Jag förstod att det handlar om att det finns 1 sorts receptor för sött på tungan, men ett antal för beskt. Hos majoriteten binder sötningsämnet bara till sötreceptorn, på samma vis som socker. Men hos en del människor binder sötningsämnet också till någon eller några av besk-receptorerna, varpå det smakar mystiskt. Olika hos olika personer hur det smakar och vilka sötningsämnen som funkar eller inte.Sukralos är sötningsmedlet som smakar minst vidrigt enligt mig.
Aspartam och acesulfam-k är riktigt vidriga, på nivå spotta ut.
Stevia går an.
Är det verkligen genetiskt specifikt för aspartam, eller handlar det om tränade smaklökar mer generellt?
Jag tycker acesulftam-k är värst, tätt följt av aspartam. Stevia går an, men ger en sliskig obehaglig eftersmak.