Lugna en orolig matte?

[Lillagoajag]

Ja, känner att jag behöver skriva av mig lite - så detta kan bli långt och surrigt.

För två veckor sedan fick min 12-åriga cavaliertik problem med analsäckarna. Vi åkte till vet. - inget konstigt - de tömde dem och vi åkte hem. De fylldes på igen på bara 4 dagar - vi åkte in igen - de tog prover - hon fick pencillin - vi åkte hem. De fylldes igen och denna gång med var - de spolade och vi åkte hem och egentligen skulle vi tillbaka på återbesök på fredag men nu blir det ett halvakut besök imorgon, då hon har fått ganska ont under kvällen och ena analsäcken är helt fylld, igen. Av likten att döma är det inte det "normala" sekretet, så de tär väl var igen då... Har försökt klämma lite på det sätt som vet. visade men hon har för ont och jag vill inte riskera något. Jag har en magkänsla av att detta kommer att sluta med operation, vilket är ett riskmoment i sig då hon har ett hjärtfel. (Någon som har någon solskenshistoria, där detta bara har löst sig utan operation? )

Det är ju aldrig kul när ens djur är sjuka. Detta är dessutom en väldigt skadedrabbad/sjukdomsdrabbad dam som har varit med om alldeles för mycket. Och ju äldre hon blir desto jobbigare blir det när något händer. Såhär orolig har jag aldrig varit, och då har hon varit med om värre saker än det här (akut livmoderinflammation, hundbiten, fastnat i taggtråd för att nämna något...). Det blir på något sätt så påtagligt att hon är gammal. I vanliga fall är hon glad och pigg som en valp och då tänker jag inte så mycket på att hon är gammal, men nu går det ju inte att undgå. Jag vet ju innerst inne att hon med stor sannorlikhet inte kommer att leva lika länge som jag, men jag vill ju inte tänka på det. Och nu känner jag bara NEJ! Tänk om detta är droppen som får bägaren att rinna över. Samtidigt blir jag så arg. Det är inte rättvist. Varför ska just hon drabbas av alla dessa sjukdomar och skador? Hon som har så mycket livsglädje i vanliga fall. Varför? Varför kan inte hundar bara vara unga, pigga och friska för alltid?

 

[russinbulle]

Sv: Lugna en orolig matte?

Har du ändrat något i hundens kost senaste tiden som kan förklara varför analsäckarna börjat bråka ?

 

[Lillagoajag]

Sv: Lugna en orolig matte?

Beror på vad man menar med senaste tiden. Hon har gått på specialkost pga bukspottkörteln sedan ca ett år tillbaka och sedan dess har ju avföringen blivit lite mjukare (hon vägrar äta ben). Kan det ha sakta men säkert krånglat till det? Har läst att morötter kan hjälpa? Kan de hjälpa även när det har blivit problem eller är det bara förebyggande?

 

[russinbulle]

Sv: Lugna en orolig matte?

Det kan absolut ha orsak. Prata med veterinären om det är okej för bukspottskörteln om du tillsätter lite extra benmjöl i maten - det hjälper till att göra avföringen hårdare = analsäckarna töms bättre.

Just benmjöl är en klassiker för att få hårdare avföring om man inte vill/kan byta foder. Dosen får man prova sig fram till så det inte blir för hårt.

Morötter tycker jag inte gör någon som helst verkan vad gäller att få hårdare avföring.

 

[Lillagoajag]

Sv: Lugna en orolig matte?

Åh, tack så jättemycket för det tipset!!

 

[squarepants]

Sv: Lugna en orolig matte?

Morötter ska tydligen ha stoppande effekt, vi märkte faktiskt på våra när dom enbart fick finhackade morötter som bulk att dom blev hårdare i magen. När vi ger hälften vitkål och hälften morötter gör det ingen skillnad.

 

[dpmatte]

Sv: Lugna en orolig matte?

Be även att få byta till annan sorts antibiotika. Det verkar inte som om den sort du har fått "biter" så att den tar bort allt varet.

 

[Lillagoajag]

Sv: Lugna en orolig matte?

*KL*

Så var vi hos vet. igår. De tömde och konstaterade att varet var borta nu så det är ju framgång, men "utgången" var väldigt trång så de spolade och då blev det lite bättre.

Nu ska hon äta antibiotika och antiinflammatoriskt i 14 dagar. Enligt vet. KAN vi ha tur och då räcker det, men troligtvis kommer en operation att behövas. Så vi har bokat ultraljud för hjärtat, och en ev. operationstid. Så nu gäller det bara att lösa det ekonomiska ifall hon måste opereras. (Vi har reda fått tillbaka maxbeloppet på försäkringen det här försäkringsåret, så klart sånt här ska hända då... )

Men idag är lilla hunden i alla fall pigg och glad och verkar inte ha ont, det är glädjande!

 

[Malibu_Stacy]

Sv: Lugna en orolig matte?

Stackarn! Ge det lite dit med antibiotikan, jag hoppas att hon får smärtstillande också för det gör otroligt ont där i baken?

Jag skulle dock fundera både en eller två gånger om jag vill utsätta min gamla hund för just den sortens operation, då det inte är allt för ovanligt att de blir avföringsinkontinenta. Varken trevligt för dig eller hunden att inte kunna hålla avföringen inne...Dessutom är det ett otroligt smärtkänsligt område och det är således ingen operation som inte påverkar hunden.
Ang. hjärtat skulle jag vara mindre orolig, man anpassar narkosen efter individen och dess hjärtproblem.

 

[Lillagoajag]

Sv: Lugna en orolig matte?

Stackarn! Ge det lite dit med antibiotikan, jag hoppas att hon får smärtstillande också för det gör otroligt ont där i baken?

Jag skulle dock fundera både en eller två gånger om jag vill utsätta min gamla hund för just den sortens operation, då det inte är allt för ovanligt att de blir avföringsinkontinenta. Varken trevligt för dig eller hunden att inte kunna hålla avföringen inne...Dessutom är det ett otroligt smärtkänsligt område och det är således ingen operation som inte påverkar hunden.
Ang. hjärtat skulle jag vara mindre orolig, man anpassar narkosen efter individen och dess hjärtproblem.

Ja, hon får smärtstillande, både i tablett- och salvform och det verkar hjälpa!

Ja, jag har läst lite om det idag. Och som du säger, det finns ju flera risker. Det är ju så svårt att veta. (Det går ju inte att veta...) Ska diskutera detta med vet. också såklart.

Så länge så hoppas vi på tabletterna.

 

[Picky]

Sv: Lugna en orolig matte?

Usch vad jobbigt för er.

 

[Lillagoajag]

Sv: Lugna en orolig matte?

*KL*

Då blir det veternären igen imorgon, men det verkar åtminstone gå åt rätt håll. Det har knappt fyllts på något nytt sedan senaste tömningen och hon verkar mindre berörd av det. Veterinären är dock väldigt sugen på att operera... Men jag är tveksam. Dels för att hon är gammal och har varit med om så mycket, men också för att jag är osäker på om det hjälper? Hur vet man vem man kan lita på? Vår vet. säger att det är ett enkelt ingrepp, men jag har hittat både foruminlägg med "hemska historier" och artiklar där veterinärer säger att risken för att de får svårt att hålla sig är stor. Hur vet man då vad som gäller? Finns det någon tillförlitlig statistik?

 

[dpmatte]

Sv: Lugna en orolig matte?

Jag hade nog haft lite is i magen och väntat med operation. Dels p g a åldern och dels p g a att alla operationer innebär en risk. Risken blir inte mindre när de blir gamla och då dessutom har ett hjärtfel. Nu känner jag inte din veterinär, men vissa rekommenderar både det ena och det andra bara för att de ska tjäna pengar. Därmed inte sagt att just din veterinär gör det. Be att han talar om varför han förespråkar operation.

Bättre då att vara uppmärksam och hålla koll och se om det kommer tillbaks först. Gör det till en rutin att du kollar varje dag. Försök få avföringen så hård som möjligt då blir det lite tryck på analsäckarna som då självtömmer sig. Någon rekommenderar blodmjöl, prova med det. Blir det lika illa en gång till så måste det kanske opereras.

Det är vad jag hade gjort om det var min hund. Vad du ska göra kan bara du själv bestämma.

 

[Lillagoajag]

Sv: Lugna en orolig matte?

Jag hade nog haft lite is i magen och väntat med operation. Dels p g a åldern och dels p g a att alla operationer innebär en risk. Risken blir inte mindre när de blir gamla och då dessutom har ett hjärtfel. Nu känner jag inte din veterinär, men vissa rekommenderar både det ena och det andra bara för att de ska tjäna pengar. Därmed inte sagt att just din veterinär gör det. Be att han talar om varför han förespråkar operation.

Bättre då att vara uppmärksam och hålla koll och se om det kommer tillbaks först. Gör det till en rutin att du kollar varje dag. Försök få avföringen så hård som möjligt då blir det lite tryck på analsäckarna som då självtömmer sig. Någon rekommenderar blodmjöl, prova med det. Blir det lika illa en gång till så måste det kanske opereras.

Det är vad jag hade gjort om det var min hund. Vad du ska göra kan bara du själv bestämma.

Tack för ditt svar!

Ja, jag känner att jag vill vänta lite. Jag menar, hon är inte ens klar med tablett-behandlingen än, då känns det väldigt förhastat att operera. Och beställa operationstid kan man ju göra "när som helst" om det behövs.

Den här veterinären är ny för oss (vår gamla favorit har slutat ), så jag vet ju inte heller riktigt om jag kan lita på honom. Han var ganska ung och har inte jobbat jättelänge och har ju således inte samma erfarenhet som vår fd vet. som hade 20 års erfarenhet (och föder upp min ras), dock inte sagt att han måste vara dålig för det! Hela djursjukhuset har jag väldigt stort förtroende för, men alla veterinärer är ju inte likadana. Men, som du säger, de tjänar ju pengar på det.

Ja, jag har klämt och kännt varje dag nu, och det har inte fyllt på sig alls de senaste 4 dagarna, det känns ju i alla fall hoppfullt.

 

[skuggi]

Sv: Lugna en orolig matte?

Jag håller med dem som tycker du ska avvakta. Kolla om du kan ge benmjöl, finhackade morötter tycker jag ger mer volym, även om det inte nödvändigt gör bajset hårdare.
Om du dagligen kollar och klämmer lite försiktigt för att hjälpa till så kanske det kan hålla sig bra.
Håller tummarna!

 

[Lejonelle]

Sv: Lugna en orolig matte?

Jag skulle inte ha gjort en stor och dyr operation med osäker utgång på en 12 år gammal hund, speciellt inte om det finns andra krämpor. Det är inte fult att också vara lite praktisk - vad uppnår du med operationen? Din hund blir inte yngre. Hur mycket extra tid tillsammans köper du dig med operationen, och vad blir kvaliteten på den tiden?

Det är naturligtvis hemskt att besluta att ta bort en hund som i övrigt har glädje av livet för en åkomma som skulle gå att behandla, men sett från hundens perspektiv är inte meningen med livet att det ska bli så långt som det bara går. Utan att den tid som det blir, blir så bra och meningsfull som möjligt. Du ska naturligtvis pröva det här med benmjöl och se om det löser någonting men var realist, resonera med dig själv och sätt upp en gräns för när du ska sluta behandla din hund för nya sjukdomar.

 

[TinyWiny]

Sv: Lugna en orolig matte?

Jag hade inte opererat i första taget utan väntat så länge det gått och sedan funderat på om jag verkligen ville utsätta hunden för rehabiliteringen efter en sådan operation.

Min gammelman hade en tumör vid analen. Veterinären menade att den var operabel men att hen tyckte att vi skulle avvakta pga hans ålder och se hur det utvecklade sig. Han var då drygt 10 år gammal.
Det jag läste då om operationer i området var inte särskilt upplyftande och jag beslutade mig för att om han skulle få svårt för att bajsa så var det dags att ta bort honom istället. Det kändes inte schysst mot en såpass gammal hund att göra en så stor operation där just eftersom det är en så smärtsam rehabilitering och att risken för läckage är så stor.
Vi hade tur och tumören växte åt rätt håll, dvs ifrån analen istället för emot. Jag hade stenkoll så att han hela tiden kunde bajsa normalt och han levde i drygt 2 år till, tills han blev 12,5 år gammal med den innan han blev så svårt akut sjuk i annan sjukdom och vi valde att ta bort honom av den anledningen.
Det är jättetufft att behöva ta ett sådant beslut men man måste ju ha hundens bästa framför ögonen och frågan är ju hur mycket extra tid ni får om ni opererar och hur den tiden blir.

Jag håller tummarna för att antibiotikan hjälper så att ni slipper fundera mer på operation. Jag hade nog velat att ytterligare en veterinär hade tittat på det innan jag överhuvudtaget bestämde mig för om operation skulle vara aktuellt eller inte.

 

[Lillagoajag]

Sv: Lugna en orolig matte?

Jag skulle inte ha gjort en stor och dyr operation med osäker utgång på en 12 år gammal hund, speciellt inte om det finns andra krämpor. Det är inte fult att också vara lite praktisk - vad uppnår du med operationen? Din hund blir inte yngre. Hur mycket extra tid tillsammans köper du dig med operationen, och vad blir kvaliteten på den tiden?

Det är naturligtvis hemskt att besluta att ta bort en hund som i övrigt har glädje av livet för en åkomma som skulle gå att behandla, men sett från hundens perspektiv är inte meningen med livet att det ska bli så långt som det bara går. Utan att den tid som det blir, blir så bra och meningsfull som möjligt. Du ska naturligtvis pröva det här med benmjöl och se om det löser någonting men var realist, resonera med dig själv och sätt upp en gräns för när du ska sluta behandla din hund för nya sjukdomar.

Jag hade inte opererat i första taget utan väntat så länge det gått och sedan funderat på om jag verkligen ville utsätta hunden för rehabiliteringen efter en sådan operation.

Min gammelman hade en tumör vid analen. Veterinären menade att den var operabel men att hen tyckte att vi skulle avvakta pga hans ålder och se hur det utvecklade sig. Han var då drygt 10 år gammal.
Det jag läste då om operationer i området var inte särskilt upplyftande och jag beslutade mig för att om han skulle få svårt för att bajsa så var det dags att ta bort honom istället. Det kändes inte schysst mot en såpass gammal hund att göra en så stor operation där just eftersom det är en så smärtsam rehabilitering och att risken för läckage är så stor.
Vi hade tur och tumören växte åt rätt håll, dvs ifrån analen istället för emot. Jag hade stenkoll så att han hela tiden kunde bajsa normalt och han levde i drygt 2 år till, tills han blev 12,5 år gammal med den innan han blev så svårt akut sjuk i annan sjukdom och vi valde att ta bort honom av den anledningen.
Det är jättetufft att behöva ta ett sådant beslut men man måste ju ha hundens bästa framför ögonen och frågan är ju hur mycket extra tid ni får om ni opererar och hur den tiden blir.

Det är precis det här jag har funderat på de senaste dagarna (och gråtit floder över). Även om allt skulle gå enligt planen med operationen är jag hemskt osäker på om det är värt det. Hon är gammal. Hon har redan varit med om för mycket. (Har varit väldigt skadedrabbad, säkert blivit opererad/sydd/inlagd ett tiotal gånger i sitt liv.) Jag vet faktiskt inte om det känns okej att utsätta henne för ännu en behandling. Och skulle hon bli ännu sämre av operationen skulle jag nog aldrig kunna förlåta mig själv.

Det är ett jävligt svårt beslut att ta och det kommer att kräva lite grubblande men jag vill absolut inte känna att jag var en av de djurägarna som höll mitt djur vid liv bara för att jag inte orkar något annat. Och jag har ju hellre kvar minnet av att hon var lycklig än minnet av att hon hade ont/mådde dåligt den sista tiden. (Och skulle hon börja läcka skulle hon nog dö av skam. Hon har kissat på sig en gång inomhus och jag har aldrig sett en hund som har skämts så mycket som hon gjorde då.)

Jag håller tummarna för att antibiotikan hjälper så att ni slipper fundera mer på operation. Jag hade nog velat att ytterligare en veterinär hade tittat på det innan jag överhuvudtaget bestämde mig för om operation skulle vara aktuellt eller inte.

tack!

Vi har haft en annan vet. inblandad, hon var väldigt tveksam till operation.

*KL*

Tack till alla som har svarat! Buke är fantastiskt när det gäller att ventilera och byta tankar! Jag uppdaterar er när vi kommer hem från vet. i eftermiddag. Tack!

 

[Lejonelle]

Sv: Lugna en orolig matte?

Det är ett jävligt svårt beslut att ta och det kommer att kräva lite grubblande

Ja, verkligen. Gör ingenting förhastat utan ta lite tid på dig. Det är bra att på förhand försöka sätta upp lite kriterier, för det är så lätt hänt att man flyttar på sina egna gränser när man väl står där och ska bestämma. Och när du väl har fattat ditt beslut och det är genomtänkt, låt ingen anklaga dig, inte ens du själv! Det är svårt nog ändå.

 

[Lillagoajag]

Sv: Lugna en orolig matte?

*KL typ*

Hemkommen från djursjukhuset med relativt goda besked

Fick träffa en ny vet. då vår ordinarie var ledig/sjuk/inte vet jag. Hon klämde ut lite var och tyckte att det var konstigt att behandlingen inte biter. Så de tog lite prover för att kontrollera om det kommit någon ny bakterie alternativt om man hade hittat "fel" bakterie vid sista provet. Tydligen kan det hända att man får felvisande prover eftersom det finns en del bakterier där bak av naturliga skäl och isf kan det vara så att hon står på fel antibiotika och då är det ju inte konstigt att det inte blir bra! Så nu väntar vi på prover och avvaktar.

Denna vet. höll med mig om att vi ska undvika en operation så långt som möjligt. Kändes skönt att få medhåll från "någon som vet"! Hon sa även att om man blir av med själva bakterien som ställer till det så kan det vara så att det räcker med att komma in lite då och då och tömma, och att på äldre hundar kan det vara en bättre lösning än att operera. (Hon är ju gammal så även om hon kommer att behöva tömmas livet ut är det ju inte jättelång tid, värre om det gäller en ung hund.)

Så jag känner mig just nu hoppfull!