Min bästa vän- Borta

[Charlotta737]

Måste ventilera mig på något sätt.

Idag den 9 november 2011 har varit en mardröm, det som inte får hända hände.
Jag har haft en häst på foder, Pan-ti ett 11årit stå från holland, sen juni och jag har haft stora tankar att köpa henne innan sommaren 2012 då kontraktet skulle gå ut och hon skulle ut på försäljning. i måndags fick hon tillbaka en liten blåsa och antibiotika sattes in.
Idag :
Jag och min mamma åkte ts till stallet för att det är som får spruta hästen. tog n hästarna vi 4 de gick in och åt.
Men efter en första sprutan får hon en penicillin chock. jag och mamma tog oss ut bäst vi kunde. hästen stapplar och till slut lägger/ramlar hon.
Ringer vet, men det säger att det inte finns något mer än att vänta, många hästar klarar sig. Men det gjorde inte min Panti!

Det gör så jävla ont. vet inte var jah ska ta vägen. det är bara Tomt. Hur ska jag kunna ta mig tillbaka till stallet och se den tomma boxen? vad fan gör man?? Har bara haft häst i lite mer än 4år men det är mitt liv.Eller var mitt liv,?

R.I.P Panti

 

[_Yggdrasil_]

Sv: Min bästa vän- Borta

För det första: En stor kram!

När min älskade ponny dog för 7 år sen var jag helt förtvivlad och DET FÅR MAN VARA! Mycket viktigt att sörja om man behöver det!
Sorg är en mycket individuell sak alla sörjer på olika sätt så det är svårt att ge råd.
Jag är typen som pratar, pratar och pratar minns och skrattar/gråter.
Gör det som känns rätt för dig åk till stallet när du känner dig redo.

 

[LillaMy84]

Sv: Min bästa vän- Borta

Stor kram från mig med!

 

[Rhodugune]

Sv: Min bästa vän- Borta

Fy så gräsligt, stackars lilla hästen o stackars dig, jag beklagar sorgen!
Stora kramen!

 

[vego96]

Sv: Min bästa vän- Borta

Men jäklar, vilken otur!

Även om allt känns så himla tomt och bedrövligt och sorgligt just nu, så kommer det kännas bättre, så småningom. Kanske inte imorgon, eller nästa vecka, men efter hand kommer sorgen och saknaden lätta, lite, lite för varje dag, och de fina ljusa minnena ta överhanden. Kram.

 

[Charlotta737]

Sv: Min bästa vän- Borta

Tack! det ni säger värmer! det jobbiga är att det starkaste minnet jag har just nu är när hon försvinner, när hon sekund för sekund slutar andas och tillslut inte längre finns mer.

 

[Gogo]

Sv: Min bästa vän- Borta

Jag beklagar verkligen.
Jag har också stått brevid min häst som dog. Det är hemskt, och jag förstår dina känslor och jag vet att det är de minnesbilderna du har nu. Jag kan säga att du kommer troligtvis alltid minnas detta tillfälle, men smärtan minskar så småningom och de trevliga och kära minnena kommer tillbaka också.

 

[Popcorn]

Sv: Min bästa vän- Borta

Jag får verkligen beklaga. Så fruktansvärt hemskt....
Stackars dej.
Styrkekramar i massor!!

 

[_Yggdrasil_]

Sv: Min bästa vän- Borta

Tack! det ni säger värmer! det jobbiga är att det starkaste minnet jag har just nu är när hon försvinner, när hon sekund för sekund slutar andas och tillslut inte längre finns mer.

Vet precis vad du menar har själv vart där Döden är en så stor sak för oss i väst vi är vana vid att ha en frihet att kunna bestämma det mesta själva och döden blir så skrämmande bara för att det är något vi inte kan rå över.

Med tiden kommer du få distans till det som hände och det kommer kännas lättare men det du såg och kände då kommer säkert finnas kvar.

Detta är helt taget från mig själv och hur jag ser på saken, som sagt så är synen på döden och sorg högst individuellt.

 

[Charlotta737]

Sv: Min bästa vän- Borta

Nu har det typ gått en månad sen allt hände, vet inte om jag mår bättre "/ tror att saknaden har satt in och det är så fruktansvärt tomt. Är ett stort kännslokaos... usch jag saknar min lilla sura sto...
Fast nu är det inte allt det hemska som gör mig ledsen längre det är alla våra minnen som är jobbiga och som gör mig gråtfärdig varje gång jag tänker på det.
Hoppas att ni som går igenom detta mår bättre men det är inte enkelt.

 

[Charlotta737]

Sv: Min bästa vän- Borta

Tänkte vissa hur hon ser ut men vet inte hur man lägger in bilder :S

 

[_Lina]

Sv: Min bästa vän- Borta

Beklagar verkligen, så hemskt .

Jag hade samma känslor när jag fick ta bort min ponny efter 10 år ihop. Och det första året var som en mardröm. Jag hade dock en häst till som stod i boxen bredvid, och hennes box blev ganska fort ersatt. I själva situationen var det hemskt, men nu i efterhand är jag glad att inte boxen skrek tom och att jag hade min andra häst. Och det gör ont och det tar tid, men man måste ta sig igenom de jobbiga minnena innan dem bra tar över. Och innan de bra tar över och inte är jobbiga. Jag har fortfarande dagar jag minns våran bästa tid ihop, och tårarna rinner.

Idag ser jag hennes död som något fint, för nu slipper hon lida. Och det var det viktigaste för mig, inget ont kan hända henne..

 

[Charlotta737]

Sv: Min bästa vän- Borta

Förstår vad du menar med en tom box... Jag har dock min box kvar och jag får ha kvar den tills jag bestämt mig.
hur kände du/ni över att du ändå hade en häst som gjorde dig tvungen att åka tillbaka och fortsätta med allt runtomkring. ? jag själv hade ju bara henne vilket har gjort att jag idag känner mig ensammare än någonsin.

 

[Charlotta737]

Sv: Min bästa vän- Borta

https://fbcdn-sphotos-a.akamaihd.ne...816892089_1447931076_32089675_455844709_n.jpg

 

[_Lina]

Sv: Min bästa vän- Borta

H*n var jättefin! Såna bilder är guld värda att ha..

Hur hemskt det än är så måste livet gå vidare. Jag älskar att hålla på med hästar och det är en storts terapi för mig, så sluta skulle bara göra hennes bortgång ännu svårare. Och stallet vi står i är för bra för att flytta enbart få bort minnerna. Men visst hade jag svårt med glädjen åren efter, det är inte samma sak längre. Men samtidigt har min nuvarande häst sin personlighet som gör mig glad och om han skulle försvinna skulle det bli lika svårt. Och de är väldigt olika varandra som individer. Idag betyder han lika mycket för mig som hon gjort under våra år ihop. Sen har jag fött upp min själv, så vi har våra band. Men att bara fixa ny häst för saken skull är nog svårare än att hitta en ny man verkligen klickar med.

Idag tycker jag det bara är skönt att se platsen hon fick vila in på, på så sätt känns det som hon fortfarande är där.