Misslyckad ensamträning

[Satis]

Sv: Misslyckad ensamträning

KL

Om ensamträning av valp.

Jag tror att valpar i ”hundvärlden” inte normalt skulle bli avlägsnade från sin familj, moder, kullsyskon vid 8 veckors ålder om de s.a.s. fick styra det själva.

Jag är lite äldre och har haft många hundar, valpar av olika raser, en del med misslyckad ensamträning.
Jag tänker numera så här, en liten valp jämfört med en mänsklig ”bebis”, när ensamtränar man ett barn?

Eftersom jag har förmånen att vara hemma som pensionär så har mina hundar alltid sällskap men min senaste hund som jag hade som yrkesverksam veterinär med egen klinik kunde vara med mig på jobbet.
Denna hund och de senare har aldrig ensamtränats men vid 6-12 månaders ålder kunde de utan problem lämnas ensamma, praktiskt taget både 3-4 timmar utan problem. De verkar ha mognat genom att de haft en trygg uppväxt med sällskap.

Sen beror det ju lite på vilken ras man har, under mina yngre år ville jag ha aktiva hundar att träna, tävla med, nu på äldre dar har jag lugnare raser, som ofta verkar tryggare från grunden på nåt vis.

Jag har med tiden börjat ifrågasätta det här med ensamträning, jag begriper ju helt klart att ingen skulle kunna köpa en valp om den inte skulle kunna vara ensam en timme eller 2 för att sova, valpar sover ju ändå mycket, men jag tycker synd om valpköpare som har stora bekymmer med detta, det verkar varken vara fel på valpen eller hundägaren, det är helt enkelt en utvecklingsprocess tror jag, valpar är inte mogna att vara ensamma vid så tidig ålder.

Vad tror ni?

jag tror du är något på spåren..vi har alltid varit hemma med våra valpar/unghundar upp till ca 8-9mån ålder då de börjats lämnas ensamma kortare stunder som sedan utökats till några timmar några ggn i v. vi har aldrig haft problem, lugna trygga hundar som kan lämnas ensamma i vilken miljö som helst. tror vi är alldeles för snabba att lämna bort både hundar och barn och ensamhetsträna onormalt tidigt.

 

[WildWilma]

Sv: Misslyckad ensamträning

Sen beror det ju lite på vilken ras man har, under mina yngre år ville jag ha aktiva hundar att träna, tävla med, nu på äldre dar har jag lugnare raser, som ofta verkar tryggare från grunden på nåt vis.

Jag upplever tvärtom det lilla jag har upplevt. Jag tycker det verkar som om sällskapshundar är svårare i ensamhetsträningen än brukshundar där en stabil mentalitet är viktig i aveln. Jag har en aktiv bruksras (kelpie) och egentligen var den lilla ensamhets"träning" vi gjorde helt onödig då det aldrig har varit några problem för honom att vara ensam någonstans. Vid 10 veckor var han hemma 1 timme själv utan problem, sov i princip hela tiden, och vid 5 månader ca 4 timmar några gånger och sov antagligen hela tiden då också. Vi 6 månader var vi på läger och då var vi fick han vara själv i ett rum på ett nytt ställe ett antal timmar totalt, första dagen tyckte han inte om när vi gick men sov när han väl var själv och de andra dagarna tyckte han att det va skönt att få vila på rummet.

Innan vi bestämde oss för den här rasen frågade jag en hel del saker och hur de gick att lämna ensamma hemma var en. De förstod inte ens vad jag menade först, för dem var det självklart att hunden skulle kunna vara ensam hemma och de hade inte hört om någon som hade några större problem med detta förutom lite söndertuggad inredning i något enstaka fall.

Jag har med tiden börjat ifrågasätta det här med ensamträning, jag begriper ju helt klart att ingen skulle kunna köpa en valp om den inte skulle kunna vara ensam en timme eller 2 för att sova, valpar sover ju ändå mycket, men jag tycker synd om valpköpare som har stora bekymmer med detta, det verkar varken vara fel på valpen eller hundägaren, det är helt enkelt en utvecklingsprocess tror jag, valpar är inte mogna att vara ensamma vid så tidig ålder.

Vad tror ni?

Egentligen så borde det inte vara några problem om man har en valp som kan koppla av och känner sig trygg hemma. Själva träningen är antagligen ganska onödig i så fall då den varken gör till eller från. Det är ju inte praktiskt möjligt att för alla att vara med sin valp varje minut dygnet runt i ett år.

 

[Cocos]

Sv: Misslyckad ensamträning

kl

Jag började ensamträna min valp genom att helt enkelt lära henne att inte hänga mig i hasorna jämt hon kunde tex få vara i ett angränsande rum bakom kompostgaller, "på filten" eller så satt jag och ugglade i badrummet en stund!

Och framföallt jag gjorde inte detta 20 ggr varje dag, av den enkla anledningen att jag skulle själv få stresshjärta om tex min sambo sprang ut och in genom dörren hela tiden

Jag gick ut när jag behövde handla/tvätta/hämta post och ibland vart det 8 ggr/dag och ibland ingen.

Att avdramatisera lämnandet, begränsa utrymmet, gott ben och att ge hunden möjlighet att spana i fönster eller annat sätt funkade för mig.

Och sen tycker jag och många jag känner att ensamhetsnojjan brukar gå över när dom blir könsmogna men det kanske bara är inbillning

Lycka till!

 

[ginnies]

Sv: Misslyckad ensamträning

KL

Om ensamträning av valp.

Jag tänker numera så här, en liten valp jämfört med en mänsklig ”bebis”, när ensamtränar man ett barn?

Någon tror du är något på spåren, jag tror du har helt rätt.

 

[Kivina]

Sv: Misslyckad ensamträning

*kl*

Jag började med den sedvanliga ensamhetsträningen. Men jag avbröt eftersom jag inte tyckte att det gav önskad effekt. Numera är hunden snart 2 år gammal och har inga som helst problem att vara ensam. Nu lämnar jag ju henne oftast med ett märgben eller liknande, som hon får precis innan jag ska gå. Det får hon om hon ska lämnas längre stunder, annars säger jag bara "matte kommer strax" när jag går ut och hunden ser lika nöjd ut för det