Kräset barn

[KarinStarfighter]

Det är precis som du säger kanske inte så enkelt. Vi har inte valt att hon ska bli kräsen och det går absolut inte att tvinga henne till att smaka på saker. Vi har en treåring också som fått exakt samma uppfostran och hon äter i princip allt och har absolut inga problem att smaka på saker så det är ganska tydligt här hemma att det är individuellt.

Så långe hon får äta mat hon tycker om och det finns mat som hon gillar att välja på vid alla måltider så äter hon jättebra. Det är väl mest oviljan att smaka på saker och att vissa maträtter som hon tidigare tyckte om inte faller henne i smaken längre som gör det frustrerande. Vet inte om jag egentligen är orolig att det ska handla om något mer är ”bara” kräsenhet, men blir det inte bättre eller om det blir sämre tänker jag absolut kontakta BVC

När jag gick min utbildning inom selektivt ätande blev vi från första timmen inpräntat i vikten av att det INTE är föräldrarnas fel att barnet äter lite eller ensidigt. ”There is something about the kid”. Oftast annorlunda sensorik som gör att barnet upplever smaker och konsistenser mer eller mindre än gemene man.

 

[vemsomhelst123]

Det är precis som du säger kanske inte så enkelt. Vi har inte valt att hon ska bli kräsen och det går absolut inte att tvinga henne till att smaka på saker. Vi har en treåring också som fått exakt samma uppfostran och hon äter i princip allt och har absolut inga problem att smaka på saker så det är ganska tydligt här hemma att det är individuellt.

Så långe hon får äta mat hon tycker om och det finns mat som hon gillar att välja på vid alla måltider så äter hon jättebra. Det är väl mest oviljan att smaka på saker och att vissa maträtter som hon tidigare tyckte om inte faller henne i smaken längre som gör det frustrerande. Vet inte om jag egentligen är orolig att det ska handla om något mer är ”bara” kräsenhet, men blir det inte bättre eller om det blir sämre tänker jag absolut kontakta BVC

Det känns ju som ni gör allt rätt enligt de i tråden som kan sånt här. Jag tror att det är viktigt att tänka på att det inte blir en maktkamp, har sett det på nära håll och det verkar jättejobbigt. Eller tjat, vi äter en del saker som andra vuxna ibland inte gillar tex ostron och vi håller ju inte på att tjata på andra vuxna att äta när de inte vill. Hoppas det löser sig!

 

[vemsomhelst123]

När jag gick min utbildning inom selektivt ätande blev vi från första timmen inpräntat i vikten av att det INTE är föräldrarnas fel att barnet äter lite eller ensidigt. ”There is something about the kid”. Oftast annorlunda sensorik som gör att barnet upplever smaker och konsistenser mer eller mindre än gemene man.

Nä jag hoppas det inte var det jag skrev, det blev fel isåfall. Det vi har försökt göra är att inte göra någon grej av att hon inte äter (för det här hon inte ibland) utan att det är trevligt att sitta vid matbordet, oavsett vad som hamnar i munnen.

 

[em-pirre]

Och hur mycket man än vill, sluta berömma barnet för att det äter eller smakar. Mat är inte en prestation!

 

[Guldaskig]

Och hur mycket man än vill, sluta berömma barnet för att det äter eller smakar. Mat är inte en prestation!

Viktigt och nåt vi gjort tidigare just för att vi blir så glada när hon smakar på nåt. Men numera låter vi bli att berömma.

 

[Guldaskig]

Hon smakar ju väldigt gärna på olika bakverk, godisar och andra sötsaker så egentligen kanske inte konsistensen är ett problem nu när jag tänker efter…

 

[em-pirre]

Viktigt och nåt vi gjort tidigare just för att vi blir så glada när hon smakar på nåt. Men numera låter vi bli att berömma.

Ja det var ett generellt inlägg, jag vet bara hur lätt det blir att berömma för man blir ju så glad och stolt då de vågar smaka!

 

[Guldaskig]

Ja det var ett generellt inlägg, jag vet bara hur lätt det blir att berömma för man blir ju så glad och stolt då de vågar smaka!

Förstod det och jag kan bara hålla med dig Har fått många bra tips här i tråden, verkligen!

 

[KarinStarfighter]

Hon smakar ju väldigt gärna på olika bakverk, godisar och andra sötsaker så egentligen kanske inte konsistensen är ett problem nu när jag tänker efter…

Men många bakverk är ju väldigt lättsmälta och inte i konsistens av typ grönsaker. Godisar har mer varierande konsistens men rätt mycket lättsmält även där. Om ni får henne att smaka på bakverk. Skulle hon kunna smaka typ fröknäcke? Ett barn jag känner som var väldigt selektiv och med förkärlek för choklad så började kokerskan på fsk göra ngn form av nutella med typ solrosfrön och kakao som han åt. Mycket handlar om att vara kreativ och utgå ifrån de smaker som barnet redan äter

 

[vemsomhelst123]

Det är precis som du säger kanske inte så enkelt. Vi har inte valt att hon ska bli kräsen och det går absolut inte att tvinga henne till att smaka på saker. Vi har en treåring också som fått exakt samma uppfostran och hon äter i princip allt och har absolut inga problem att smaka på saker så det är ganska tydligt här hemma att det är individuellt.

Så långe hon får äta mat hon tycker om och det finns mat som hon gillar att välja på vid alla måltider så äter hon jättebra. Det är väl mest oviljan att smaka på saker och att vissa maträtter som hon tidigare tyckte om inte faller henne i smaken längre som gör det frustrerande. Vet inte om jag egentligen är orolig att det ska handla om något mer är ”bara” kräsenhet, men blir det inte bättre eller om det blir sämre tänker jag absolut kontakta BVC

Sen när jag läser ditt första inlägg så är det ju typ det mitt barn äter oxå. Hon smakar på annat men pasta, tacos (bröd), ris, korv, köttbullar, nudlar är ju typ det enda hon äter mycket av. Lagar vi annat så äter hon inte speciellt mycket och det är okej, hon växer som hon ska. Har inte de flesta barn en sån period?

 

[ameo]

Vår femåring är så sjukt kräsen när det kommer till mat

När hon var liten åt hon allt, sen blev hon lite mer återhållsam när det kom till fisk tex men det känns ganska vanligt ändå. Dock blev hon bara mer och mer kräsen och nu äter hon bara ett fåtal maträtter och det går inte att få henne att smaka på sånt vi vet att hon gillat tidigare eller nya saker.

Hon äter:
- pannkakor/våfflor
- pasta
- köttbullar
- pizza
- hamburgare
- förmodligen något mer som jag glömt just nu men detta är hennes favoriter

Idag gjorde jag mos och korv och jag vet att hon inte längre gillar korv men nu tycker hon tydligen inte om mos längre heller. Grönsaker äter hon, tomater och gurka framförallt men på sommaren kan hon äta grillad majskolv också. Hon älskar äpple men vill inte längre ha banan eller päron. Clementin och apelsin äter hon bara saften av och spottar ut fruktköttet.

Sås går bort, kött och fisk likaså. Äter vi andra pasta med nån sås med kyckling eller vad som så äter hon bara pasta.

Är det någon annans barn som varit så här där det gått över eller har ni några supertips? Vi tvingar henne aldrig att smaka men erbjuder det alltid såklart, hon säger alltid nej. Många gånger gör vi så att det finns nåt hon tycker om att välja på på bordet, typ pasta, köttbullar, gurka, tomat. Då äter hon ju det såklart men ikväll åt hon ingenting för det fanns bara korv och mos.

Vet inte vad jag vill med tråden egentligen men jag är bara så otroligt trött på det här. Varenda måltid, när vi inte äter det hon gillar, så blir hon ledsen och besviken och så mycket mer pannkakor än vi redan äter kan vi inte göra

När jag tittar på vad barnet verkligen äter, så får hon i sig både proteiner och kolhydrater plus lite vitaminer och mineraler från grönsaker. Vad mer kan man egentligen önska? Kanske ni kan räkna lite på vad måltiderna innehåller, om ni behöver lägga till mer proteiner någonsans eller så.
Det är inte nödvändigt med variation i maten, man kan överleva även på ensidig kost, om den bara innehåller vad barnet behöver. Och möjligen hade jag funderat på tillskott av de fettsyror som annars mest finns i fisk. Det finns tillskott för barn i godisformat på apoteket.

En av mina avkommor åt mycket av allt när hen var liten. Sen valdes fler och fler maträtter bort med tiden och jag tror möjligen att det går att hitta 10 olika maträtter som hen äter numera. Hela högstadiet och gymnasiet (pågår) har hen haft med sig matlådor till skolan, efter överenskommelse med skolledningen. Dessa matlådor består till minst 90% av pasta och mamma scans köttbullar. Den enda grönsak hen äter är röd paprika samt under protest två broccolibuketter eller några kokta morotsslantar. Det har blivit folk av hen också...

 

[SaraXX]

Jag har inte läst hela tråden, men det kom ny svensk forskning nyss om ARFID (Undvikande/restriktiv ätstörning), där de sett att det var mycket hög ärftlighet på det. Och att det alltså inte beror på något föräldrarna gjort/inte gjort eller att barnet "har idéer".
https://nyheter.ki.se/allvarlig-atstorning-arfid-ar-mycket-arftlig-enligt-ny-tvillingstudie

 

[cili]

Jag har inte läst hela tråden, men det kom ny svensk forskning nyss om ARFID (Undvikande/restriktiv ätstörning), där de sett att det var mycket hög ärftlighet på det. Och att det alltså inte beror på något föräldrarna gjort/inte gjort eller att barnet "har idéer".
https://nyheter.ki.se/allvarlig-atstorning-arfid-ar-mycket-arftlig-enligt-ny-tvillingstudie

Väldigt intressant!
Min dotter är mycket selektiv. Jag själv har en hel del problem med känslan av att tugga på vissa grejer (t.ex. skivad/hackad lök, medan mixad går bra) och är generellt skeptisk mot nya maträtter (men jag kan resonera med mig själv och smaka ändå). Min pappa är också mycket selektiv.
Det förklarar ett och annat om det är något ärftligt som ligger bakom, och nu är jag ännu mer glad att varken jag eller dottern utsatts för "hon får äta det som serveras, annars får hon vara utan"

 

[Guldaskig]

När jag tittar på vad barnet verkligen äter, så får hon i sig både proteiner och kolhydrater plus lite vitaminer och mineraler från grönsaker. Vad mer kan man egentligen önska? Kanske ni kan räkna lite på vad måltiderna innehåller, om ni behöver lägga till mer proteiner någonsans eller så.
Det är inte nödvändigt med variation i maten, man kan överleva även på ensidig kost, om den bara innehåller vad barnet behöver. Och möjligen hade jag funderat på tillskott av de fettsyror som annars mest finns i fisk. Det finns tillskott för barn i godisformat på apoteket.

En av mina avkommor åt mycket av allt när hen var liten. Sen valdes fler och fler maträtter bort med tiden och jag tror möjligen att det går att hitta 10 olika maträtter som hen äter numera. Hela högstadiet och gymnasiet (pågår) har hen haft med sig matlådor till skolan, efter överenskommelse med skolledningen. Dessa matlådor består till minst 90% av pasta och mamma scans köttbullar. Den enda grönsak hen äter är röd paprika samt under protest två broccolibuketter eller några kokta morotsslantar. Det har blivit folk av hen också...

Tack för ditt inlägg! Hon får absolut i sig mycket saker och älskar till exempel tomater, gurka, melon, vindruvor och äpple så det är inte det att hon inte får i sig frukt och grönsaker heller. Det ”tråkiga” från vårt perspektiv är ju att hon inte vill smaka och att hon ratar maträtter bara genom att titta på dem.

Vi har blivit mycket bättre på att det alltid finns något hon tycker om och vi gör vårt bästa för att variera även om det är svårt. Igår åt hon tex nachochips med guacamole till lunch, hon var helnöjd!

 

[ameo]

Tack för ditt inlägg! Hon får absolut i sig mycket saker och älskar till exempel tomater, gurka, melon, vindruvor och äpple så det är inte det att hon inte får i sig frukt och grönsaker heller. Det ”tråkiga” från vårt perspektiv är ju att hon inte vill smaka och att hon ratar maträtter bara genom att titta på dem.

Vi har blivit mycket bättre på att det alltid finns något hon tycker om och vi gör vårt bästa för att variera även om det är svårt. Igår åt hon tex nachochips med guacamole till lunch, hon var helnöjd!

Hade det varit mitt barn hade jag (som rätt avslappnad 4-barnsmorsa, där minsta är tonåring) tagit det lugnt och låtit henne äta det hon äter. Jag tror, ärligt talat, inte att det kommer spela särskilt stor roll hur ni gör. Antingen kommer hon välja att smaka annan mat när hon blir sugen på det, eller också gör hon det inte. Det blir nog folk av henne ändå.

Här är vi just nu i diskusionen att tonåringen egentligen är rätt sugen på att få göra värnplikt, men är tveksam till om det kommer fungera med maten... Fördelen med att hen snart är myndig är att hen är stor nog att kunna prata om saken på ett avspänt sätt. Hen fattar att det är ett problem, men vet inte om hen kommer kunna tvinga sig till att äta det som serveras i lumpen.

 

[Guldaskig]

Hade det varit mitt barn hade jag (som rätt avslappnad 4-barnsmorsa, där minsta är tonåring) tagit det lugnt och låtit henne äta det hon äter. Jag tror, ärligt talat, inte att det kommer spela särskilt stor roll hur ni gör. Antingen kommer hon välja att smaka annan mat när hon blir sugen på det, eller också gör hon det inte. Det blir nog folk av henne ändå.

Här är vi just nu i diskusionen att tonåringen egentligen är rätt sugen på att få göra värnplikt, men är tveksam till om det kommer fungera med maten... Fördelen med att hen snart är myndig är att hen är stor nog att kunna prata om saken på ett avspänt sätt. Hen fattar att det är ett problem, men vet inte om hen kommer kunna tvinga sig till att äta det som serveras i lumpen.

Det är nog lite där vi landat just nu. Hon äter det hon äter och verkar nöjd så då är jag nöjd. Har nog själv lugnat mig lite och är inte orolig på samma sätt som när jag startade tråden. Pratade med en kompis vars barn var likadan som nu äter mycket mer varierat och vill smaka på saker så jag hoppas vår dotter också landar där tillslut.

Låter behändigt att kunna diskutera det på ett mer vuxet sätt än att få ”blä” och ”äckligt” tillbaka

 

[ameo]

Låter behändigt att kunna diskutera det på ett mer vuxet sätt än att få ”blä” och ”äckligt” tillbaka

det är ju fördelen när de blir äldre... (men vi har absolut haft våra duster )

 

[Seaside]

Nu är ju alla barn olika och det finns inga facit men jag kan dela med mig av hur vi har det med min dotter som är 9. Hon har alltid varit ganska ointresserad/svår med mat. Vi fick truga i henne mjölken när hon var bebis. Hon är väldigt känslig med nya smaker och speciella konsistenser. Vi har absolut inte varit världens coolaste och mest pedagogiska föräldrar, tvärtom Men efter ett tag insåg vi att det blev mycket lugnare och trevligare hemma om vi lät henne (och brorsan) äta det hon gillade. Så vi lagar "vanlig" mat till familjen men kompletterar med något som vi är säkra på att barnen äter. Ex om vi äter soppa så kokar vi pasta till och så får barnen soppa i en tallrik och pasta på en tallrik bredvid. Plockmat/tacos äter vi ofta. Barnen får äta mat som de känner sig trygga med men har också tillgång till annan mat. Och rätt som det är så kommer dottern och vill smaka. Hon älskar numera stekt ankbröst Jag tror hon var 8 när hon vågade sig på att äta pizza, nu älskar hon det. Så det går framåt. Sen är det en gåta att ena månaden älskar hon något, ex ris, och nästa månad är det oätligt. Men det ordnar nog upp sig till slut.

 

[manda]

Jag råkade se den här webbaserade endagskursen som riktar sig till bl.a. föräldrar till barn med selektivt ätande och andra ätsvårigheter i mitt fb-flöde. Kanske intressant för någon?

Mun-h-center är mycket väl ansedda inom sitt fält och såväl logoped (sväljsvårigheter och/eller annorlunda motorik/känsel), dietist och kurator håller kursen.

De tar säkert upp vad @Araminta redan tipsat om, men ibland är det meningsfullt att få höra lite mer och få tid att processa eller diskutera. Dock verkar det inte bara handla om selektivt ätande utan också andra saker som kan ge ätsvårigheter, varav en del säkert går in i det selektiva medan en del kanske är mer separat.

 

[Madalitso]

Jag har inga råd, men kan dela med mig av att både min ena bror och min make var extremt kräsna som barn. Min bror åt under en period i pricnip bara nybakat vitt bröd, så mamma gömde ägg, ris och potatismos i degen för att få i honom mer näring. Min make kunde inte äta något med sås eller där maten rörde varandra, och en period åt han bara spaghetti. Som vuxna äter båda två i princip all mat, med några undantag som de inte tycker om precis som de flesta. Det viktiga för båda var att aldrig tvingas äta upp saker, och att inte tvingas pröva saker de inte ville.