedan.

Kl: Detsamma tror jag gäller ts hund. Den gillar inte sin bur säger du. Om du lär hunden att vara i bur/bakom galler/ligga på sin plats så kan du sedan utnyttja det när du går hemifrån. Nu har du ju redan börjat att använda "platsen" med gott resultat så det kan du ju fortsätta med det.

Lycka till!
 
Sv: Misslyckad ensamträning

Kl: Detsamma tror jag gäller ts hund. Den gillar inte sin bur säger du. Om du lär hunden att vara i bur/bakom galler/ligga på sin plats så kan du sedan utnyttja det när du går hemifrån. Nu har du ju redan börjat att använda "platsen" med gott resultat så det kan du ju fortsätta med det.

Lycka till!

Buren gillar hon i bilen, men inte inomhus...
 
Sv: Misslyckad ensamträning

KL

Om ensamträning av valp.

Jag tror att valpar i ”hundvärlden” inte normalt skulle bli avlägsnade från sin familj, moder, kullsyskon vid 8 veckors ålder om de s.a.s. fick styra det själva.

Jag är lite äldre och har haft många hundar, valpar av olika raser, en del med misslyckad ensamträning.
Jag tänker numera så här, en liten valp jämfört med en mänsklig ”bebis”, när ensamtränar man ett barn?

Eftersom jag har förmånen att vara hemma som pensionär så har mina hundar alltid sällskap men min senaste hund som jag hade som yrkesverksam veterinär med egen klinik kunde vara med mig på jobbet.
Denna hund och de senare har aldrig ensamtränats men vid 6-12 månaders ålder kunde de utan problem lämnas ensamma, praktiskt taget både 3-4 timmar utan problem. De verkar ha mognat genom att de haft en trygg uppväxt med sällskap.

Sen beror det ju lite på vilken ras man har, under mina yngre år ville jag ha aktiva hundar att träna, tävla med, nu på äldre dar har jag lugnare raser, som ofta verkar tryggare från grunden på nåt vis.

Jag har med tiden börjat ifrågasätta det här med ensamträning, jag begriper ju helt klart att ingen skulle kunna köpa en valp om den inte skulle kunna vara ensam en timme eller 2 för att sova, valpar sover ju ändå mycket, men jag tycker synd om valpköpare som har stora bekymmer med detta, det verkar varken vara fel på valpen eller hundägaren, det är helt enkelt en utvecklingsprocess tror jag, valpar är inte mogna att vara ensamma vid så tidig ålder.

Vad tror ni?
 
Sv: Misslyckad ensamträning

Du skriver att din hund inte klarar att bli lämnad bakom kompostgaller- jag tror att det är där problemet egentligen ligger. Lär hunden att vara lugn innanför gallren när du är hemma så tror jag inte att det kommer vara några problem att lämna den ensam sedan.

Jag kanske var otydligt. Som liten valp klarade hon inte av det, att få henne trygg bakom galler är dock en metod som vi har använt som jag tycker har gett positiva resultat även på den "riktiga" ensamhetsträningen.

Till TS - jag upplever faktiskt att ren ålder har gjort den största skillnaden för oss. Hon tog ett stort kliv framåt i och med första löpet och jag hoppas på ett lika stort kliv nu när andra löpet precis avslutats.
 
Sv: Misslyckad ensamträning

Ganska vanligt att hundar accepterar bur i bil men inte annars. Mina hundar gillade inte heller sina burar som valpar men de fick vackert vänja sig. När de väl accepterat att vara i bur så spelar det ju ingen roll om jag var hemma eller inte. Sedan ska man veta att det är olagligt att använda bur inomhus. Dock tycker jag att det tillhör uppostran att väna hunden vid bur. Dels så blir buren såsmåningom en trygghet för hunden, dels så behöver hunden kunna vara i bur tex vid veterinärbesök, träningar osv.

Jag gjorde så att jag tog varje tillfälle som valpen var trött som ett träningstillfälle. Jag hade buren i vårt sovrum, alltså lite avskilt. När jag märkte att hon blev trött och gick och la sig lyfte jag in henne i buren och satte på radion. Sedan satte jag mig utanför i några minuter med ryggen mot buren utan att säga något. När valpen lugnat sig och börjat somna om gick jag ut och stängde dörren. Tog oftast bara några minuter för henne att somna i buren. Samma tänk går ju förstås att aplicera även på gallerhage eller "platsen" som nämnts tidigare.
 
Sv: Misslyckad ensamträning

hoppas det är ok för TS att jag blandar mig i tråden

Jag tänker på russinbulles råd, jag har nämligen en hund som inte klarar av att va ensam hemma mycket alls. Han har alltid varit sådan, och är omplacering så det är svårt att säga hur hans erfarenheter är. Över huvud taget är han väldigt mammig, även om det är lite bättre nuförtiden. Han är 7 år gammal.

Nu har jag en till hund, som kan va ensam utan problem, men om han går igång så kan hon mycket väl börja skälla hon med.

Vågar man köra benvarianten med två hundar ensamma hemma? hon vaktar sina ben mycket. Har aldrig blivit något regelrätt bråk men ändå, har inte heller möjlighet att spärra av lägenheten :cool:
 
Sv: Misslyckad ensamträning

Jag har med tiden börjat ifrågasätta det här med ensamträning, jag begriper ju helt klart att ingen skulle kunna köpa en valp om den inte skulle kunna vara ensam en timme eller 2 för att sova, valpar sover ju ändå mycket, men jag tycker synd om valpköpare som har stora bekymmer med detta, det verkar varken vara fel på valpen eller hundägaren, det är helt enkelt en utvecklingsprocess tror jag, valpar är inte mogna att vara ensamma vid så tidig ålder.

Vad tror ni?

Jag har gjort samma reflektion faktiskt. Med min äldsta så har det definitivt varit en fråga om mognad. Whippetar är ju väldigt flockbundna också. Jag av avbröt ensamhetsträningen när jag märkte att den gjorde mer skada än nytta. Jag har haft turen att jobba hemifrån så det har varit möjligt att låta det ta tid. Och nu funkar det!

Den yngsta som nu är året gammal har jag inte behövt träna, utan hon accepterade redan från början att bli lämnad korta stunder. Samma sak var det med min förra hund. Jag gjorde inget särskilt för att träna henne i att vara ensam, utan det bara fungerade från start. Samma sak med hunden före det ...

Summa summarum så tror jag att det handlar om individen mer än om träning. Trots allt så är det bara hunden som jag var mån om att träna och göra allt rätt med som inte har fungerat. Det tror jag beror på att jag började med aktiv ensamhetsträning innan hon var mogen för det.
 

Liknande trådar

Hundträning Så, jag har aldrig lämnat mina hundar ensamma i bilen förutom en enda gång på 5-10 minuter. Jag vet ju inte hur dom var när jag var...
Svar
16
· Visningar
1 229
Senast: Lillefrun
·
Övr. Hund Ja, jag får tyvärr inse att jag (hittills) lyckats med konsten att misslyckas med allt jag föresatt mig att lyckas med när jag skaffade...
Svar
9
· Visningar
1 648
Senast: Rugge
·
Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 701
Senast: fixi
·
Övr. Hund Jag har en pomeraniantik på 6 år, som är en väldigt känslig individ. Det har tagit fram tills i år att få henne trygg nog att vara ensam...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 876
Senast: lilstar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp