Sv: Lös häst sparkat bil
Står någonstans i början av lagboken har jag för mig. Den är inte formellt upphävd, om den anses obsolet eller ej vet jag inte och jag tror inte det har prövats, men även om den är gammal så känns det förhållande som lagtexten reglerar inte så långt ifrån dagens.
Har aldrig hört lagrummet tillämpas men visst finns det en reglering i:
Byggningabalken 22 kap 7§
Dräper fä annans fä, som ej ätas kan; betale ägaren hälften av dess värde, som dräpt blev. Kan det ätas; gälde fjärdung, och det döda tager han, som det förr ägde. Nu varder fä sargat av fä; betale halva läskeslön och halva skadan. Är fä vant att skada göra, och vet det ägaren, eller är han där om varnad; gälde dubbelt mer än sagt är.
Detta lagrum är en tydligt speciallagstiftning och då det finns speciallagstiftning så gäller ju den framför skadeståndslagen (skadeståndslagen gäller om inte annat är avtalat, en så kallat dispositiv lagstiftning) Då det nämnda lagrummet inte är upphävt i dagsläget - även om större delar av byggningabalken faktiskt ytterst sällan åberopas (det är till exempel i byggningabalken den kända skrivningen om hur svin må i ollonskog släppas) så kan man visst tänka sig att skrivningen skall vara gällande än i dag. Det är dock något svårt att tolka vissa delar av reglerna. Av någon anledning har jag i mitt yrke aldrig haft en situation där fä dräpt annans fä eller där fä sargat fä så jag har inte tagit ställning till skrivningen eller efterforskat några närmare situationer där det skall eller inte skall tillämpas.
De enda djurslag jag haft som har orsakat skador eller haft ihjäl andras djur har varit hundar och då finns ju den strängare regleringen i lagen och tillsyn över katter och hundar = strikt ansvar för hundägaren.
Så som jag framhållit tidigare, skadeståndslagen gäller i utomobligatoriska förhållanden där ingen speciallagstiftning är gällande. Ett exempel på sådan situation är om en häst tagit sig ut ur en hage och sparkat på en bil, vilket ju är den situation som efterfrågas i tråden.