Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Comfort

Trådstartare
Nu har vi iallafall sagt till dem att jag tycker det känns obehagligt, och de kunde ju inte förstå det, men de respekterade det iallafall, sa de.

Sen i söndags hade vi födelsedagsfest för oss, han fyllde 25 och jag fyller 22 på fredag. Min syster var där med sin son på en månad och svärmor och sambons lillasyster gick ut för att titta på honom, jag var inne och gjorde tårta.

De kommer in och ser glada ut, och då säger svärmor:
-sara, vet du vad jag sa till Linn där ute? att jag hoppas att jag kommer få röra bebisen sen åtminstone när den har kommit. och skrattar lite.

Hon kunde lika gärna ha kört en kniv i hjärtat på mig direkt. Jag sa att jag inte tyckte det var särskilt snällt att säga så, eftersom att jag ändå sa att jag tyckte det var tråkigt att jag känner som jag gör.

Hon sa att hon bara hade skojat när hon sa så, men då tycker jag att det var rent okänsligt.
Hon kan mycket väl ha skojat, men jag känner det fortfarande som ett hugg, lite kunde hon väl ha tänkt!

Nu använder jag Buke som bollplank här, men det fick jag ju så! :D
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Jag förstår att du är känslig för ämnet och jag förstår mycket väl varför du tog illa vid dig - men jag tror absolut INTE att svärmor menade något illa! Hon ville säkert bara avdramatisera lite och på sitt sätt säga att det är ok att hon inte får ta på magen.

Hennes enda sätt att vara nära sitt efterlängtade barnbarn är ju att pilla på 'behållaren' - dvs dig. Och när hon insåg att du tyckte det var jobbigt så längtar hon ju lite extra efter bebis, och kanske är hon ärligt rädd för att hon inte skall få ta i bebisen heller. Vissa mammor blir väldigt bevakande över småttingarna och tycker det är jobbigt när någon annan håller dem.

Försök att rationalisera lite för dig själv och inte ta illa vid dig. Jag gjorde/gör också det, och har en bra sambo att bolla med när jag blir irriterad på något. Är det något som vi tycker är relevant, så tar han upp det med sin mamma. Annars har jag iaf fått prata av mig lite och är nöjd :).

Lycka till, och var rädd om svärmor som är en värdefull del av bebis liv!
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

grejen är den att tycker själv att jag är löjlig, och vart skitskraj när vi sa det för jag var rädd att de skulle ta riktigt illa vid sig och tycka jag var skitlöjlig de med :D

sen när hon sa så så var det mer att jag kände att
-Nej, känner du så? tror du att du inte kommer att få ta hand om ditt eget barnbarn?
för så överbeskyddande kan jag inte tänka mig att jag kommer att bli. verkligen inte,snarare tvärtom!

sen är det ju så att "behållaren" inte är så stor än, fortfarande ett lager med fett utanför den hårda magen, och jag sa första gången att senare kommer jag nog inte känna som jag gör, när det är mer bebis än fett, för jag var känslig innan med.
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Alltså, man FÅR vara löjlig. Och det är många som tycker det är jobbigt när man tar på magen - bara jättebra att du sa till om det! Men svärmor kanske känner sig lite dum för det, och är rädd att du kanske är sur på henne. Kanske. Jag känner ju inte henne så jag vet inte, men jag vet att man lätt blir väääldigt överkänslig över minsta kommentar. Men du måste få pysa lite, och då brukar pappan vara ett bra offer :D. Det kan avdramatisera just såna kommentarer som man KAN tolka som okänsliga, men om man bara tänker på ett annat sätt så kanske det var en helt annan mening i den.
Det är inget fel i att ta åt sig och sånt - men det kan vara dumt att låta det växa till fel proportioner.

Det är jobbigt med svärmödrar - men det är säkert skitjobbigt att vara svärmor också, tänk hur viktigt det är för henne att du tycker om henne! Jag försöker sätta tydliga gränser men även låta svärmor bestämma saker som inte är så viktiga för mig, och ibland fråga henne om råd fast jag inte vill ha dem och sånt ;).
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Stå på dig bara, du gör helt rätt som sätter upp gränser för vad som känns bra för din del. Det är lika bra att räkna med att omgivningen kommer med små pikar när de inte får fritt spelrum för sina egna drömmar och fantasier om bebisen men det är du som har tagit beslutet att skaffa barn och det är din kropp som bär barnet. Sen är det så att man lättare uppfattar det en svärmor säger som en pik än vad man gör med andra människor, detta kommer att hålla i sig även när du fått barnet. Mest irriterande är när de pratar till bebisen typ "men har du ingen mössa idag när det blåser så kallt". Utgå från att det är så och skicka fram pappan så mycket det går för att ta såna diskussioner. Det blir bättre när hela projektet har landat.
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

-sara, vet du vad jag sa till Linn där ute? att jag hoppas att jag kommer få röra bebisen sen åtminstone när den har kommit. och skrattar lite.

Mitt svar hade varit -vad får dej att tro att du får pilla på bebisen? Vad får dej att tro att du ska få röra vid något så värdefullt? Har du förtjänat det?
Jag hade blivit skitförbannad!!!

Jag tycker att det är så respektlöst att fortsätta trampa runt i klaveret, någon hyfs får hon faktiskt ha!

Man forsätter inte att dividera om något som en annan människa av någon andledning tycker är jobbig och man tar definitivt inte upp det igen och igen utan man tar till sig att man har trampat i klaveret och lär sig av situationen.

Hade hon kommit in och sagt att åhh liten var så söt, vad jag längtar tills jag får se eran guldklimp:love: då hade det varit en annan sak, då hade hon velat "göra allt bra" på ett vänligt sätt, men att göra så som hon gjorde:( fy vad respektlöst.

Är det något jag har lärt mej av de svärföräldrar jag har haft/har så är det att får de köra över en en gång så fortsätter de.
Min relation till dem har blivit så mycket bättre när jag har gjort klart att jag inte finns till för att de ska ha någon att trampa på.
Jag är inte mindre värd för att jag är tillsammans med deras son, oavsett vad de tycker om den saken så är det deras son som väljer, inte dom.
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

De kommer in och ser glada ut, och då säger svärmor:
-sara, vet du vad jag sa till Linn där ute? att jag hoppas att jag kommer få röra bebisen sen åtminstone när den har kommit. och skrattar lite.

Hon kunde lika gärna ha kört en kniv i hjärtat på mig direkt. Jag sa att jag inte tyckte det var särskilt snällt att säga så, eftersom att jag ändå sa att jag tyckte det var tråkigt att jag känner som jag gör.

Jag kan förstå och respektera att du känner som du gör med din mage etc. Men jag tror att precis så som du upplevde det när hon sa som hon gjorde, så kände hon när du sa ifrån. Jag tror att hon kände det som en kniv i hjärtat, att hon inte blev betrodd etc.
Kanske hon känner en rädsla för att du inte ska tillåta henne och andra att röra barnet sen? Ett försök att lätta upp det och försöka få dej att prata om det.
Kanske befogat, kanske inte. Jag värderar inte. En förlossning kan göra oss konstiga ibland.

Försök tolka det som positivt, det hon säger är ju att hon längtar efter barnet och framtiden. Hon vill er väl.

Och.. Det är du som väljer tolkningen av vad någon säger. :laugh: Även om någon säger något elakt så kan man välja en annan tolkning. Ofta gör det mer ont tillbaka. OM det nu hade varit elakt menat.. Inte menat tills TS men bittra människor tolkar allt väldigt negativt och jag kan se det lysa igenom ibland i inlägg. :(
 
Senast ändrad:
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Varför ska just dessa svärmödrar visas en sån hänsyn och sättas före den gravida kvinnans behov? Det finns flera som argumenterar som du att man ska strunta i sina mer eller mindre "obefogade" känslor och bjuda på sin kropp och sina barn och sätta andras behov före sina egna. Jag tycker att det är mycket märkligt. Vad handlar det om egentligen - är det den klassiska synen på kvinnan som alltid ska vara andra till lags, visa omsorg och anpassa sig? Har man det integritetsbehovet som TS uttrycker så har man ju det och om omgivningen då inte hör eller låtsas höra hennes signaler om vad hon tycker om klappar på magen så måste ju hon kunna få uttrycka det utan att behöva reflektera hur andra tar det. En gravid kvinna är inte allmängods.
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Varför ska just dessa svärmödrar visas en sån hänsyn och sättas före den gravida kvinnans behov? Det finns flera som argumenterar som du att man ska strunta i sina mer eller mindre "obefogade" känslor och bjuda på sin kropp och sina barn och sätta andras behov före sina egna. Jag tycker att det är mycket märkligt. Vad handlar det om egentligen - är det den klassiska synen på kvinnan som alltid ska vara andra till lags, visa omsorg och anpassa sig? Har man det integritetsbehovet som TS uttrycker så har man ju det och om omgivningen då inte hör eller låtsas höra hennes signaler om vad hon tycker om klappar på magen så måste ju hon kunna få uttrycka det utan att behöva reflektera hur andra tar det. En gravid kvinna är inte allmängods.


:bow: :bow: :bow: :bow:
ÅH så bra skrivet!!
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Tja, det beror ju lite på hur familjesituationen ser ut kanske ... men jag tycker faktiskt att man kan försöka se att det inte är så lätt att vara svärmor heller. Att vara jätteglad och engagerad i ny bebis och samtidigt kryssa förbi alla minor, som ofta är olika från kvinna till kvinna. Antingen lägger man sig i eller så skiter man i sina barnbarn... Jag tror att det är jättesvårt !!
Det gör INTE att någon skall få passera gränser eller att man skall offra sin personliga integritet. Men att värna om sitt förhållande med svärmor är jättevärdefullt. Hon är ju farmor snart!

Det var ju jättebra att TS sa till om magen. Och det respekterades. Och kommentaren skulle jag också ta illa vid mig av, det är jag helt säker på, men jag tror faktiskt inte hon menade det illa (vilket man inte vet om man inte var där). Hade det varit jag hade jag nog tagit upp saken med min sambo, vi hade diskuterat och vädrat, skulle det fortfarande kännas jobbigt skulle han ringa och fråga henne hur hon menade och förklara att jag blev lessen. Typ.
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

delvis knapplån.

Egentligen tror jag inte att hon menade det som en pik, utan att hon bara uttryckte sig lite konstigt..
Hon hade ju inte direkt behövt berätta för mig att hon tänkte så, utan behållt det för sig själv och dottern , SPECIELLT om det nu bara var på skoj, jag har ju sagt att jag själv tycker det är jobbigt/synd att jag känner som jag gör.Det jag vet är att jag aldrig hade gjort så själv, antagligen därför jag tog så illa vid mig.

I övrigt har vi ett bra förhålande, inga problem alls, hela familjen är underbar!

Jag har berättat för min sambo vad som sades (han var inte där och hörde den aktuella konversationen) och han är helt övertygad om att jag fick det till negativt i mitt huvud, att hormonerna spökar, och det känns ju roligt.....:crazy:

sen helt ärligt, jag fattar inte grejen med att det är en sån stor grej att ta på magen. Mina kompisar och syster som har varit gravid har jag inte vart där och pillat, det är ju inte barnet man tar på utan mamman. Men det är ju jag, inte lätt för henne att veta.
Därför känner jag likadant när hon plötsligt sträcker ut handen och säger att det börjar bli en kula... eh ja, ungen växer ju. Jag skulle tycka det vore HELT annorlunda om jag sa att nu är det karateträning och om hon då frågar om hon får känna. DÅ är det bebisen, annars är det mig hon känner på. Om hon frågar först ger jag nog lov, får då är jag beredd, och jag har rätt att säga nej, för det är MIN mage.
Den blev inte allmängods bara för att jag blev gravid.
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

När det gäller pillade på magen håller jag med dig. Jag hade inte riktigt det problemet för ingen direkt pillade på mig utom min egen mamma, och det gjorde mig inget :). Det är nog fler som INTE vill bli pillade på magen än som vill det, tror jag. Så det är ju inget konstigt.
Mamma berättade att en gravid tjej på hennes jobb stod i hissen, och en vilt främmande man tog henne på magen :eek: Han blev sedan jättegenerad och bad om ursäkt, han hade inte tänkt på det utan bara tyckt att det var fantastiskt ... men oj vad jag hade smällt till honom innan han HUNNIT be om ursäkt :D
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Kanske hon känner en rädsla för att du inte ska tillåta henne och andra att röra barnet sen?
Vilka är dessa andra som ska ha rätt att få röra ens barn? :crazy:

Jag har inte barn och är inte säker på om jag nånsin kommer skaffa, men OM jag mot förmodan gör det så kommer jag vara hemskt egoistisk över min guldklimp. :o

Varför ska just dessa svärmödrar visas en sån hänsyn och sättas före den gravida kvinnans behov? Det finns flera som argumenterar som du att man ska strunta i sina mer eller mindre "obefogade" känslor och bjuda på sin kropp och sina barn och sätta andras behov före sina egna. Jag tycker att det är mycket märkligt. Vad handlar det om egentligen - är det den klassiska synen på kvinnan som alltid ska vara andra till lags, visa omsorg och anpassa sig? Har man det integritetsbehovet som TS uttrycker så har man ju det och om omgivningen då inte hör eller låtsas höra hennes signaler om vad hon tycker om klappar på magen så måste ju hon kunna få uttrycka det utan att behöva reflektera hur andra tar det. En gravid kvinna är inte allmängods.
:bow:
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Tja, det beror ju lite på hur familjesituationen ser ut kanske ... men jag tycker faktiskt att man kan försöka se att det inte är så lätt att vara svärmor heller. Att vara jätteglad och engagerad i ny bebis och samtidigt kryssa förbi alla minor, som ofta är olika från kvinna till kvinna. Antingen lägger man sig i eller så skiter man i sina barnbarn... Jag tror att det är jättesvårt !!
Det gör INTE att någon skall få passera gränser eller att man skall offra sin personliga integritet. Men att värna om sitt förhållande med svärmor är jättevärdefullt. Hon är ju farmor snart!

Vad är det som är svårt med att vara svärmor:confused:
Jag är svärmor åt tre stycken (eller ja, två rent biologiskt men jag räknar min bonusdotter med eftersom kärleken till henne finns där och är så stark) och jag behandlar dessa tre precis som vilka andra människor som helst som jag tycker om.

Aldrig att jag skulle kräva att jag fick göra det eller detta, att de skulle vara tvungna att komma hit då och då eller att deras framtida barn skulle äta det men inte det och allt vad nu svärmödrar i alla tider anser att det ska ha någon sorts rätt att lägga sig i.

Jag ser det som ett previlegie om barnen och deras respektive vill komma hit, jag blir glad av att de vill ha oss i sina liv men jag skulle aldrig kräva det.
Visst skulle jag sörja något oerhört och verkligen fråga mej själv vad jag har gjort för fel om de aldrig ville träffa oss men aldrig att jag skulle skylla på barnen eller deras respektive.

Det är ju jag som har uppfostrat mina barn och har jag då gjort saker som gör att de inte vill träffa mej längre när de inte måste så är det ju mitt fel, inte deras.

Det är inte svårt att vara svärmor, det handlar bara om att man måste låta bli att lägga sig i saker man inte har med att göra. Att låta bli att ge råd när de inte efterfrågas och våga visa att man tycker om dem, för hur kan man låta bli? de har ju fått min son/dotter att skina:love:
Jag är så tacksam att jag får vara med i deras liv på ett litet hörn fortfarande.
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Varför skall NÅGONS behov sättas framför någon annans ?

Man gör väl så gott man kan - alla på sitt vis.

När vi själva blir svärmödrar - är all vår rätt till känslor och uttryck förverkade och den gravida/nyblivna föräldern skall sättas på piedestal ?

Och vi skall bara vara tacksamma att vi får existera. Usch - så vill inte jag ha det. Hålla käften och vara barnvakt när det passar - visa intresse när det passar...inte lägga oss i, men fan vara där när det passar annars är vi ointresserade och allmänt inget att ha

jag vill ha respekt åt alla håll.
 
Senast ändrad:
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

När vi själva blir svärmödrar - är all vår rätt till känslor och uttryck förverkade och den gravida/nyblivna föräldern skall sättas på piedestal ?
Ja, faktiskt. Det är inte oss det handlar om längre då, det är inte våra kroppar, vårt förhållande, vårt livsval. I frågor om bebisen ska våra behov verkligen inte vara i fokus vi är vuxna människor, inte barn som inte kan hejda oss av iver inför vår nya leksak. Och är det så att man tycker att eftersom man hjälper till så har man rätt att lägga sig i då är steget inte särskilt långt till martyrskapet och det om något förtjänar verkligen inte nån respekt.
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Tja, jag kanske tänker lite annorlunda... kanske för att min mamma och min svärmor är totala motsatser och ändå irriterar vi oss på båda två :D.

Min mamma håller sig på sin kant. Hon bor bara några hundra meter ifrån oss, ändå kan jag ringa för att hon inte träffat sitt barnbarn på över en månad och fråga om hon inte vill titta in på vägen hem. Hon ställer upp om man frågar om något, men tar aldrig initiativ, visar inget genuint intresse liksom. Det känns som om jag är jobbig när jag vill att hon skall skaffa en relation med min dotter ...

Min svärmor är jätteengagerad och kommer över minst en gång i veckan. Gärna med ett lass kläder åt barnbarnet som hon vill att jag skall godkänna att hon köpt ;). Hon kan berätta om saker hon läst i tidningen (som att nappflaskor är farliga och sånt ... ) och ibland blir det lite mycket och lite jobbigt. Men hon ställer ALLTID upp.

Saker hon gör har nästan alltid olika tolkningar.

Ibland kommer hon med matlådor. För att 'vi har ju så mycket att göra'. Det kan jag välja att tolka som att hon tror att jag inte lagar bra mat åt min familj eller att hon inte tycker att vi är vuxna, och att det är en pik, eller så kan jag tolka det som att hon vill hjälpa till för att hon vet att det är jobbigt med en bebis i huset och att tiden är knapp.

Hon handlar mycket kläder åt Elina. Är det för att de jag köper inte duger? Eller för att hon tycker det är roligt att shoppa barnkläder och att hon vill ge oss lite ekonomisk hjälp? Ja, hon kom en dag med Liberos tigerblöjor för hon tyckte att de var SÅ söta :D.

Jag låter henne hållas med vissa såna här saker för att det får henne att känna sig viktig och hon tycker det är roligt. Mig skadar det ju inte om jag inte väljer värsta möjliga tolkning. Det är det jag menar.

En medelväg mellan våra mammor hade varit perfekt för mig. Andra skulle säkert vara lyckligast med en som min mamma, som är på sin kant tills man explicit ber om något annat. Men hur skall alla svärmödrar veta var den perfekta gränsen går? Det går ju bara genom att de får veta, och att alla nyblivna/blivande mammor och pappor kommunicerar. Och att alla har för avsikt att kommunikationen och relationerna fungerar.
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Hon sa att hon bara hade skojat när hon sa så, men då tycker jag att det var rent okänsligt.

Poängen i skämtet fattar jag inte heller. Men förhoppningsvis var det inte menat som en pik, utan snarare ett försök att uttrycka längtan och hopp om att få hålla bebisen. Det är synd att människor inte kan säga rakt ut vad de känner och tänker, tycker jag, utan istället ska skämta på obegripliga sätt. Jag upplever det dagligen.

Jag sa att jag inte tyckte det var särskilt snällt att säga så, eftersom att jag ändå sa att jag tyckte det var tråkigt att jag känner som jag gör.

Men det här var ju jättebra!:bow: Jättebra att du markerade att du inte uppskattar den sortens skämt, och att du dessutom återigen öppnade dig och förklarade att du egentligen vill kunna känna dig mer bekväm med mag-petare. Det ger ju svärmor en ärlig chans att lära känna dig och förstå dig bättre.
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

Jag tycker lite synd om din svärmor.
När jag var gravid tyckte jag det var jobbigt när folk ville röra min mage. Men jag avskyr kramar och närkontakt med folk så öht. Lät folk hållas, egentligen vad är det att göra en stor grej av?
Bara en klapp på magen liksom. Vi svenskar är så j*vla stela. :p
 
Sv: Minns ni min tråd om svärmor som tar på magen?

*KL*

Bara skummat genom tråden. Oftast frågade min mamma/svärmor om de sparkade och sen la de handen på magen, men ibland fick man en liten klapp på magen när man gick förbi och jag har redan fått en sån klapp av min ingifta svärfar och jag var bara i v.11 då ;)

Men jag upplever inte alls det som negativt och jobbigt taffs. Jag blir snarare stolt över att jag får bära deras barnbarn och redan nu är deras känslor för det blivande barnet så starkt.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Jag arbetar på en arbetsplats där jag enbart har män som kollegor. Det i sig behöver inte vara ett problem. Men på min arbetsplats är...
Svar
5
· Visningar
1 093
Relationer Ursäkta mig för det dunderlånga inlägget men känner att jag måste få skriva av mig lite, jag vet inte riktigt vad sjutton jag ska göra...
2
Svar
33
· Visningar
12 434
Senast: Mirre
·
Hundhälsa Vill bara skriva av mig.. Har en dvärgpinscher hane snart 2,5år (värsting-åldern) och var förra veckan hos veterinär med honom då jag...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
12 368
Senast: vallhund
·
K
Övr. Barn Jag blir så arg när folk inte kan acceptera att jag inte vill att någon annan än jag och min pojkvän får ta på min mage! Jag träffade...
Svar
11
· Visningar
1 436
Senast: Tajger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp