Låtsaskompisar?

Nej och Nej.

Vare sig jag eller mina barn och vad jag vet inget av mina barnbarn hade/har fantasivänner eller fantasivärldar som barn.
Det är lite intressant tycker jag. Jag har aldrig lyft frågan med bror min (som har en drös med ungar) men jag blir nyfiken nu.
 
Massor med låtsaskompisar och låtsasdjur. Varje gång jag läste en bra bok eller såg en bra film så följde karaktärerna med mig efteråt. Och min cykel var ju naturligtvis inte en cykel utan en häst (ett engelskt fullblod såklart, snabbast av alla - jag fick bra kondition iaf :D ).
 
Massor med låtsaskompisar och låtsasdjur. Varje gång jag läste en bra bok eller såg en bra film så följde karaktärerna med mig efteråt. Och min cykel var ju naturligtvis inte en cykel utan en häst (ett engelskt fullblod såklart, snabbast av alla - jag fick bra kondition iaf :D ).
...och såklart ett mush team med slädhundar framför sparken. :D
 
En följdfråga på TS: Hade ni runalongs?

dca80f1bcac578e6567406ca10f3d165.jpg

Jag hade, hästar var de dock såklart :D
 
Jag hade inga fantasivänner, jag försökte men hon fastnade inte. Men runalongs hade jag i olika skepnader.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Sorry, mitt arbetsminne är icke-existerande :bag::laugh:
Jag undrar varför vi skapar sådana. Är det för att vi egentligen inte är fysiskt ämnade att färdas i den hastigheten och på något vis vill ha någontin biologiskt som springer att jämföra med, tro?
 
Jag undrar varför vi skapar sådana. Är det för att vi egentligen inte är fysiskt ämnade att färdas i den hastigheten och på något vis vill ha någontin biologiskt som springer att jämföra med, tro?
Jag har alltid tänkt att det är ett sätt att bli en del av landskapet vi färdas genom, en slags omedveten projektion av sig själv från den lilla bubblan inuti bilen, ut i riktiga världen. Därav finns de inte när vi till exempel cyklar eller rider, för då är vi mer närvarande i miljön.
 
Inga dagdrömmar utan en fantasivärld som man levde i 😁
Jag satt inte hemma i mitt rum och tänkte på mina låtsasdjur. Jag var ute och lekte ut mina fantasier.
Inget jag pratade med vuxna eller andra barn om, det var min värld, bara min 😍
Precis så. De var alltid med! Jag hade mina akvariefiskar i midjehöjd genom huset också - det minnet är så klart, liksom den där jäkla hästen som bodde ute i den gamla övergivna trätrailern.
Och så undrar folk varför jag ibland inte ville leka med andra barn, jag hade ju så mycket annat att göra. :D
 
Jag har en elev (2dra klass tror jag) pa bussen som har en fantastisk fantasi varld. Han berattar for mamma nar han stiger pa och av bussen och ibland ar han sa excited att han berattar for mig eller larare ocksa. :love: Just nu ar det mest en varld med aliens ... de flesta snalla, men det finns farliga aliens dar ocksa. Forra veckan fick jag veta att en hade blivit fangad och nu satt i fangelse soder om oss men fortfarande i Oregon.:)
 
Det var ett par inlägg i spontanbesökstråden som fick mig att börja fundera. Hade ni låtsas/fantasikompisar som barn?
Ni som har barn, har de låtsaskompisar?

Jag minns att jag själv hade en stor fantaivärld! Jag hade en häst som bodde i en gammal hästtrailer av trä som jag hittat i skogen, och som sprang bredvid vår bil vid alla längre resor. Slalom mellan träden, hopp över diken (jag har förstått att det är ganska vanligt. :) ).
En period var hela huset fyllt till hälften med vatten och jag hade kompisfiskar med mig vartän jag gick - utomhus var det av någon anledning färggranna bollar med ben eller vingar från ett TV-spel och så vidare i all oändlighet! Jag minns ingen specifik karaktär utöver hästen, det var mer världar jag skapade i olika miljöer.

Ja herregud… Jag hade en hel drös med låtsaskompisar. Rikardo Plommonberg är den jag minns bäst, sen var det ett par som hette Bindi (kvinna) och Bandi (man). Samt en bråkig pojke som kallades för boxarpojken.

Jag hade även en massa låtsashästar, den jag minns bäst hette Bronco och var en stor trädstock som ramlat över vår bäck, den kunde man tom ”galoppera” på då det var bra svikt i den.
 
Jag hade låtsasföreningar och låtsasstyrelser som barn. Sjukt när jag tänker på det i efterhand. 😅
Skrev låtsasprotokoll och hade låtsasmöten med låtsasstyrelsemedlemmmar. Var typ 8-10 år då.

Men gud! Nu kom jag ihåg! Jag hade ju ridskola när jag var liten. Hade fått ett anteckningsblock där jag hade alla hästarna uppskrivna och sen en sida för varje lektionstid (med barnens namn) där det stod veckonummer och sen skrev jag upp vilken elev som red vilken häst. Höll på så i många år.
 
Massor med låtsaskompisar och låtsasdjur. Varje gång jag läste en bra bok eller såg en bra film så följde karaktärerna med mig efteråt. Och min cykel var ju naturligtvis inte en cykel utan en häst (ett engelskt fullblod såklart, snabbast av alla - jag fick bra kondition iaf :D ).

Min cykel var en apelkastad (på den tiden var det en färg, nu gissar jag att jag menade skimmel som fortfarande var grå) angloarab som hette Cressy.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Senil häst?
  • Ridskoleryttare
  • Ordspråk

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp