Sv: Min Beagle
Snurrfian skrev:
Av ren nyfikenhet... Hur är Beaglen rent allmänt, hård/mjuk Träskalle/smart osv? Det är min mans högst dröm att våran nästa hund ska bli en beagle och jag vill gärna vet om det skulle kunna funka för oss...
Vi har ju en springer spaniel idag som i år fyra år gamal äntligen har fattat att han inte dör om han är ensam inne... Det är en ganska lång historia bakom, men det märks väldigt tydligt på honom att han har mognat väldigt mycket över sommaren och hösten. Men nu var det inte honom det skulle handla om...
Jag har mest hört mardrömshistorier om beaglar som rymmer ur huset så fort de får en chans och jagar i flera dygn utan att hejdas av något... Med största sannolikhet beror ju detta på uppfostran men ialla fall... Jag vill ju ha en familjehund och jakthund! Helst ska det funka med agility oxå!
Min man tänker alltså i första hand jaga rådjur men det börjar även komma in vildsvin på våra marker så jag kan väl lika gärna slänga ut en fråga om de kan tänkas funka på det oxå. Jag har aldrig hört talas om det men ialla fall...
Jag kanske ska tillägga att du har/haft jättefina hundar!
Beagle är helt enkelt jättemysiga men något tjurskalliga och som alla drivande hundar svåra med kontakten (i förhållande till tex spaniel).
Dock inte lika "tjurskalliga" som tax har jag fått för mig. Beaglen är lik en katt till sättet, sker saker och ting på dess vilkor så går det jättebra om inte så går det trögare men det går
. Andra kattlika beteenden är dess självvård eller vad jag ska säga - åtminstone min är extremt noga med sin päls och tassar och lägger åtskilliga timmar på det.
Men självklart är den ändå en hund eller vad jag ska säga = den fungerar bra att arbeta dressyr med. Med min är det så att så länge hon är inom femton meter fungerar lydnaden oklanderligt men så fort hon får chansen så rymmer hon och då hon jagar är det minst sagt problem med kontakten. Jag får vråla som en tok för att få kontakt och sedan utfärda komandon för att det ska fungera.
Men det gäller att hålla koll för rasen tar varje chans till att rymma!
Men jag kan ha henne lös utan problem så länge jag är alert och ser när det börjar suga lite för mkt i "rymmartarmen".
Det är en VÄLDIGT social och trevlig gossegris, gillar att ligga vid fötterna i sovsäcken eller under en filt vid husses eller mattes fötter i soffan vilket tydligen är en rastypisk egenhet. En annan rastypisk egenhet är att dom är väldigt bestämda om hur saker och ting ska gå till och blir griniga om man tar deras plats i tex soffan och liknande.
Dom älskar barn (faktiskt!).
Dom fungerar bra för lydnad men kräver mkt kontaktarbete, för aggility kan jag tänka mig att de är kanonbra - min hund klättrar på allt! Hyllor, fönster, stegar, staket you name it.
Dessutom är de väldigt kända för sin hälsa samt för att vara lätthanterliga och det är mkt därför de används som försökshundar på tex smittskyddsinstitutet.
När man är hos vetterinären får man alltid höra detta om hur friska Beaglar är.
Men som sagt utan en grundlig dressyr så jagar de tills de stupar och det kan nog ta ett tag. En dag eller så *lol*.
Nu vet jag inte hur det är egentligen men då jag kontaktade avelsrådet och sa att jag ville ha en Beagle för jakt så sa han att det inte finns sällskapsbeaglar längre.
Klubben har arbetat stenhårt för att främja jaktegenskaperna och det krävs både utställningsmeriter och jaktmeriter för att vara med på A-listan i aveln. Sedan flyttas hanhunden ner efter tre parningar och för att få vara kvar i aveln krävs att minst tre valpar ur samma kull meriterar sig... bra tycker jag men som sagt nog svårt att hitta registrerade uppfödare som säljer till annat än jakt pga det. Det är ju iofs inget problem för er.
Personligen är jag dock av åsikten att så länge hunden arbetar så är det bra. Oavsett om det är jakt eller agillity så aktiverar det hunden.
Självklart är dock Beaglen en väldigt jaktkrävande hund så den bör ju få jaga åtminstone någon dag per vecka under säsongen tycker jag och jagar man in den mot hare så förlängs ju även säsongen.
Sedan är det viktigt att leta fram en valp till vad man ämnar jaga. Särskillt om man ämnar jaga hare så att man inte får allt för mkt problem med rådjursrenheten. Dock är de kända för sin goda haregenskaper och jag har hört om flera som inte jagat in mot hare utan bara släppt. Sedan har hundarna själva gått över till hare då rådjursdreven blivit för enkla - så det är absolut fina harhundar vilket även syns i förhållande till stövarresultaten (Beaglen har fler harettor än stövarna)
Men det är viktigt att leta valp även om man ska jaga rådjur tror jag.
Min är som sagt en utpräglad harhund - högbent och överhuvudtaget rätt stövarlik i kroppen och hon går lite för snabbt för rådjur tycker jag. Inte så att hon river dom men hon bjuder inte på dom där fina lugna skott-tillfällena som taxarna, det är full fart på viltet hela tiden de hinner aldrig stanna till och lyssna efter hunden.
Säkert kan man också finna riktigt skarpa Beaglar men de är till mans mjukare än tax och till vildsvin skulle jag personligen välja någon av de tyska allroundhundarna. Om jag absolut skulle vilja ha en drivande hund, vilket jag skulle undvika till vildsvin, så skulle jag välja shillerstövare.
Münsterländrarna var tex väldigt fina vildsvinshundar samtidigt som dom var fenomenala på småvilt och fågel. Bättre med en ställande hund till vildsvin tycker jag. Kanske skulle er spaniel fungera bra till det?
@ Cilla
Ja visst är det
och dom var inte komenderade dit heller, dom var alltid sådär kärvänliga med varandra, låg på varandra i fotöljer och plockade fästingar från varandra, rensade varandras öron osv.... rätt kul!
Mvh
Björn
