Min far, kvinnohataren

Min trådstart var lite trubbig och ganska ogenomtänkt. Jag har inga planer på att ta avstånd från min far, men jag känner viss ovilja inför att träffa honom och gör det därför sparsamt. Inget jag kommer eller kan ändra på, varken hans beteende eller mitt förhållningssätt.

Det var mest bara tanken på hur oerhört insiktslöst det är att slentrianförminska kvinnor samtidigt som man vill sina döttrar det bästa och självklart måste detta vara vanligt, tänker jag.
Jag tror att det är vanligt. När jag såg trådstarten tänkte jag mig kvinnohat i nivå med uttalad rasism, men så verkar det ju inte vara i det här fallet. Inte för att jag vill ursäkta din pappa, men då förstår jag ungefär vilken sorts problem vi pratar om.

Jag tror att det är vanligt, det du beskriver. Jag lutar åt att det finns väldigt många män på olika håll i samhället, där då och då negativa känslor av olika slag kommer ut i form av någon sorts förakt mot kvinnor. Att den vägen så att säga finns, den sortens uttryck är så att säga begripliga både för mannen själv och för hans omgivning. Det funkar på det stora hela socialt (utom när man råkar ha dig som dotter, då).

Går det att prata om med honom? Kan du i sansad ton ställa sansade frågor kring hans uttryckssätt? (Kanske då inte blanda in dig själv som hans dotter, för det stjälper nog det sansade lite över ända.) Kan han i sansad ton svara på sådana frågor?
 
@Koltrast Intressant frågeställning, hur de får det att gå ihop! Jag har aldrig tänkt på det på det sättet. Jag vet att jag brukar tipsa folk som beskriver t ex sexuella trakasserier om att kontra med "Skulle du gilla att någon gjorde så/sa så mot din dotter?" Men jag har aldrig funderat djupare på det.

Jag undrar om det är just det där att man är hans dotter som räddar en från hans kvinnoförakt. För honom blir man aldrig kvinna (de han föraktar), man är alltid hans barn.

Hur är han mot sin fru? (Du behöver inte svara om det är för personligt). Men generellt skulle jag kunna tänka sig att de här männen har fruar som är/som de gör mycket svagare än sig själva. Underordnade.
 
@Koltrast Intressant frågeställning, hur de får det att gå ihop! Jag har aldrig tänkt på det på det sättet. Jag vet att jag brukar tipsa folk som beskriver t ex sexuella trakasserier om att kontra med "Skulle du gilla att någon gjorde så/sa så mot din dotter?" Men jag har aldrig funderat djupare på det.
Tack för att du lyckades gräva fram vad jag var ute efter i mina röriga inlägg. Jag blev lite väl övertänd igår och var uppenbarligen för trött för att formulera mina tankar. Det är denna frågeställning jag ville diskutera och även om den på sätt och vis känns som gammal skåpmat så var tanken på någon vänster ändå ny för mig.

undrar om det är just det där att man är hans dotter som räddar en från hans kvinnoförakt. För honom blir man aldrig kvinna (de han föraktar), man är alltid hans barn.

Hur är han mot sin fru? (Du behöver inte svara om det är för personligt). Men generellt skulle jag kunna tänka sig att de här männen har fruar som är/som de gör mycket svagare än sig själva. Underordnade.
Egentligen är jag inte ute efter någon lösning för egen del och tycker att jag vid det här laget hittat ett sätt att förhålla mig till honom, men igår drabbade det mig med full kraft att jag till viss del vant mig vid och börjat se genom fingrarna på hans kvinnosyn. Särskilt som det, vilket förstås framgick mycket dåligt i min stormiga inledning:o, inte rör sig om något extremt beteende är det svårt att ifrågasätta(och i mitt och hans fall dödfött) och sätta fingret på. Normalt tar jag rätt lite skit, så att säga, men uppenbarligen blir jag försvagad i nära relationer. Intressant.

Jag var egentligen mest ute efter att få höra om andra också funderat såhär. Eller nåt.

(Han lever inte med någon kvinna, gudbevars:D. Min mor var för stark och fick honom att känna sig liten.)
 
Jag tror att det är vanligt. När jag såg trådstarten tänkte jag mig kvinnohat i nivå med uttalad rasism, men så verkar det ju inte vara i det här fallet. Inte för att jag vill ursäkta din pappa, men då förstår jag ungefär vilken sorts problem vi pratar om.

Jag tror att det är vanligt, det du beskriver. Jag lutar åt att det finns väldigt många män på olika håll i samhället, där då och då negativa känslor av olika slag kommer ut i form av någon sorts förakt mot kvinnor. Att den vägen så att säga finns, den sortens uttryck är så att säga begripliga både för mannen själv och för hans omgivning. Det funkar på det stora hela socialt (utom när man råkar ha dig som dotter, då).

Går det att prata om med honom? Kan du i sansad ton ställa sansade frågor kring hans uttryckssätt? (Kanske då inte blanda in dig själv som hans dotter, för det stjälper nog det sansade lite över ända.) Kan han i sansad ton svara på sådana frågor?
Nej, det rör sig inte om kvinnohat av den dignitet man kanske förknippar med begreppet, men för mig känns det ändå inte så främmande att benämna det just så. Det glimmar nämligen till av förakt och rentav hat i små kommentarer emellanåt(nu tror jag inte att min far är något nättroll som sitter och hatar anonymt, men den avsky han emellanåt ger uttryck för är nog besläktat med sådant hat, även om vokabulären i hans fall är en helt annan).

Att ta upp det med honom är nog dessvärre lönlöst, han skulle bara slå ifrån sig. Markerar gör jag ganska ofta, men mitt intryck är att han då bara kniper igen med sina kommentarer tills jag är utom hörhåll eller vaktar sin tunga en stund. Det får vara nog så och vi umgås i lagom doser.

Det som förvånar mig är hur en människa(många?) kan hålla på såhär utan att se vad han sysslar med?
 
Tack för att du lyckades gräva fram vad jag var ute efter i mina röriga inlägg. Jag blev lite väl övertänd igår och var uppenbarligen för trött för att formulera mina tankar. Det är denna frågeställning jag ville diskutera och även om den på sätt och vis känns som gammal skåpmat så var tanken på någon vänster ändå ny för mig.


Egentligen är jag inte ute efter någon lösning för egen del och tycker att jag vid det här laget hittat ett sätt att förhålla mig till honom, men igår drabbade det mig med full kraft att jag till viss del vant mig vid och börjat se genom fingrarna på hans kvinnosyn. Särskilt som det, vilket förstås framgick mycket dåligt i min stormiga inledning:o, inte rör sig om något extremt beteende är det svårt att ifrågasätta(och i mitt och hans fall dödfött) och sätta fingret på. Normalt tar jag rätt lite skit, så att säga, men uppenbarligen blir jag försvagad i nära relationer. Intressant.

Jag var egentligen mest ute efter att få höra om andra också funderat såhär. Eller nåt.

(Han lever inte med någon kvinna, gudbevars:D. Min mor var för stark och fick honom att känna sig liten.)

Men jag tyckte inte att din ts var stormig eller rörig. Jag tyckte att frågan var rätt enkel. Svaren är svårare :D

Man ser kanske genom fingrarna på motsvarande vis som han ser situationen: alltså att man tänker "han är min farsa, den äldre generationen och deras hopplösa åsikter ... :banghead: "

Jag kan med gott samvete :cool: tänka så, jag är mycket äldre än du och min pappa mycket äldre än din. Men om jag har rätt så borde det där vara på utdöende, för idag träder män fram och säger "Jag blev feminist när jag fick DÖTTRAR". Vilket jag för övrigt får lite patriarkala skavsår av.

(Att du inte ville ha förslag på lösningar förstod jag också, jag kunde bara inte låta bli att fråga om hans fru. Intressant svar där. ;) Han kan aldrig på motsvarande känna sig förminskad av sin dotter, för hon kommer alltid att vara hans barn. Tror jag)
 
Det här undrar jag över, är det positivt om det omvända förhållandet gäller? Ofta beskrivs det ju då i positiva termer som att kvinnan är "stark" osv.
Nu uttryckte jag mig kort och kanske förenklat eftersom jag inte har planer på att närmare gå in på mina föräldrars relation. I stark ryms i det här fallet välutbildad, med egen karriär, starka åsikter och egen vilja. Ganska lite beroende, osäkerhet och foglighet, alltså, även om det gick att genom nötning arbeta fram lite av den varan.

Självklart betraktas det som positivt att den halva av mänskligheten som förtryckts så länge och på så många sätt får utrymme och möjlighet att vara "starka" och vad gäller männen förväntas de redan vara och ha tillgång till det jag i detta fall lägger i begreppet. Att vara "stark" innebär inte att sätta sig på andra, men om någon som förväntas vara motsatsen till stark sticker ut hakan är min erfarenhet att det sticker i ögonen på en del.
 
Senast ändrad:
Nu uttryckte jag mig kort och kanske förenklat eftersom jag inte har planer på att närmare gå in på mina föräldrars relation.
Jag menade inte deras relation utan allmänt, som en diskussionsfråga. Det är enligt mig fel att göra det till enbart en fråga om kvinnoförtryck, inte minst visar de undersökningar som gjorts att kränkningar är lika vanliga åt båda hållen i relationer.
 
Jag menade inte deras relation utan allmänt, som en diskussionsfråga. Det är enligt mig fel att göra det till enbart en fråga om kvinnoförtryck, inte minst visar de undersökningar som gjorts att kränkningar är lika vanliga åt båda hållen i relationer.
Jag ber om ursäkt för min sena ändring i inlägget du citerar. Det gick lite för snabbt.:)
 
Alltså jag tycker man ska tänka efter lite med vilka termer man använder. Du säger att din far HATAR kvinnor, men så är ju tydligen inte fallet. Att han föraktar kvinnor, men så är ju tydligen inte fallet. Dvs av dina senare inlägg att döma. Av det första inlägget verkar du inte hysa någon större respekt för honom heller, kan du inte säga varför eller vad han faktiskt gjort? Detta är ju inget personligt för mig, så jag försöker inte hoppa på dig här..jag bara har lite svårt för när folk målas upp som hatare av ditt och datt utan någon som helst förklaring, särskilt om folk pratar så om sin familj.

Nu kanske jag är helt fel ute och din far är en riktig kvinnohatare av rang, men du skriver ju själv att så inte var fallet? Och du har fortfarande inte sagt vad han faktiskt gör, eller missade jag nått inlägg?

Ursäkta om det verkar som jag ställer dig lite mot väggen. Det är bara det att som kille är det ibland lätt att råka ut för att vara "kvinnohatare" om man kritiserar en kvinna, iaf har jag sett det hända. Och det är ganska svårt att navigera ibland pga det. Så det är intressant att få höra vad du tycker är det själva "hatet"! :)
 
Alltså jag tycker man ska tänka efter lite med vilka termer man använder. Du säger att din far HATAR kvinnor, men så är ju tydligen inte fallet. Att han föraktar kvinnor, men så är ju tydligen inte fallet. Dvs av dina senare inlägg att döma. Av det första inlägget verkar du inte hysa någon större respekt för honom heller, kan du inte säga varför eller vad han faktiskt gjort? Detta är ju inget personligt för mig, så jag försöker inte hoppa på dig här..jag bara har lite svårt för när folk målas upp som hatare av ditt och datt utan någon som helst förklaring, särskilt om folk pratar så om sin familj.

Nu kanske jag är helt fel ute och din far är en riktig kvinnohatare av rang, men du skriver ju själv att så inte var fallet? Och du har fortfarande inte sagt vad han faktiskt gör, eller missade jag nått inlägg?

Ursäkta om det verkar som jag ställer dig lite mot väggen. Det är bara det att som kille är det ibland lätt att råka ut för att vara "kvinnohatare" om man kritiserar en kvinna, iaf har jag sett det hända. Och det är ganska svårt att navigera ibland pga det. Så det är intressant att få höra vad du tycker är det själva "hatet"! :)
Jag känner mig inte det minsta ställd mot väggen. Däremot upplever jag att du kanske inte riktigt läst vad jag skrivit.
 
Jag känner mig inte det minsta ställd mot väggen. Däremot upplever jag att du kanske inte riktigt läst vad jag skrivit.

Okej! Jag har försökt, men vad tycker du jag missförstår? Jag har läst båda sidorna..men inte sett vad han faktiskt gör eller säger förutom att han hatar och föraktar, och det är inte så lätt som utomstående att tolka exakt vad det betyder. Därför frågade jag om det! Så du kanske kan förklara ändå, eller säga vad jag har missförstått, så kan vi ta det därifrån?
 
Alltså jag tycker man ska tänka efter lite med vilka termer man använder. Du säger att din far HATAR kvinnor, men så är ju tydligen inte fallet. Att han föraktar kvinnor, men så är ju tydligen inte fallet. Dvs av dina senare inlägg att döma. Av det första inlägget verkar du inte hysa någon större respekt för honom heller, kan du inte säga varför eller vad han faktiskt gjort? Detta är ju inget personligt för mig, så jag försöker inte hoppa på dig här..jag bara har lite svårt för när folk målas upp som hatare av ditt och datt utan någon som helst förklaring, särskilt om folk pratar så om sin familj.

Nu kanske jag är helt fel ute och din far är en riktig kvinnohatare av rang, men du skriver ju själv att så inte var fallet? Och du har fortfarande inte sagt vad han faktiskt gör, eller missade jag nått inlägg?

Ursäkta om det verkar som jag ställer dig lite mot väggen. Det är bara det att som kille är det ibland lätt att råka ut för att vara "kvinnohatare" om man kritiserar en kvinna, iaf har jag sett det hända. Och det är ganska svårt att navigera ibland pga det. Så det är intressant att få höra vad du tycker är det själva "hatet"! :)
Men nu har ju @Koltrast förklarat rätt många gånger att hon inte behöver input om relationen till sin pappa, utan att det är det generella perspektivet hon vill diskutera: hur får kvinnoföraktande pappor ihop det med kärleken till sina döttrar.

Om du lätt råkar ut för att bli kallad kvinnohatare så kanske du har något att fundera på. Framför allt tror jag inte att Koltrast kan lätta på den bördan åt dig.
 
Men nu har ju @Koltrast förklarat rätt många gånger att hon inte behöver input om relationen till sin pappa, utan att det är det generella perspektivet hon vill diskutera: hur får kvinnoföraktande pappor ihop det med kärleken till sina döttrar.

Om du lätt råkar ut för att bli kallad kvinnohatare så kanske du har något att fundera på. Framför allt tror jag inte att Koltrast kan lätta på den bördan åt dig.

Jag råkar inte "lätt" ut för att bli kallad kvinnohatare, personligen har aldrig blivit kallad det, och det sa jag inte heller... Dock har jag sett det i andras diskussioner, i olika sammanhang. Så min börda är inte tung :)

Alltså, okej hon behöver ingen input, men om man börjar med att prata om kvinnoföraktande pappor och hur de kan älska sina döttrar, och pratar om sin egen farsa som hatar och föraktar kvinnor, dock inte ger några exempel på hur eller vad han säger eller gör, men ändå drar slutsatsen att det är otroligt vanligt med kvinnohatande och kvinnoföraktande farsor... Tycker du då verkligen inte man kan ställa nån fråga om det? På ett diskussionsforum? :)
 
Jag råkar inte "lätt" ut för att bli kallad kvinnohatare, personligen har aldrig blivit kallad det, och det sa jag inte heller... Dock har jag sett det i andras diskussioner, i olika sammanhang. Så min börda är inte tung :)

Alltså, okej hon behöver ingen input, men om man börjar med att prata om kvinnoföraktande pappor och hur de kan älska sina döttrar, och pratar om sin egen farsa som hatar och föraktar kvinnor, dock inte ger några exempel på hur eller vad han säger eller gör, men ändå drar slutsatsen att det är otroligt vanligt med kvinnohatande och kvinnoföraktande farsor... Tycker du då verkligen inte man kan ställa nån fråga om det? På ett diskussionsforum? :)
Jovisst, om man vill fortsätta diskutera det som ts sagt att hon inte är intresserad så visst, absolut. Men man kanske inte ska förvänta sig några fler svar från henne.

Dessutom har hon redan gett exempel i tråden.
 
Men nu har ju @Koltrast förklarat rätt många gånger att hon inte behöver input om relationen till sin pappa, utan att det är det generella perspektivet hon vill diskutera: hur får kvinnoföraktande pappor ihop det med kärleken till sina döttrar.

Om du lätt råkar ut för att bli kallad kvinnohatare så kanske du har något att fundera på. Framför allt tror jag inte att Koltrast kan lätta på den bördan åt dig.

Fast hur är det så svårt att förstå egentligen? Kvinnoförakt baseras i regel på att man anser att män är bättre än kvinnor på i princip allt. Därav finns det enligt ett sådant synsätt inget större värde i att ta till sig vad en kvinna säger.

Fast det betyder ju inte att dessa män inte gillar/älskar kvinnor. De anser bara att kvinnorna inte besitter samma fysisiska och intellektuella kapacitet.
 
Jovisst, om man vill fortsätta diskutera det som ts sagt att hon inte är intresserad så visst, absolut. Men man kanske inte ska förvänta sig några fler svar från henne.

Dessutom har hon redan gett exempel i tråden.

Hm.. alltså jag vet inte vad jag gjort för att irritera dig, det var inte meningen iaf.

Är det inte okej för dig att jag ställer frågor till TS?
 
Hmm.. Ja om din far verkligen vägrar lyssna på kvinnors åsikter överhuvudtaget så kan det vara så att han är något av en manschauvinist, det låter ju trist det du beskriver! Det kan ju vara så enkelt att han tycker det är mer intressant att diskutera med dig än med din syster eller fru förstås, men det går ju inte för mig att bedöma.

Fattar dock inte riktigt vad du menar i allmänhet. De tar strid för kvinnor, men lyssnar inte på kvinnor? Ahapp.

Nu undrade jag ju iofs om TS farsa..
Det är väl inget konstigt alls. Det är helt normalt. De är för kvinnors rättigheter medvetet i teorin men deras omedvetna är helt övertygat om att kvinnor är lite hm sämre. Jag tycker det är lovvärt av dem att ha försökt förändra sin attityd så mycket att de är medvetna om problemet även om inte deras omedvetna har hunnit med. Män i 60-70 årsåldern har tillbringat 40 år av sina liv med att betrakta kvinnor som -other, kanske inte nödvändigtvis ett sämre -other, men ett med andra områden och till dem hör inte att prata.

Det finns mängder av kvinnor som är helt övertygade om att kvinnor är lite sämre också, omedvetet, och hellre lyssnar på män. Även feminister.

Det bästa är ju att vi uppfostrar våra barn likadant, den stora majoriteten sexåriga pojkar vet väl redan att flickor är sämre. -ni spelar som ett gäng flickor. Även om det var vanligare för 20 år sedan. När de fyller 25 måste de sedan omprogrammera sig själva från vad deras föräldrar, idrottsledare och förskolepedagoger noga lärde dem.
 
Jag råkar inte "lätt" ut för att bli kallad kvinnohatare, personligen har aldrig blivit kallad det, och det sa jag inte heller... Dock har jag sett det i andras diskussioner, i olika sammanhang. Så min börda är inte tung :)

Alltså, okej hon behöver ingen input, men om man börjar med att prata om kvinnoföraktande pappor och hur de kan älska sina döttrar, och pratar om sin egen farsa som hatar och föraktar kvinnor, dock inte ger några exempel på hur eller vad han säger eller gör, men ändå drar slutsatsen att det är otroligt vanligt med kvinnohatande och kvinnoföraktande farsor... Tycker du då verkligen inte man kan ställa nån fråga om det? På ett diskussionsforum? :)
Jag tycker att dina frågor om exakta exempel i både den här tråden och i tråden om rasistpappan är rätt tveksamma, faktiskt, av ungefär följande skäl

a) exakta exempel behövs inte för en generell diskussion
b) frågan är inte heller om du (eller jag) tycker att dessa pappor är rasister eller kvinnofientliga, utan hur dottern ska hantera att hon uppfattar dem så
c) dina frågor ger lite vibbar av snaskighet, att gräva så efter detaljer om andra känns lite sunkigt.
 
Senast ändrad:

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25
  • Avlivning älskade katt

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp