Litet dilemma...

F

fullisjutton

Hej!
Har precis börjat träna AR med min lilla kuse och tror helt klart på att det här är ngt som passar oss perfekt! När vi tränar på ngt lugnt ställe som t ex i ridhuset är han fullt koncentrerad och efter passet ser han så jäkla nöjd och avslappad ut:love:
Nu till mitt lilla dilemma. En av anledningarna till att jag ville testa AR är att herrn är på gränsen till het...och stark. Var trött på att ha dragkamp varje gång vi skulle sakta av främst då från trav till skritt och det kändes inte rätt mot honom. Just nu jobbar vi mest på att få honom att följa bettet mest i skritt men även lite trav samt har vi testat på lite öppna...men vi har ju absolut inte kommit så långt att det här fungerar klockrent. I ridhuset går det bra men trava ute i skogen är ju ganska uteslutet för då skulle ju dragkampen sätta i gång igen och det skulle ju förstöra de små framsteg vi har gjort?:confused: Fast kanske skulle kunna trava korta sträckor...så han aldrig hinner få upp farten och då kanske till och med träna upp traven på ett vettigt sätt??

Men han har så mkt energi så det snart börjar pysa ur öronen på stackaren...vi brukar ta och gå in i corallen så att han får leka av sig lite men det känns inte som att det räcker på långa vägar... Väldigt tacksam för tips och råd på vad jag och kusen kan hitta på för ngt kul så att det här blir så bra det bara går!:bow:

Mvh/
fullisjutton
 
Sv: Litet dilemma...

Första TRE ÅREN, jag skolade in hästen på AR, red jag alla gångarter allt eftersom vi fick de nycklarna i ridhus och på ridbana. Red jag ut ensam, skrittade jag enbart, eller lade in ett exakt antal travsteg då och då, för att checka av, mellan 10-30 stycken och bröt sedan av. Stressade hästen då upp sig, ja då travade vi inte mer den gången. När sen travövergångarna fungerade någorlunda ute, lade jag in en och annan galoppfatting med max 10-15 steg, tills hästen även accepterade det ute. Men så fort det blev stress, bråk och dragkamp, gick jag tillbaka till skritt på uteturerna.

Red jag ut tillsammans med kompisar, så hade vi en häst, som var min hästs bästis och den fick agera bromskloss, om vi travade eller galopperade längre sträckor.

Bara för att jag gick över till AR, var det liksom inte AR-arbete dygnet runt med hård drilling om det är det någon nu tycker att det verkar som, utan man måste som det märks här på forumet även varieras in lite "friare" ridning.

Lycka till och glöm inte - "have fun"!!!
 
Sv: Litet dilemma...

Jag kom på att jag var tvungen att förklara mig, eftersom jag kommer få på skallen för att jag plågade min stackars häst genom att bara skritta i tre år. Så illa som det lät, var det inte. Utan det var beroende på väder och årstid. Vid blåst, regn och snöväder, var hästen mer stissig och de perioderna var det mkt skritt med korta trav- och galoppinslag. Men resten av tiden, kunde jag öka på gångarterna allt eftersom, med ett och annat bakslag.

Du får dock räkna med att ta det hyfsat lugnt i omkring ett halvår och inte stressa fram något.
 
Sv: Litet dilemma...

Men han har så mkt energi så det snart börjar pysa ur öronen på stackaren...vi brukar ta och gå in i corallen så att han får leka av sig lite men det känns inte som att det räcker på långa vägar... Väldigt tacksam för tips och råd på vad jag och kusen kan hitta på för ngt kul så att det här blir så bra det bara går!:bow:

Mvh/
fullisjutton

Tänkte bara checka av. Har du parerat energin med fodret? Om hästen har övermycket energi kanske du ska dra ner på kraftfoder och nästan enbart ge grovfoder? Min häst blir larvigt pigg på vintern, hon får bara skrammel till kraftfoder men 10 kg hö/dag (arab, inte så stor). Det ger henne mer att göra och maten går inte direkt upp i skallen.

Annars skulle jag säga samma som Naturligtvis, ha tålamod, skritta så länge du känner risk för dragkamp, träna ev övergångar hemifrån (antar att hästen är piggare hemåt?) med säte och lätta hjälper. Andas och försök slappna av, kanske du blir lite spänd när du vet i förhand att hästen har dragkampsmentalitet?
 
Sv: Litet dilemma...

Du har mina sympatier även om jag inte känner mig som rätt person att hjälpa! :p Även om jag *egentligen* tror starkt på mina egna metoder så börjar jag lätt tvivla när man känner andras skepsis och märker hur sakta det går framåt.
Har börjat acceptera att jag kanske aldrig kommer våga bränna på i full galopp ute på kusen men så är inte det något högprioriterat heller. Först och främst vill jag att kusen ska kunna skritta lugnt och avspänt en hel normallång ridtur (det har vi lyckats med typ en enda gång och då vete sjutton om turen kan räknas normallång - kanske 40 minuter max? )det blir ofta en massa stress eller oönskad trav och det blir i regel mer och mer när kusen kommit igång.
JAG blir oftast lugnare och tryggare i mig själv när jag har någon med mig, rider ut med sällskap.
Hästen blir mer stressad om han behöver gå efter någon annan och det är få hästar som är tillräckligt sega för att jag ska få honom skritta lugnt och den/de andra hästen/-arna fortfarande ska kunna gå efter! :rofl:
Det som funkat bäst för mig och kuse har varit att varva dressyrandet med promenader och kortare skritt-uteritter mest som mental variation och för att härda lite i taget. Då lugnar dressyren ner honom emellan, blir det för många/för långa uteritter så får man liksom börja om igen för då blir han mer och mer stressad.

I dressyren däremot har vi lyckats nå stora framsteg i coolhetsfaktorn. Fortfarande mycket att fila på (vill inte gärna stå still under ryttare mer än ett par sekunder och vill gå direkt när man sitter upp trots att vi jobbat MASSOR med det, kan få för sig att börja trava utan att man bett om det men saktar av när man påminner, kan katapulta iväg väl snabbt om man inte rider ordentligt eller om han tappar balansen men då får vi snabbt tillbaka det numera). Från början kunde jag knappt skritta honom för att han bara skulle trava hela tiden och traven var rätt svårstyrd/svårreglerad så det blev inte mycket vettigt gjort.
 
Sv: Litet dilemma...

Tips till er med spunkiga hästar som inte vill stå still:

Under dressyrpasset på banan så tar ni korta pauser i HALT. Undvik allt skrittande på lång tygel. Hästarna lär sig normalt att koppla av på ett par gånger. Kan inte hästen stå stilla till en början, ta gärna hjälp av någon på marken. Muta om det behövs med godis. Hästen ska få helt lång tygel = belöning. Börja med kortare stillastående stunder, öka vartefter. Extra effektivt att lägga in dessa vilostunder om hästen tycker att arbetet är lite jobbigt, då lär den sig uppskatta pausen.

Många westernryttare arbetar på detta sätt. Har ni sett många westernhästar trippa runt på tå när de ska stå still i halt?

Kan hästen detta på banan så utmana ödet och prova i naturen.

Lycka till:)
 
Sv: Litet dilemma...

Tänkte bara checka av. Har du parerat energin med fodret? Om hästen har övermycket energi kanske du ska dra ner på kraftfoder och nästan enbart ge grovfoder? Min häst blir larvigt pigg på vintern, hon får bara skrammel till kraftfoder men 10 kg hö/dag (arab, inte så stor). Det ger henne mer att göra och maten går inte direkt upp i skallen.

Annars skulle jag säga samma som Naturligtvis, ha tålamod, skritta så länge du känner risk för dragkamp, träna ev övergångar hemifrån (antar att hästen är piggare hemåt?) med säte och lätta hjälper. Andas och försök slappna av, kanske du blir lite spänd när du vet i förhand att hästen har dragkampsmentalitet?

Det kanske är en typisk travargrej eller nåt för alla mina hästar har blivit "knäppare" på vintern (den ena brukade t ex vara stencool/lat på sommaren men blev pigg/skvätten på vintern) och ändå har jag aldrig gett någon häste nämnvärt med kraftfoder.

Att man blir spänd när hästen har dragkampsmentalitet kan jag skriva under på är väldigt lätt hänt! :o
Även om man vet om det och försöker låta bli så är det ofta så reflexmässigt inrotat. Märker det t o m när jag kör bil att jag instinktivt vill dra åt mig ratten om bilen börjar sladda eller jag blir stressad av annan anledning! :rofl: Själv sitter jag av om det börjar bli dragkamp. Eftersom just min kuse blir för blockerad i huvudet för att det ska vara konstruktivt i det läget. Blir det dragkamp har det redan gått för långt. Slappna av och ta-lätta funkar ibland innan man kommit dit.

Ursäkta TS för lite halvt trådkap men jag tänkte försöka stjäla lite input i kombination med att du kanske får ut något av andras liknande erfarenheter? :angel:
 
Sv: Litet dilemma...

Tips till er med spunkiga hästar som inte vill stå still:

Under dressyrpasset på banan så tar ni korta pauser i HALT. Undvik allt skrittande på lång tygel. Hästarna lär sig normalt att koppla av på ett par gånger. Kan inte hästen stå stilla till en början, ta gärna hjälp av någon på marken. Muta om det behövs med godis. Hästen ska få helt lång tygel = belöning. Börja med kortare stillastående stunder, öka vartefter. Extra effektivt att lägga in dessa vilostunder om hästen tycker att arbetet är lite jobbigt, då lär den sig uppskatta pausen.

Många westernryttare arbetar på detta sätt. Har ni sett många westernhästar trippa runt på tå när de ska stå still i halt?

Kan hästen detta på banan så utmana ödet och prova i naturen.

Lycka till:)

Lustigt att du nämner det för så jobbade jag med min första travare (varmblod) eftersom jag var lite western/nh-inspirerad och tänkte att travare är ena heta rackare! ;) Lärde den att göra halt och stå och vila en stund som belöning efter jobb. Den var väldigt duktig på det och stannade så snart man råkade säga bra eller andades ut efter att ha hållt andan i spänning. Även direkt efter ett hinder eller några språngs galopp! :rofl:

Det är lite så jag gjort med nuvarande också och det HAR gett resultat. I form av att han tror att jag ska hoppa av och då står still och vilar en liten stund innan han får tvångstankar och måste iväg igen. Oavsett har det varit kanon för att slippa dragkamp när man vill sakta ner - jag ptrooar, släpper ut tygeln helt och slappnar av så blir det halt! :D
Gillar alla de där lata tendenserna. Nu saktar den även ner ibland från trav om det blir för jobbigt vilket jag föredrar jämfört med att katapulta framåt i obalans. Fast jag låter den sällan göra det "av sig själv" för då tycker den i regel att den får bestämma när vi ska sätta igång också, ber om något steg till först.
 
Sv: Litet dilemma...

Tips till er med spunkiga hästar som inte vill stå still:

Under dressyrpasset på banan så tar ni korta pauser i HALT. Undvik allt skrittande på lång tygel. Hästarna lär sig normalt att koppla av på ett par gånger. Kan inte hästen stå stilla till en början, ta gärna hjälp av någon på marken. Muta om det behövs med godis. Hästen ska få helt lång tygel = belöning. Börja med kortare stillastående stunder, öka vartefter. Extra effektivt att lägga in dessa vilostunder om hästen tycker att arbetet är lite jobbigt, då lär den sig uppskatta pausen.

Många westernryttare arbetar på detta sätt. Har ni sett många westernhästar trippa runt på tå när de ska stå still i halt?

Kan hästen detta på banan så utmana ödet och prova i naturen.

Lycka till:)

Detta var första övningen jag fick i hemläxa från min första AR-kurs 2003, så JA - den rekommenderas och är många gånger räddaren i nöden även idag.
 
Sv: Litet dilemma...

"Kul" att stöta på någon som har lite samma problem:) jag och Linus är alltså inte ensamma om att bråka om vilket tempo som ska gälla. Nu måste jag nog erkänna att han verkar vara lite coolare än din häst...han kan slappna av även på uteritterna även om jag nu främst pratar om skritt här. Fick till en sån där riktigt härlig långtur i skritt här om dan faktiskt. Han var helt avslappnad och verkade stortrivas med livet:banana: och bara på den här korta tiden med AR-träning har gjort så att jag faktiskt kan korta tyglarna utan att han vill flänga i väg i trav! Sen har vi ju de där dagarna då det knappt går att sitta på han för att det känns som att han ska explodera i vilken sekund som helst:( Rider du i alla gångarter i ridhuset?

Vårat problem ligger mest när vi ska ut i skogen...när vi jobbar och tränar på "våra övningar" verkar det nästan som yoga på han:) Han blir otroligt avslappnad och kan till och med bli lite seg(!) när vi ska sätta i gång i lite trav Däremot tar det inte lång tid innan han vaknar till:grin: Men där går han i alla fall balanserat och fint även om det kan gå lite för fort. När vi tränar hemma ute så är koncentrationen i bland noll...och då är det hundra knop som gäller. Inte ens på tal om att försöka trava där inte. Dom dagarna försöker jag göra några lätta övningar som går bra och sen gör jag ngt annat.

Men har lika mkt fantasi som en bäver...vill ha variation!! Brainstorma gärna och berätta hur ni lägger upp eran ridning/la upp er träning i det här tidiga stadiet som jag och kusen är på nu!!

Helan: Nu ska jag absolut testa den här övningen...tack!!

Ewa-Lena: Ger åxå han bara lite kraft i botten på krubban för att han ska få lite gottigt..annars är det bara grovfoder som gäller. Det är helt klart på hemvägen som han har mest bråttom...och det är nog då jag blir som stelast. Har börjat sjunga när jag märker att jag blir nervös och stel...även om det antagligen låter för j****gt så har jag fått för mig att det hjälper:idea:
 
Sv: Litet dilemma...

Har börjat sjunga när jag märker att jag blir nervös och stel...även om det antagligen låter för j****gt så har jag fått för mig att det hjälper:idea:


Jag sjunger eller "hummar" i stort sett alltid, vare sig jag är i stallet, på jobbet eller nån annanstans. Alla i min omgivning har så kul åt det. De hör om jag är glad, arg, ledsen, nervös osv... det hörs på "betoningen" på min sång eller "humning" :rofl:

Måste vara nån form av "yoga" för mig. :p

Förra veckan o veckan innan dess, så sa mamsen stup i ett, nu låter du så där irriterad o ilsksint igen... :confused: Undrar vad det berodde på... :devil: - jag vet! :angel:
 
Sv: Litet dilemma...

"Kul" att stöta på någon som har lite samma problem:) jag och Linus är alltså inte ensamma om att bråka om vilket tempo som ska gälla. Nu måste jag nog erkänna att han verkar vara lite coolare än din häst...han kan slappna av även på uteritterna även om jag nu främst pratar om skritt här. Fick till en sån där riktigt härlig långtur i skritt här om dan faktiskt. Han var helt avslappnad och verkade stortrivas med livet:banana: och bara på den här korta tiden med AR-träning har gjort så att jag faktiskt kan korta tyglarna utan att han vill flänga i väg i trav! Sen har vi ju de där dagarna då det knappt går att sitta på han för att det känns som att han ska explodera i vilken sekund som helst:( Rider du i alla gångarter i ridhuset?

Hehe, ja "synd" att jag aldrig hittar någon som är ännu värre för att få avdramatisera det hela! :rofl: Men så har jag haft en häst som är lite mer som det du beskriver innan och den gick snabbt att vänja om ändå förutom att den blev spänd och stressad när man väl hade börjat trava under ett pass på banan (vilket ändå är lindrigt mot nuvarande).
På banan jobbar vi i skritt och trav, har testat galoppen men sen tagit en paus med det eftersom det känns som vi brister för mycket i övrigt för att få till något vettigt, så jag löslongerar lite då och då istället för att befästa dubbelsmackning som kommando och för att kusen ska få galoppera ibland också.


Vårat problem ligger mest när vi ska ut i skogen...när vi jobbar och tränar på "våra övningar" verkar det nästan som yoga på han Han blir otroligt avslappnad och kan till och med bli lite seg(!) när vi ska sätta i gång i lite trav Däremot tar det inte lång tid innan han vaknar till:grin: Men där går han i alla fall balanserat och fint även om det kan gå lite för fort. När vi tränar hemma ute så är koncentrationen i bland noll...och då är det hundra knop som gäller. Inte ens på tal om att försöka trava där inte. Dom dagarna försöker jag göra några lätta övningar som går bra och sen gör jag ngt annat.

Det där upplever jag också. Ju mer jobb och koncentration, ju bättre blir coolhetsnivån. Och numera upplever jag ju honom stundvis lite lat ( :banana: ) som ibland vill bryta av från traven för att det blir för jobbigt eller själv ber om långa tyglar för att få skritta alt. länga på sig efter samling. (*host* långa tyglar är i princip vårt kommando för skritt från trav! ).
Sen kommer ibland dåliga dagar eller perioder där det knappt blir något vettigt gjort alls för att huvet är i det blå. Fast för mig blir det lite tvärtom - det är knappt någon idé att skrittjobba för att han är för rastlös och spänd medans traven hjälper till att lösgöra aningens och börja få honom lyssna, jag har lättare för att rida i traven (där använder han naturligt lite bättre muskler även om det väldigt lätt blir för mycket påskjut/spänt så är det lättare att komma till jobb).

Men har lika mkt fantasi som en bäver...vill ha variation!! Brainstorma gärna och berätta hur ni lägger upp eran ridning/la upp er träning i det här tidiga stadiet som jag och kusen är på nu!!

Hehe och så var det den biten med variation också!
Min kuse kräver utmaningar, annars blir han less. Ibland känns det som att ju petigare jag är och ju mer jag "kör med honom" desto mer fokuserad och cool blir han. Fast det är inte riktigt hela sanningen, kör man verkligen med honom så blir han ledsen och stressad.
 
Sv: Litet dilemma...

Men har lika mkt fantasi som en bäver...vill ha variation!! Brainstorma gärna och berätta hur ni lägger upp eran ridning/la upp er träning i det här tidiga stadiet som jag och kusen är på nu!!

Kom på att det kanske vore bussigt att ge lite exempel också! :p
Fast det är no väldigt individuellt vad som funkar för vilken häst i coola ner-syfte...
Tänk ut på förhand vilka övningar du vill göra. T ex öppna och sluta några steg i båda varv. Sen lägger du in dom på lämpligt ställe med lämpliga pusta/länga-sträckor emellan och lite varierande ridväg. Busenkelt va? ;)
T ex övningen som vi fått träna på en del - rida längs fyrkantsspåret, i hörnet innan nästa långsida börjar man förbereda för öppna, sen öppna några steg längs långsidan - volt i lämplig storlek - sluta ett par steg när man kommer ut på spåret igen. Sen blir det lite pust-transportsträcka till nästa långsida och då kan man antingen byta varv eller köra på en gång till i samma varv.

Själv gillar jag att använda koner. Fast så är jag och kuse ibland så vingliga att jag kan behöva dom för att ha något att måtta efter, något att "pricka in". Med koner kan man göra lite vadsomhelt.
Vet inte om det är överkurs men man kan ställa upp fyra hörn med koner med lämpligt avstånd emellan, vill man att det ska hända något hela tiden och ha mycket variation kan man ha lite kortare emellan, vill man vara "snäll" och låta kuse och ryttare tänka emellan kan man ta lite längre avstånd, förutsatt att hästen orkar. Sen rider man öppna varannan sida på fyrkanten och sluta på varannan sida så man växlar vid varje hörn.
Serpentiner är väldigt bra att öva på och där kan man lägga in hur mycket variationer som helst. Halter, övergångar, skolor, samla några steg, osv.
 
Sv: Litet dilemma...

Är det en travare som har löpt?

I såna fall kräver den mkt mer motion än en ridhäst.
Kör den några ggr i veckan alt. typ montè- att den får göra av med mkt energi.- legitimt.
Sen kan du börja kräva saker.
 
Sv: Litet dilemma...

Är det en travare som har löpt?

I såna fall kräver den mkt mer motion än en ridhäst.
Kör den några ggr i veckan alt. typ montè- att den får göra av med mkt energi.- legitimt.
Sen kan du börja kräva saker.

Så den får mer kondis och spring i benen? ;)
 
Sv: Litet dilemma...

Nej det är nog bättre att ha dragkamp med den.:confused:
så ska man inte behöva rida om hästen får rasa av sig- ibland.
 
Sv: Litet dilemma...

Nej det är nog bättre att ha dragkamp med den.:confused:
så ska man inte behöva rida om hästen får rasa av sig- ibland.

Fast det kan den ju få göra utan att ha ryttare på ryggen. Framför vagn, lös i ridhuset t ex.
Min erfarenhet är att ju bättre kondis en häst har desto med "spring i benen" får den. Men har man inte lydnaden i det läget kan det bli en jobbig situation... Då tappar jag hellre kondisen så snabbt som möjligt - får hästen mer cool av att den vet att det är ta det lugnt som gäller, förbättrar lydnaden och kommunikationen och jobbar sen successivt upp kondisen igen.
"Så ska man inte behöva rida om den får rasa av sig- ibland" tycker jag inte riktigt stämmer, har inte gjort det för mig iaf. Kusarna får i regel mer spring i benen de gånger de inte ska springa också då.
Farsans kuse var ett rätt så bra exempel på det. När den var ur kondition kunde t o m jag (som 11-12åring) sitta och skritta runt i vagnen på halvlösa tömmar. När den började få kondis var det bara travbanan som gällde för att den blev för het så det blev farligt att köra hemma där man på vissa ställen behövde skritta. Vid ridning blev den likadan - så länge den bara visste att lugnt tempo "fanns" i ridningen så var den ganska cool och lättriden. Så snart den var riden lite hårdare/i högre tempo och fick "rusa" ibland så blev den väldigt mycket hetare även i ridningen.
 
Sv: Litet dilemma...

Men är det så man ska göra, hålla hästarna i dålig kondition för att dom ska nöja sej med att "ta det lugnt":confused:

Det finns ju annat än travare i löpkondition, de du har nu är väl inte aktiva travare? Då är de ridhästar och som såna behöver de väl ha vissa muskler och viss kondition? Det känns väldigt märkligt när du skriver:

Då tappar jag hellre kondisen så snabbt som möjligt - får hästen mer cool av att den vet att det är ta det lugnt som gäller,

Kan man inte lära hästar att det är skillnad på olika arbete? För egen del tycker jag f ö att dressyren försvåras av "spring i benen" de perioder när man INTE kan rida ut och ta härliga galopper och klättra och annat som hästar behöver också. Bara här förra helgen hade vi lite bättre underlag och kunde t o m galoppera en hel del ute :bump: och vips är hästarna mer avspända och jobbar bättre på dressyrbanan också. De mår bra av det. De behöver sånt också.
 
Sv: Litet dilemma...

Det känns lite som att det råder missuppfattning om Totolas inlägg...

Så här har jag gjort, när jag skolat om ridtravare och så här läser i alla fall jag Totolas inlägg...

Fast det kan den ju få göra utan att ha ryttare på ryggen. Framför vagn, lös i ridhuset t ex.

Axel sa i sitt inlägg att hästen behöver få rasa av sig. Och ja, det tycker som synes både Totola och i alla fall jag. Jag linlongerade, löslongerade och löslongerade mina "tillridningshästar", då jag pga mitt medfödda handikapp (även innan hästolyckan) inte hade den kropp och balans, att det var lämpligt att rasa av hästen uppsuttet i skogen, utan där skrittade jag "off-road" - rakt ut i skogen på lång tygel, på mossa, genom gräs, över pinnar, runt stenar, för att få hästen att koncentrera sig på mina hjälper i stället för att stissa iväg.

Min erfarenhet är att ju bättre kondis en häst har desto med "spring i benen" får den. Men har man inte lydnaden i det läget kan det bli en jobbig situation... Då tappar jag hellre kondisen så snabbt som möjligt - får hästen mer cool av att den vet att det är ta det lugnt som gäller, förbättrar lydnaden och kommunikationen och jobbar sen successivt upp kondisen igen.

När en häst kommer direkt från travbanan, så har den oftast stått på full foderstat, med rejält med kraftfoder. Det är inte bara att ställa hästen på boxvila, eller sysslolös i hagen för att få den att tappa muskler och kondition och sen dra in på maten och ge den "vatten och bröd", utan man får anpassa foderstaten, minska på kraftfodret och öka på grovfodret, samt jämka upp med lagom motion.

Som en jämförelse kan jag berätta att det är likadant, när man köper sig en läromästare som gått hårt på tävlingsbanor i hoppning, dressyr och fälttävlan, i många år och sen ska bli promenadhäst eller hamna i avelsboxen. De måste få trappa ner i lugn och ro och inte bara ställas av och svälta. Men det kanske du redan visste?

Jag ber om ursäkt om jag missförstått ditt inlägg och har varit för övertydlig.


Med vänliga hälsningar

IngelaH

som har haft en hel del "hoppetossor o hoppetossar" direkt från banan, samt felridna och missförstådda kusar som sedan ägaren blivit rädd för, i sin ryggsäck under åren... :rofl:
 
Senast ändrad:
Sv: Litet dilemma...

Men jag skrev till totola:

Det finns ju annat än travare i löpkondition, de du har nu är väl inte aktiva travare? Då är de ridhästar och som såna behöver de väl ha vissa muskler och viss kondition?

Så missförståndet kanske låg hos dej:confused:

Totola klargjorde inte om det gällde alla hästar, totolas nuvarande hästar eller travare som just ska skolas om.....därav min fråga till totola.
Jag ville bara ha ett klargörande om totola menade generellt eller aktiva eller nyblivna fd travare. Det kanske totola själv kan svara på.
 

Liknande trådar

Utrustning Hej! Tänkte kolla, då jag gärna vill ha varierade åsikter kring mitt lilla dilemma jag har.. Min häst, hon är en väldigt egensinnig...
Svar
7
· Visningar
942
Träning Detta blir långt, men jag försöker få med så mycket som möjligt av historien. Jag köpte min häst 2015. Hon var då 10 år och hade kommit...
2
Svar
24
· Visningar
4 483
Senast: Fiorano
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 343
Senast: Juli0a
·
Hästmänniskan Hej! Jag är en 21-årig tjej som är enormt enormt ridsugen igen, men vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga som återfallsryttare...
Svar
8
· Visningar
2 722
Senast: Ramona
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp