Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

[Spirit]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Vi använder oss utav en färdig matkasse hos oss som kommer varannan vecka.
Vår 1½ åring äter ofta väldigt dåligt hemma, men äter som en häst på förskolan.
Men hon äter av allt på förskolan, hemma är det mest potatos, aubergin, ärtor & kyckling som slinker ned & rå falukorv är storfavoriten.

Hade vi inte haft matkassen hade vi definitivt suttit fast i träsket med mat som HON gillar. Nu äter alla samma mat & det är på lika villkor.

Ang stek, dra ned värmen & stekpåse. Skär inte bort fettet förrän steken är tillagad.

 

[Zoya]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Taskigt?

Sluta curla barnen är mitt tips!

Det händer titt som tätt att maten jag lagat möts med skepsis från båda barnen och ibland t o m med ordet "äckligt" (utan att man smakat först) men det serveras inget annat utom möjligtvis en hård macka till och det slutar oftast med att de smakar och för det mesta gillar de det då och vill de inte smaka så pja, their loss, då får de äta bara t ex potatis då om de hellre vill det.

Min 4-åriga dotter är superkräsen men jag står på mig - vill hon inte ha det jag lagat så får hon äta bara potatis eller bara ris eller bara pasta. Hon lär ju inte svälta ihjäl direkt.

Alltså; servera det DU vill äta och sluta tramsa med barnen

 

[Maran]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Min syster och jag hade en tuff uppväxt. När vi frågade vad det blev för mat till middag och vi tyckte att det var äckligt blev svaret från den elaka modern "Synd om dig då som blir utan mat.". Och så var det. Det blev inte någon annan mat till oss med undantag för om det var någon matvara som någon av oss inte mådde bra av att äta. Följden av detta är att min syster och jag äter det mesta som serveras. Inte alltid med god aptit och i stora lass, men i regel så pass att vi inte svälter ihjäl eller är oartiga om vi är bortbjudna.

 

[Raderad medlem 94602]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Jag har jobbat hela mitt yrkesliv med matlagning och även varit "dagiskock" ändå har jag svårt att behaga mitt eget barn ibland. Barn är oftast krångliga när det kommer till mat. Men det är inte alltid för att de verkligen inte gillar. Många gånger är det för att de testar sig fram. Lite som en identitetssökning på mat. Många gånger så har min son gillat en sak på dagis men inte hemma och tvärt om. En sak dock som jag märkt gälla nästan över lag hos barn är att de vill ha "ren" mat, dvs att man inte blandar såsen på potatisen osv utan att allt serveras i egna klickar och så får de bestämma själva.

Jag har satt ner foten här hemma och slutat curla sonen i maten. Jag har gjort klart för honom att jag: INTE är en restaurang som serverar olika saker för olika smaker utan en rätt gäller. Eftersom jag är den vuxna som lagar maten och bestämmer så är det mina regler som gäller. När han blir vuxen får han laga vilken mat han vill.

Märkligt nog så accepterar han detta utlägg från mig de gånger vi har tjaffs om maten. Så jag lagar det jag vill och det som inte passar herren får han peta undan. Men jag skulle aldrig tvinga honom att äta något. Det får bara motsatt effekt.

Sen som flera redan påpekat så är det väldigt lärorikt för barnen att vara delaktiga i matlagningen. Man kan prata/smaka/känna på råvarorona på ett lekfullt sätt. Min son är också lite svår med grönsker men har nyss börjat älska avacado. Slemmig och grön som den är Vägen till avacadon gick genom guccamole som han tyckte var gott att doppa chips i. När han sen fick vara med och göra gegget började han älska avacadon "ren"också.

Jag läste någon stanns att det tar minst 10 ggr innan ett barn vant sig vid en ny smak. Så om de inte blir spyfärdiga av ingerdiensen så fortsätt ha med den på menyn.

Svamp äter inte min son heller. Tror han . Men jag mixar svampen så den blir osynlig och har i sås för jag och sambon älskar svampsås. Sonen älskar också den såsen Förhoppningen är att han har bara fått för sig att han ogillar smaken och att han ska äta svamp när han blir större.

Sen låter jag även sonen få ha önskerätter osv ibland, så att jag inte bara är en tråkig matpolis.

 

[Migo]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Fast nu måste faktiskt det bortskämda barnet i mig få göra lite uppror
Jag tycker faktiskt inte att man ska tvingas äta saker man inte tycker om. För mig är det stor skillnad på att äta sig mätt på potatisen men slippa tex fisken om man inte gillar det, mot att bli tvingad att äta något man finner motbjudande för att inte helt bli utan mat.

Jag var som sagt mycket petig med maten som yngre, men inte sjutton satt jag och pillade i maten om jag var bortbjuden för det. Vissa saker tackade man artigt nej till, och annat höll man god min och åt. Som värd blir iaf inte jag spec upprörd om en gäst artigt tackar nej till något, alla tycker inte om allt.

Det här med att man "missar en massa" för att man inte äter allt, känns inte som ett speciellt trevligt och genomtänkt argument. Det är inte alls säkert att jag lägger samma vikt vid kulinariska upplevelser som någon annan, alltså blir inte en maträtt en upplevelse för mig som den är för någon annan.

Att man är kräsen som barn, och inte blir tvingad att smaka eller äta vad som helst som liten, betyder inte att man fortsätter leva på 2-3 maträtter resten av livet. Vi är ju flera i tråden som själva vittnar om att kräsenheten gått över

/Migo

 

[Pia]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Låt hela familjen vara med och bestämma en veckomeny. Ungarna bestämmer en dag var, och är också med och lagar maten på sin dag.
I övrigt får man helt enkelt äta potatis eller sallad om det är ngt man inte gillar. Var stenhård där. Inga mackor. Du får snällt äta makaroner ibland..
Jag tycker dock att alla människor har rätt att slippa någon enstaka rätt man bara inte klarar av. Alla har nog något man verkligen avskyr och det bör man slippa. (I mitt fall spaghetti och ärtsoppa, båda får mig att spy)

 

[Maran]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Vi blev inte tvingade att äta upp det vi inte tyckte om men skulle smaka en gång på det som serverades. Sedan fick vi äta oss mätta på potatis eller vad som passade för tillfället om vi inte gillade köttet/fisken/whatever, men det serverades inte en barn- och en vuxenrätt. Min systers barn utsätts för ungefär detsamma när de är hos morföräldrarna och de verkar inte tycka att det är traumatiskt. Hemma däremot blir det mera av "barnvänlig" snabblagad mat, vilket delvis beror på att syster med sambo inte har tid/lust att laga krävande eller "konfliktbenägen" mat en vanlig vardag.

Självklart kan man vidga sina vyer och smaker som vuxen. Det har jag gjort, men de finns de som inte gör det heller och inte ens tänker tanken att de skulle kunna göra det. Ingen i familjen åt t.ex. filmjölk eller havregrynsgröt frivilligt när jag var barn. Det gör jag numera. Spenat var ingen höjdare som liten, nu är det helt ok. etc etc

 

[voltigehoppare]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Ja absolut kan man prova, men inte bli tvingad!
Jag klarar verkligen inte av pulvermos (älskar riktig potatismos) men på lågstadiet blev jag tvingad av en lärare att äta upp pulvermoset. Hon satt bredvid och kontrollerade mig tills jag hade ätit allt medans jag satt där och hulkade klarar av förklarliga anledningar inte av lukten än idag..

 

[buschiq]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Ang köttfärssås och inte gilla grönsaker (tomat, lök etc)

Jag har en son som är precis som dina barn och jag kör allt utom köttfärsen i matberedaren innan jag lägger i det i pannan. Smaken finns där (för oss vuxna) men sonen ser inte att man lagt i det. Krossade tomater, lök och ibland lite grädde, det blir en fin utfyllnad till köttfärssåsen utan att det märks

Hittills har han inte klagat!

 

[escodobe]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Jag tycker inte att man ska tvinga barn att äta något de inte gillar. Utan att det serveras och så får man peta bort det man inte vill ha och äta det andra. Jag tror att mycket är vunnit på att man som förälder visar att man tycker maten är god och inte gör speciell "barnmat" eller strör kommentarer omkring sig som "ja barn brukar ju inte tycka om ärtor" samtidigt som man ger ungen ärtor (Japp, jag såg/hörde det) och sen blir förvånad när ungen petar bort dom istället för "Här får du några fina gröna ärtor".

 

[escodobe]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Det gjorde jag med ett ex jag hade i tonåren han "åt inte lök", så jag hackade bara den lite finare än vanligt.. När han ätit ett par gånger och tyckt att jag gjorde mycket godare köttfärssås än den hans mamma lagade (utan lök) så talade jag om att det var lök i. Jag tror han äter lök idag :-)

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Antar att du delvis syftar på mig. Jag utgår från Enyas startinlägg där hon skriver att hennes barn endast gillar spaghetti och köttfärssås samt makaroner och fiskpinnar. Det är inte samma sak som att inte äta allt!

Jag känner flera stycken som under sin uppväxt fick väldig enformig och "ospännande" mat, typ bara gröt, korv, makaroner, köttbullar och pizza.

Som vuxna är de kräsna, äter fortfarande rätt tråkigt och är rätt ointresserade av mat. Vill aldrig prova något nytt etc. Så tråkigt det måste vara!

Jag tror inte att ett kräset barn automatiskt förblir kräset hela livet, men att chansen är stor att ett kräset barn som blir serverat god, intressant och varierande kost hemma blir mindre och mindre kräset med tiden.

Och å andra sidan, att barn som blir serverade trist och enformig mat hemma inte har lika lätt att ta till sig ny mat senare i livet.

Någon annan skrev att det kan ta tid för barns smaklökar att vänja sig vid en ny smak så man får väl utgå lite från det och såklart inte tvångsmata ungarna.

 

[Petruska]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Men han äter bara stekt kött/kyckling med friterade pommes frites. Så han tar med det, inklusive en fritös (!) när han går bort på middag. Men han är ju en billig gäst iaf...

Tragiskt. Tänk så mycket han missar...

Nej, jag tycker inte synd om honom. Han har väl ett eget ansvar för sig själv, han är ju vuxen. Jag tycker att det är helt absurt att betrakta en vuxen människa som ett slutgiltigt offer för den uppfostran han fick (eller inte fick) som om han inte själv skulle kunna ta tag i sitt ätande.

Jag hade aldrig bjudit hem honom på middag mer än en gång. Det måste vara trevligare att umgås på andra sätt med en sådan person.

 

[Snurrfian]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Jag tycker inte att man ska tvinga barn att äta något de inte gillar. Utan att det serveras och så får man peta bort det man inte vill ha och äta det andra. Jag tror att mycket är vunnit på att man som förälder visar att man tycker maten är god och inte gör speciell "barnmat" eller strör kommentarer omkring sig som "ja barn brukar ju inte tycka om ärtor" samtidigt som man ger ungen ärtor (Japp, jag såg/hörde det) och sen blir förvånad när ungen petar bort dom istället för "Här får du några fina gröna ärtor".

Jag håller med dig jag! Sonen har under period nu hävdat att all mat är äcklig oavsett vad det har varit innan han ens har tagit reda på vilken mat det är. Men peppar peppar börjar det ge sig nu, han äter det mesta, provar på lite allt möjligt, dottern som är större har varit likadan, nu är hon jättenyfiken på olika maträtter och provar det mesta hon kommer över. Allt från sushi, thaimat, grytor, stek, sallad osv. Vissa saker konstaterar hon att hon inte gillar, andra saker älskar hon. Men hon är lika nyfiken varje gång det kommer en ny rätt.

Jag själv älskar grytor med mycket grönsaker i, sonen älskar korv i alla de former och dottern provar det mesta, maken äter det som står på bordet utan några större diskussioner även om han petar bort stora lökbitar och oliver. Alltså göra jag ofta köttgrytor med lite olika kryddstarka korvar, mycket olika grönsaker beroende på vad jag har hemma. Sen får var och en plocka det de vill ur grytan.

 

[Elinkan]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Hemma kör jag stenhårt på linjen "vi har ingen buffé"!
Maten som står på bordet är den som serveras, man ska smaka, tycker man inte om äter man det som man tycker om och lämnar det andra. Det är inte farligt om det ligger på tallriken även om man inte äter det.
Jag accepterar inte ett "jag tycker inte om det" förens man har smakat.
Självklart så kan det ibland erbjudas något mer barnvänligt om det är så att maten är väldigt "vuxen" i smaken. Men man ska smaka. Smaka innebär för mig att ta en skaplig tugga och svälja det. Dottern som är tre försöker ibland med att bara ta det på läppen och sedan säga blä, det är inte att smaka i min bok. Oftast tycker hon om det när hon smakat på riktigt.
Självklart så ska man inte behöva äta om man inte tycker om det, det ger bara trauma! Men som sagt, smaka har aldrig varit farligt.

Hjälpa till att laga mat är oxå ett jättebra tips som många redan skrivit. Det bättrar på aptiten!

 

[Lupin]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Shit vad ungar tar intryck från oväntade håll. Nu säger min snart-femåring att man inte behöver smaka om man inte vill, för det säger Fru Sobra (i Djungel-Hjul på Playhouse Disney).

 

[Enya]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Stekpåse

Vad är det och var hittar jag det och hur funkar det?

 

[Enya]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Shit vad ungar tar intryck från oväntade håll. Nu säger min snart-femåring att man inte behöver smaka om man inte vill, för det säger Fru Sobra (i Djungel-Hjul på Playhouse Disney).

På tv sänds det ibland bara skit! Skit som motarbetar föräldrarna!

 

[Enya]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Vad det gäller köttet, har du testat att inte ha det så varmt och att ösa köttet?

Nja, jo jag har testat, men jag får inte riktigt till det där med hur varmt "inte så varmt" är och hur mycket man ska ösa köttet samt tid i ugnen.

Ja jag hatar att laga mat, HATAR på riktigt. Finns inget tråkigare och mer omotiverande än att försöka göra något jag inte kan till barn som rynkar på snoken åt det mesta.

 

[Petunia]

Sv: Kräsna barn och att vara usel på matlagning....

Nej, jag tycker inte synd om honom. Han har väl ett eget ansvar för sig själv, han är ju vuxen. Jag tycker att det är helt absurt att betrakta en vuxen människa som ett slutgiltigt offer för den uppfostran han fick (eller inte fick) som om han inte själv skulle kunna ta tag i sitt ätande.

Jag hade aldrig bjudit hem honom på middag mer än en gång. Det måste vara trevligare att umgås på andra sätt med en sådan person.

Han tycker garanterat inte synd om sig själv, och han har förmodligen mer eller mindre gjort ett aktivt val att inte testa någon ny mat. Varför skulle han? Han är ju jättenöjd med det han äter nu... Han är så van att äta den sortens mat att hans smaklökar antagligen skulle protestera mot något nytt. Men man kan ju undra hur länge han får vara frisk... han ser nästan undernärd ut trots all fet mat så hur hans insida ser ut skulle vara intressant att veta. Han äter inga grönsaker eller annat "nyttigt" alls, så han har förmodligen en hel drös med brister om jag får gissa.

Dock ingår han inte i min bekantskapskrets längre då han är ett ex till en god vän. Hon tröttnade bl a på att alltid laga två sorters mat de dagar hon lagade middag eftersom hon älskar vegetarisk mat, sushi, indiskt, thai och allt annat "exotiskt". Hon kom oftast ensam när det bjöds till middag ska tilläggas.