Jag har inte reflekterat över det så mycket tidigare (och nu skriver jag aldrig förnekar utan väljer nekar), men jag undrar om det inte handlar om att man vill skriva vad patienten säger liksom. Om man skriver "röker inte" så är det ju som att man vet att det är sant, som att man själv gjort bedömningen eller att det är konstaterat och bevisat, men skriver man "nekar" så skriver man helt enkelt att patienten sagt nej när man ställt frågan (vilket ju är det som skett). Man värderar inte informationen utan beskriver att man frågat, och patienten sagt nej. I vissa fall är väl detta obetydligt, men i andra en skillnad. I mitt jobb är det inte självklart att alla svarar nekande är helt "ärliga" i det, av olika anledningar. Tex barn som har svårt att tala om trauman. Då är det stor skillnad på att skriva "Nekar till våld" än "Ingen erfarenhet av våld" tex.
Jag brukar väl av samma anledning skriva tex "Patienten / förälder berättar/beskriver att det är svårt med..." snarare än "Patienten har svårt med..." då det senare mer låter som en bedömning, eller hur jag ska förklara det.
Jag skriver också ”X berättar att” och liknande, just för att inte ”slå fast att det är en sanning” och visa att det inte är något jag har hittat på själv.