M
Mount Never Rest
Sv: Lord Owens samlade sadelfunderingar.
Hoppas att han håller sig frisk i fortsättningen
Han har hunnit vara med om mycket din killeLord Owen skrev:Ja, rent spontant känns det så för mig med och jag vet att en av alla de vet. som tittat på honom sagt åt mig att hålla honom smal så att han inte bär på för mkt, men det var nog mer menat att han inte skulle gå och släpa på extra kilon 24/7.
Nu kommer det ju inte bli långa ridturer och inte ofta, han kommer ridas enligt principen "varannan dag" när han kommer igång för att ge leder och allt en chans att en gång för alla återhämta sig (har varit mkt fram och tillbaka nu det här året) och då kommer jag ju inte alltid använda just en westernsadel. Jag ska nämligen köpa en dressyrsadel också har jag tänkt, en bomlös ST Espaniola och den väger ju nada. Sedan har ju en westernsadel stor anläggningsyta fast jag vet inte direkt om det påverkar, det är ju samma totala vikt ändå.
Han bär sig bra utan påverkan i skritt och rätt ok i galopp (alltså naturligt, utan att jag gör något) men traven är hemsk. Sedan har han ju spattförändringar också (är inte ihopväxt, är "avstannat" men finns där) och allt det här med frambenen och vilorna och allt har kommit från en och samma skit, tror jag, nämligen en för trång engelsk sadel som låg i bakvikt och knappt hade någon stoppning kvar, som han reds i i 4 år. Den ledde till att han har väldigt underutvecklad muskulatur runt bog och speciellt manke då han inte ville röra bogbladet alls när han rörde sig. Så spänd är/var han. Är betydligt bättre nu men inte bra, detta ledde också till att stötdämpningen i frambenen gick åt skogen och frambenen blev lidande (vad konstigt.. ) och *poff* så hade vi kotledsinflammationer och pålagringar. Fasiken vet hur länge han gått och haft mer eller mindre ont i frambenen. Satt djupt sa massören som behandlar honom. Nu rör han mer på bogarna när han går (hoppas du förstår hur jag menar) men är fortfarande spänd i området kring manken/bogen/halsen.
På samma gång (oh ja det kommer mer) har han en dålig inställning till att ha ryttare på ryggen som kräver något av honom, är ju inte så konstigt med tanke på sadeln och det cykelstyre han hade i munnen. Så under vilan nu har vi gått tillbaka till markjobb i skritt och övat lite på ställa/böja och bara slappna av. Det har gått finfint. När han börjar sättas igång kommer han få smärtstillande för att inte spänna sig av smärtminne i manken/bogarna och det ska sedan tas bort. Musklerna måste ju användas rätt för att bli rätt och då funkar det inte om han går och spänner sig..
Sedan när jag börjar sitta upp är det en rätt lång väg till att han börjar bära mer bak (vilket är livsviktigt för hans framben!) men det kommer, det krävs att han börjar lita på att ridning inte gör ont, att han kan lita på mig från ryggen också och att allt annat klaffar.
Jag kommer börja rida på honom barbacka/med den bomlösa. Westernsadel är tänkt som en variation och en skogsridningssadel de dagar jag inte vill kräva något.
Nu när jag fick skriva ner allt jag funderade på så tror jag inte att det blir några problem med vikten så länge jag är medveten om begränsningarna. Haha, undrar om någon orkar läsa igenom det där (och det är ändå bara hälften).
Hoppas att han håller sig frisk i fortsättningen