Skogstrollet
Trådstartare
Min mamma har ett problem som jag inte riktigt vet hur jag ska hjälpa henne att lösa. Delvis pga att hon bor en bit bort.
Hon har nyligen byggt sitt lilla drömhus i lantligt läge och bor där med sin nakenpufftik på snart två år. Min mamma är i grunden lite hundrädd, speciellt schäfrar, efter en otäck incident när vi var mindre. Sen hon skaffade sin egen hund har det iaf blivit bättre.
Problemet är att hennes granne har en schäfertik på 1,5år som de saknar pli på. Den är bufflig, rymmer från tomten och är väldigt intresserad av min mammas hund.
Mamma kan inte passera på vägen utanför för då kommer schäfern rusandes och ska fram till mammas hund, som också är osäker. Mamma har provat att schasa bort den men får ingen reaktion. Moki (hennes hund) blir rädd så mamma har provat lyfta upp den - då börjar schäfern hoppa. Till slut kommer grannen, efter att ha stått på bron och ropat fruktlöst efter sin hund, och hämtar den.
Likaså rymmer schäfern gärna in på mammas tomt och knallar till och med in i hennes hus om dörren står öppen. Mamma har nu ett kompostnät där, inte för att hålla sin hund inne, utan för att hålla den andra hunden ute...
När hundarna har träffats på tomten jagar schäfern den lilla som skriker och söker skydd, den större har raggen rest och är bara uppjagad. Ägaren till schäfern säger: "gör inget, de löser det själva". (BS säger jag, en sån situation måste gå in och redas ut.)
Min mamma har pratat med grannen, sagt att hon är hundrädd och får till svar att "hon ska gå hundkurs så hon inte är så rädd längre". Grannen byggde staket, på halva tomten...
Morsan måste passera grannens tomt för att komma någonstans då hon bor i slutet på vägen, men hon törs inte längre. Hon får noll gehör från grannen. Mammas bror och särbo kan inte heller schasa bort hunden trots att de har rejält med pondus och är hundvana. Grannen lyssnar inte heller på dem.
(Saken är den att grannen försökt jaga iväg mamma med diverse löjliga anmälningar á la grannfejden ända sen hon började bygga huset, men morsan har varit duktigt och bara varit lugn och trevlig.)
Men vad 17 gör vi nu....?
Grannen kör över mamma helt och hävdar att koppeltvång finns inte, finns ingen lag som säger att hunden inte får kuta som den vill.
Pratade med mamma idag som säger att om hon blev ordentligt biten skulle hon iaf ha något konkret att komma med... men jag tycker inte att det är någon bra lösning om man säger så.
Tips?
Om det bara var en ouppfostrad hund hade jag kunnat åka dit och hjälpt hundarna att vänja sig vid varandra, men grannen verkar ju inte det minsta inställd på att egentligen lösa problemet. Det är ju inte hennes problem...
Hon har nyligen byggt sitt lilla drömhus i lantligt läge och bor där med sin nakenpufftik på snart två år. Min mamma är i grunden lite hundrädd, speciellt schäfrar, efter en otäck incident när vi var mindre. Sen hon skaffade sin egen hund har det iaf blivit bättre.
Problemet är att hennes granne har en schäfertik på 1,5år som de saknar pli på. Den är bufflig, rymmer från tomten och är väldigt intresserad av min mammas hund.
Mamma kan inte passera på vägen utanför för då kommer schäfern rusandes och ska fram till mammas hund, som också är osäker. Mamma har provat att schasa bort den men får ingen reaktion. Moki (hennes hund) blir rädd så mamma har provat lyfta upp den - då börjar schäfern hoppa. Till slut kommer grannen, efter att ha stått på bron och ropat fruktlöst efter sin hund, och hämtar den.
Likaså rymmer schäfern gärna in på mammas tomt och knallar till och med in i hennes hus om dörren står öppen. Mamma har nu ett kompostnät där, inte för att hålla sin hund inne, utan för att hålla den andra hunden ute...
När hundarna har träffats på tomten jagar schäfern den lilla som skriker och söker skydd, den större har raggen rest och är bara uppjagad. Ägaren till schäfern säger: "gör inget, de löser det själva". (BS säger jag, en sån situation måste gå in och redas ut.)
Min mamma har pratat med grannen, sagt att hon är hundrädd och får till svar att "hon ska gå hundkurs så hon inte är så rädd längre". Grannen byggde staket, på halva tomten...
Morsan måste passera grannens tomt för att komma någonstans då hon bor i slutet på vägen, men hon törs inte längre. Hon får noll gehör från grannen. Mammas bror och särbo kan inte heller schasa bort hunden trots att de har rejält med pondus och är hundvana. Grannen lyssnar inte heller på dem.
(Saken är den att grannen försökt jaga iväg mamma med diverse löjliga anmälningar á la grannfejden ända sen hon började bygga huset, men morsan har varit duktigt och bara varit lugn och trevlig.)
Men vad 17 gör vi nu....?
Grannen kör över mamma helt och hävdar att koppeltvång finns inte, finns ingen lag som säger att hunden inte får kuta som den vill.
Pratade med mamma idag som säger att om hon blev ordentligt biten skulle hon iaf ha något konkret att komma med... men jag tycker inte att det är någon bra lösning om man säger så.
Tips?
Om det bara var en ouppfostrad hund hade jag kunnat åka dit och hjälpt hundarna att vänja sig vid varandra, men grannen verkar ju inte det minsta inställd på att egentligen lösa problemet. Det är ju inte hennes problem...
