Min tuffa ponny

[ThroughMyEyes]

Sv: Min tuffa ponny

Du har inget att förklara.

* Hon passar dig inte helt enkelt, svårare än så är det ju inte.

* Din mamma vill ju inte ha med hästen och göra, det borde ju göra att de utan förklaringar lätt förstår din situation.

* Hon har skickat dig till sjukhus och skadat dig många gånger. Det är en mycket vettig anledning till att sälja.

* Du tycker inte att det är roligt att hantera och rida henne, vilket gör att ingen av er har så mycket utbyte av att umgås med varandra. Det är ett mycket bra argument till att sälja.


Jag tror det är ganska liten andel av hästaffärer som har starkare skäl till försäljning. Du är inte egoistisk, jag tror båda skulle vinna på det. Men med det sagt så tror jag att du och ponnyn skulle kunna hitta varandra med mycket slit och mycket tid. Hur lång tid och hur mycket slit beror på både dig och ponnyn. Och frågan är om det verkligen är värt det, för vad är vinsten för dig och din ponny som ni inte skulle kunna uppnå snabbare och enklare var och en på sitt håll?

Ojoj, det är ett sådant svårt beslut att sälja en häst. Jag har alltid varit av åsikten att de är familj och familj säljer man inte men jag måste nog sälja tror jag. För annars kommer hästen blir förstörd och jag hästrädd för all evighet.

Min tränare säger också att det kan fungera med tiden, lång tid, ock fruktansvärt mycket jobb och jag måste förändra mitt sätt jättemycket, och just det vet jag inte om det ens går.

 

[ThroughMyEyes]

Sv: Min tuffa ponny

Säg ifrån (och då menar jag på skarpen) och visa att det är du som är bossen, hästen ska inte bestämma över dig! :O

Vet att det finns många som har svårt att säga ifrån och det blir något i stil med "nämen gulleplutten så ska du inte göra.."
öva hemma framför spegeln tills du känner dig säker, hästen mår inte dåligt för att man säger ifrån ibland vid oaccepterat beteende, använd spö/grimskaft om du känner dig osäker och hästen inte lyssnar. De är inte dumma, bara testar gränserna och då måste man vara hård och inte släppa/tillåta.
Det får vi göra med en av ridskolans stora hästar (över 170) som är en drummel och bara klampar på, då får man påminna honom att "hörre du du nu är det jag som bestämmer".

Om du verkligen inte känner att du klarar av det ta hjälp av någon som lär dig.
Övning ger färdighet, lycka till med din ponny.

Hehe, jag är inte riktigt så, jag är mera "snälla döda mig inte!!!! TT.TT jag ska lyda dig min härskare bara du inte stegrar på mig!" Typ :/ Det är säkert ännu värre.

Om jag går på henne med spö eller grimskaft svarar hon med att ge igen än värre och då blir jag jätteförvirrad.

 

[ThroughMyEyes]

Sv: Min tuffa ponny

Men du! Så där kan du ju inte ha det!
Det är ju fullkomligt livsfarligt att ha en häst som skickar av en och reser sig och bockar etc.

Jag tycker absolut att du ska försöka göra dig av med hästen.
Ska du få den omskolad så pass att du själv klarar av den och kan vara helt trygg på den kommer det ta tid. För det låter som att det finns en del att arbeta med i den hästen.
Att bara skola om den så att en orädd ryttare klarar den tar inte lika lång tid.
Men iom att den nu lyckats skrämma dig så måste man få den att bli betydligt coolare och lydigare så att du vågar rida den och inte problemen återkommer.
Det blir en dyr historia att lämna bort en häst så länge.
Och det blir ju också kanske trist att vara utan häst så länge.
Jag hade satsat på att sälja den.

Det finns lugna och milda hästar som är mer lämpade för rädda ryttare.
Och att vara rädd är inget att skämmas över!
Jag tror rätt många skulle bli rädda om de hamnat på sjukhus eller riskerade göra det varje gång de satt på sin häst!

Jag har haft en hel del ridrädda elever. En tjej var så rädd för sin häst att hon skakade, ibland grät höll på att kräkas inför varje ridpass.
Hon ville däremot fortsätta med just den hästen. Så med det ekipaget gjorde vi så att jag red hästen i en månad cirka. Sen gradvis började vi sätta upp tjejen efter att jag ridit hästen trött. Hon fick då lära sig hur hon skulle avstyra bockningar, resningar, kast etc.
Idag rider hon barbacka ut, hoppar lite på skoj, tävlar msv dressyr etc.
Men då har hon under ett års tid ridit lektion flera ggr/v och jag har ridit hästen någon/några g/v och mer i perioder vid behov.
Ska du fortsätta med just den här hästen tycker jag du borde kolla om det inte finns någon tränare som kan erbjuda liknande koncept.

Lycka till!

Hoppas bara att någon vill ha henne om jag ska sälja, jag känner ingen som skulle vilja ha en sådan häst. Men det märker man nog om man väljer att sälja.

Jag blir inte utan häst länge om jag måste lämna bort henne en tid för jag har kvar min förra ponny som jag vuxit ur, hon är jättesnäll. Mina yngre släktingar rider henne men nu vågar de inte för att min nya ponny är så obehaglig. Så nu försöker jag gå promenader med två hästar, det går faktiskt förvånansvärt bra bara jag låter den nyare hästen gå i longerlina och göra vad hon vill, oftast går hon med nosen mot min andra ponnys rumpa och skiter i mig, så vi lotsas liksom inte om varandra.

I hemlighet drömmer jag nog om en snäll gammal nordsvensk valack eller en väluppfostrad tävlingshäst som blivit pensionär som dess förra tävlande ryttare inte vill ha kvar.

 

[ThroughMyEyes]

Sv: Min tuffa ponny

Jag får nog lov att göra det, måste bara ta mig mod till det.

 

[ThroughMyEyes]

Sv: Min tuffa ponny

Det är varken själviskt eller elakt, det låter som ett klokt alternativ om det är det du vill göra. För ärligt talat, det bästa för hästen vore ju att få lära sig NU hur man uppför sig för om beteendet fastnar så att hon blir en "problemhäst" är ju inte det bästa för henne heller, eller hur?

Antingen gör du som tuaphua föreslår och hittar någon erfaren som kan varva ridningen med dig så att hästen dels lärs sig vett och etikett och du får en chans att bygga upp självförtroendet.
Eller så lämnar du bort den för tillridning och försäljning till någon som du vet/tar reda på är duktig.

Jag är själv en "rädd ryttare" och har stått bredvid min häst och skakat som ett asplöv innan uppsittning och den hästen var bara "tittig" och inte ett dugg elak eller tuff, han behövde bara en ryttare att lita på och det var inte jag så länge jag var rädd. Med en väldigt bra instruktör tog vi oss igenom det och kom ut så oerhört mycket starkare på andra sidan. Men hade han varit tuff så som du beskriver din vette 17 om jag hade kravlat mig upp igen faktiskt...

Jag vet inte om jag vill sälja det känns så sorgligt. Men det kanske är som att vara ihop med någon man inte är kär i när den rätta finns där ute i världen.

Ja jag vill verkligen inte att hon ska bli en problemhäst som ingen vill ha, det är inte rätt.

Tittiga hästar är jag inte speciellt rädd för, jag har "egenskapen" att kunna göra rädda hästar lugna. Men när hästen är bossig så har jag ju ingen nytta utav det precis.

Det är synd att ponnyn inte fortsatte vara så snäll som hon var hos sin förra ägare. Jag tittade på henne flera gånger innan jag köpte henne och alla gånger vad hon snäll och uppmärksam, men när vi fick hem henne blev hon som förbytt. Nu har jag haft henne i snart 8 månader och börjar bli rätt less.

 

[moiran]

Sv: Min tuffa ponny

Ojoj, det är ett sådant svårt beslut att sälja en häst. Jag har alltid varit av åsikten att de är familj och familj säljer man inte men jag måste nog sälja tror jag. För annars kommer hästen blir förstörd och jag hästrädd för all evighet.

Jag hur du känner. Men du får försöka tänka som så att man kan vara familj även om man inte bor under samma tak. Tonåringar flyttar hemifrån och kommer aldrig mer tillbaka mer än för att hälsa på, men inte är de mindre familj för det.

Visst, du får pengar för att sälja henne, och om det är det som känns som sveket så får du tänka på att hon hade sålt dig utan betänkligheter om hon haft möjlighet. För det är ju så i nuläget. Ni får inte så mycket positivt ut av varandra, varken hon från dig eller tvärt om.

Antingen biter ni ihop och tar er igenom krisen med mycket slit, pengar och tid som insats, förmodligen mycket starkare på andra sidan. Eller så biter ni ihop och kämpar som gnuer i ett par års tid och lägger en massa pengar på det medan det bara blir värre. Eller så går ni skilda vägar här och skaffar nya partners. Det finns ju bara två alternativ egentligen.

 

[tuaphua]

Sv: Min tuffa ponny

Den var väl utbildad i dressyren. Inte riden ute eller hoppad ngt dock.
Den köptes proffsriden till en junior som första storhäst.
Hon red innan det lätt klass på sin gamla ponny.
Det blev stora kontraster med en känslig, arbetsmyra på över 170. Spec när proffsridningen gick ur henne och hon fick lite för mkt foder och inte reds lika hårt som hos proffsen. Hon är ju mkt intelligent och ranghög. Känner hon minsta tvekan hos ryttaren/den som leder etc tar hon själv beslut. IOM att hon aldrig fått lära sig vänta och impulskontroll blev det att fly/braka igenom saker.

Men tjejen har lärt sig massor! Så stor eloge till henne som kämpat så!
Hon lär fort! Vi har jobbat många h på hennes mentala bitar med.

Det bästa är väl att hon inte blir rädd längre.
Vi har kört en del sitsträning(först på annan häst som var coolare) för att hon ska hitta en trygghet i sadeln utöver att hon fått lära sig hur man arbetar med hästens mentala bit och hur man kan göra nödlösningar som hindrar stegring/bock/kast etc.

Klart en begåvad och engagerad tjej!

 

[Challes]

Sv: Min tuffa ponny

Sälj den!...har du blivit så rädd för den så kommer det ALDRIG funka. Man ska ha roligt med sin häst, det ska inte skapa ångest varje gång man går till stallet för det mår varken du eller din ponny bra av.
Var ärlig när du säljer den, låt gärna köparen ha den på prov ett tag,någon kommer att passa ihop med din ponny det är jag övertygad om. Kemin stämmer inte alltid med våra kära hästar, så är det ju även mellan oss människor. Tror absolut inte att du har förstört henne hon behöver bara en tuffare ägare som kan ta "befälet" över henne. Lycka till

 

[ponilover]

Sv: Min tuffa ponny

Du har fått jättemycket bra tips och råd och det är klokt att du har tränat hantering med hjälp av en tränare.
Dock så funkar det ju inte att den blir ohanterbar direkt när din tränare inte är med.
Hade jag varit i samma sits och känt att detta är inget jag klarar av på egen hand så hade jag snabbt som ögat sålt hästen och skaffat mig en ponny som passar mig bättre.

 

[linlar1]

Sv: Min tuffa ponny

Sälj! Det är inget misslyckande att att erkänna för sig själv att hästen är för tuff. Hästen kommer säkerligen få det bra hos någon som gillar den typen av hästar. Uppenbarligen fungerar hästen när din tränare är med så det är ju ingen "omöjlig" häst som riskerar att bli vandringspokal. Det finns många snälla hästar där ute. Själv har jag svårt för nervösa typer och hade jag köpt någon som visar sig vara för nervös för mig hade jag och pållen bara hamnat i en ond spiral och stressat upp varandra. Då är det bättre att sälja för bådas skull. Det ska vara kul att umgås med hästen/ponnyn!

 

[ThroughMyEyes]

Sv: Min tuffa ponny

Hejsan alla som har gett mig tips och råd. Jag är jättetacksam för att ni har tagit er tid och haft lust att hjälpa mig. Så jag tänkte ge en lite uppdatering, det osannolika har hänt.

Min monstruösa ponny har blivit en tillgiven kelgris. Jag var mitt uppe i att hitta en tränare som kunde hyfsa till henne så att jag skulle få kräket sålt då jag plötsligt insåg att problemen blev mindre och mindre ju mer jag tränade.
Nu tränar jag för en underbar tränare som har tålamod med min låga självkänsla och numera kan jag göra nästan allt med min före detta monsterhäst. Hon går fint när jag leder, jag kan rida ut med sällskap eller själv, hon är så lätt att lasta i en transport att det nästan är löjligt (hon bara går in, helt otroligt, har aldrig sett något liknande). Just nu tränar jag samling och uppmjukning och snart skall hon töltsättas.
Jag och hon har tillsammans lärt oss massor. Hon gillar fortfarande att testa, men jag har blivit tuffare, självsäkrare och fått hjälp att veta vad jag ska göra. Jag har lärt mig mycket om ponnyn som jag förut var livrädd för. Vi har lärt oss att bemästra gångarter, halvhalter, att styra med sits. Vi har mött arga tjädertuppar, galna ungtjurar och påflugna getter.

För några dagar sedan fick jag till en helt underbar galopp, vi flöt fram i kontrollerad hastighet. Gula löv från björkallen vi red igenom virvlade runt oss och solen lyste. Det var en helt magisk känsla. Det är den känslan jag har saknat ända sedan mitt halvblod dog.

Jag har lärt mig massor och är lycklig med min numera pålitliga, lättlärda och villiga ponny. Jag har fått upp ögonen för hur duktig hon faktiskt kan vara, bara man får henne under sig i rang och slutar vara rädd. Hon är så lättlärd och smart.

Hon gick från att vara min största mardröm till att bli min drömhäst. Vi har mycket jobb kvar såklart, men nu är de utmaningar som vi får en glädje att ta tag i.

Ha det bra alla!

 

[Araminta]

Sv: Min tuffa ponny

Gud vilket fantastiskt fint inlägg! Önskar er all lycka till i framtiden!

 

[Korven]

Sv: Min tuffa ponny

Du skriver ponny hela tiden, är det en islandshäst eftersom du säger att den ska töltsättas?

 

[ThroughMyEyes]

Sv: Min tuffa ponny

Ja, det är en islänning

 

[becca]

Sv: Min tuffa ponny

Min ponny är för tuff för mig. Den är sex år gammal och har börjat med massor dumheter som jag inte kan lösa. Jag är livrädd för den!
Min tränare tror att allt ska bli bra om jag kan tuffa till mig lite. Men jag kan nog inte det. Hästen blir ju bara värre och värre.
Den stegrar sig när man lyfter framhovarna, sparkar en när man lyfter bakhovarna. Den knuffar omkull en när man leder och kliver på en när man ligger ner. Den stegrar om man ber den om något och sparkar efter en när man longerar.
Hovslagaren fick ge den en rejäl omgång för att kunna verka hovarna. Jag blir bara så rädd så jag inte vet vad jag ska göra.
Jag är rädd att jag förstört hästen, alla säger att den bara är i trotsåldern. En del säger att jag bara ska vänta så blir den snäll när den blir äldre men allt känns så hemskt. Jag är rädd för att vara med hästen för jag bara blir skakad hela tiden.
Jag tänkte att man kanske kan sälja den och undrar nu vad jag kan få för råd angående det. som.. tips när man bör sälja liksom. Om man kan få tag i en snäll häst, eller om alla hästar kommer bli galna för att jag är så usel. (Min förra häst var snäll men vi fick avliva honom för ett år sedan.)

Du är snarare ganska stark.
Min häst är en skyskrapa större än mig. Jag har fått smaka hur blod smakar på grund av den hästen, Jag har smakat grus och fuktig dynga.
Varje dag är en kamp ska jag bara säga. Men samtidigt har jag aldrig vikit mig. Om han så har stegrat på fläcken så har jag stått kvar, Om han så han kommit i skenade galopp så har jag stått kvar.
Shit! Satt just o läste och såg att du klarade det! Bra!!

 

[Tibben]

Sv: Min tuffa ponny

Jag har lärt mig massor och är lycklig med min numera pålitliga, lättlärda och villiga ponny. Jag har fått upp ögonen för hur duktig hon faktiskt kan vara, bara man får henne under sig i rang och slutar vara rädd. Hon är så lättlärd och smart.

Hon gick från att vara min största mardröm till att bli min drömhäst. Vi har mycket jobb kvar såklart, men nu är de utmaningar som vi får en glädje att ta tag i.

Vad roligt att läsa!

Du har verkligen gjort ett jättejobb. Var stolt över dig själv!

 

[ThroughMyEyes]

Sv: Min tuffa ponny

Hoppas du med klarar av allt!

 

[ThroughMyEyes]

Sv: Min tuffa ponny

Tack så mycket. Jag är faktiskt jättemallig, fast vågar inte vara för mallig så det märks. Men i mitt hjärta är jag lycklig och stolt

 

[moiran]

Sv: Min tuffa ponny

Tack så mycket. Jag är faktiskt jättemallig, fast vågar inte vara för mallig så det märks. Men i mitt hjärta är jag lycklig och stolt

Tycker jag att du ska vara också! Duktiga ni är, och du framför allt!