parellikusken

Trådstartare
Det känns som att det är många som beskriver människor i dagens samhälle som lättkränkta. Min uppfattning är att det inte är en positiv beskrivning. Känns som att det går inflation i att kalla folk kränkta.

Men vad innebär det påståendet egentligen?
När är man som person kränkt?
Har du känt dig kränkt någon gång?
Är det något negativt att någon känner sig kränkt? Vem äger problemet?

Ni får gärna dela med er av era tankar kring kränkthet. Jag är nyfiken. 🙂
 
Nä jag tycker inte att folk är lättkränkta men det går inflation i ordet.

jag var 16 år. Erbjuden 100 kronor om dagen för jobb på en hästgård och visste att min jämnåriga kompis fått 135 kronor per dag och när jag tog upp det med gubben så fick jag till svar att hon rider bättre än dig. Jag blev kränkt (då jag inte satt med klubba i munnen och lökde utan ansåg att jag jobbade hårt under dom 10-12 timmar vi var igång) och sa då skiter jag i att jobba hos dig och gick till en annan bonde och fick timlön istället.
 
Min uppfattning är att jag sällan stöter på kränkta personer i diskussioner ansikte mot ansikte, men att det lätt blir stötta känslor i text på typ sociala medier. Det känns ofta dessutom som att det mer har med folk som är sekundärkränkta att göra, alternativt attityden "men det får man väl inte säga i det här landet längre" än att personer blir personligt kränkta. Det andra exemplet är sällan, i mitt tycke, kränkta personer utan mer... Jag vet inte. Korkade? :p
 
Hör väldigt sällan om ens nånsin att någon känner sig kränkt. Annat än skämtsamt menat.
Men när man läser inlägg och artiklar verkar det relativt vanligt med kränkta människor på olika sätt. Eller iaf vanligare än det var förr.
 
Det känns som att det är många som beskriver människor i dagens samhälle som lättkränkta. Min uppfattning är att det inte är en positiv beskrivning. Känns som att det går inflation i att kalla folk kränkta.

Men vad innebär det påståendet egentligen?
När är man som person kränkt?
Har du känt dig kränkt någon gång?
Är det något negativt att någon känner sig kränkt? Vem äger problemet?

Ni får gärna dela med er av era tankar kring kränkthet. Jag är nyfiken. 🙂
Jag jobbar på ett museum. Jag tycker att man är lättkränkt om man får spel för att man blir tillsagd på ett trevligt sätt om något som borde vara självklart, t ex att ens barn inte får pilla på museiföremål, förstöra för en hel grupp genom att gapa och busa på en visning eller springa iväg med grejer från museibutiken utan att föräldern ingriper. En person som både tjafsar emot och sen ringer upp och tjafsar ännu mer uppfattar jag som lättkränkt.
 
Folk brukar ju inte benämna sig själva som kränkta (annat än på skämt), men däremot tycker jag att det finns gott om lättkränkta personer. Det är ju dock lite offerkofta över det hela så per definition så skulle en sådan person aldrig säga själv att den blivit kränkt.

Det är lite stereotyper jag tänker på. Kränkta vita män som får sitt privilegium ifrågasatt trx.
 
Det känns som att det är många som beskriver människor i dagens samhälle som lättkränkta. Min uppfattning är att det inte är en positiv beskrivning. Känns som att det går inflation i att kalla folk kränkta.

Men vad innebär det påståendet egentligen?
När är man som person kränkt?
Har du känt dig kränkt någon gång?
Är det något negativt att någon känner sig kränkt? Vem äger problemet?

Ni får gärna dela med er av era tankar kring kränkthet. Jag är nyfiken. 🙂
Min uppfattning är att "kränkt" blivit en etikett man sätter på folk som inte håller med om det man just sagt, för att slippa fundera på om det kanske fanns någon vettig anledning till att man just blev motsagd.
 
Min uppfattning är att de flesta som kallar andra för lättkränkta eller att ”alla är så kränkta idag” är personer som osar rasism och sexism och som inte fattar att det är de själva som behöver ändra sig. Vi har ingen tolerans längre för sådant och det är ju alldeles ypperligt. Sedan finns det ju s.k. ”Karens” som blir kränkta så fort de inte får som de vill och skäller på allt från restaurangbiträden till privatpersoner. Men jag har svårt att se att detta har ökat, dessa har nog alltid funnits.
 
Min uppfattning är att de flesta som kallar andra för lättkränkta eller att ”alla är så kränkta idag” är personer som osar rasism och sexism och som inte fattar att det är de själva som behöver ändra sig. Vi har ingen tolerans längre för sådant och det är ju alldeles ypperligt. Sedan finns det ju s.k. ”Karens” som blir kränkta så fort de inte får som de vill och skäller på allt från restaurangbiträden till privatpersoner. Men jag har svårt att se att detta har ökat, dessa har nog alltid funnits.
Ja, det har du rätt i! Det är samma typ av människor som använder sig av ”PK”👿
 
Det känns som att det är många som beskriver människor i dagens samhälle som lättkränkta. Min uppfattning är att det inte är en positiv beskrivning. Känns som att det går inflation i att kalla folk kränkta.

Men vad innebär det påståendet egentligen?
När är man som person kränkt?
Har du känt dig kränkt någon gång?
Är det något negativt att någon känner sig kränkt? Vem äger problemet?

Ni får gärna dela med er av era tankar kring kränkthet. Jag är nyfiken. 🙂
Jag har nog aldrig känt mig kränkt, tror att det inte ingick i vokabulär för känslor när jag var tonåring helt enkelt.

Ledsen, sårad, chockad, arg osv däremot.

När jag tänker efter har jag nog iofs en upplevelse av kränkthet som en klasskamrat hade. Han var ganska duktig och ordentlig, men vi kom båda för sent till historia på gymnasiet och läraren hade låst dörren. Hon gjorde det (under ett par veckor för hon tröttnat) under ca 5 minuter och låste upp sedan och släppte in eftersläntrare så att hon inte blev avbruten hela tiden i början av lektionen. Man får ju en liten chock av panik och det känns ganska obehagligt såklart men jag satte mig och läste en bok (jag var hyggligt ofta lite sen och förtjänade det även om just låst dörr aldrig hade drabbat mig tidigare och det blev en liten chock). Han hade panik hela 5 minutrarna, vandrade fram och tillbaka och var jättearg och upprörd över att någon skulle vilja drabba just honom -som är så duktig, med något sådant. Han var nog kränkt, det stämde liksom inte med hans bild av honom själv att bli utelåst.

I övrigt är folk som bli kränkta mest vanliga för mig på internet och kvällspressen. Inte något folk uttrycker i realtid så att säga.

Jag tror att ordet används mer ofta nu som ett ord för känslor/händelser och att kanske ett annat ord eller flera andra ord användes tidigare för det?
 
Senast ändrad:
Min uppfattning är att de flesta som kallar andra för lättkränkta eller att ”alla är så kränkta idag” är personer som osar rasism och sexism och som inte fattar att det är de själva som behöver ändra sig. Vi har ingen tolerans längre för sådant och det är ju alldeles ypperligt. Sedan finns det ju s.k. ”Karens” som blir kränkta så fort de inte får som de vill och skäller på allt från restaurangbiträden till privatpersoner. Men jag har svårt att se att detta har ökat, dessa har nog alltid funnits.
Vad innebär Karens? 🙂
 
Amerikanskt uttryck (ganska nytt) för vita, priviligierade, medelålders kvinnor som anser sig ha orimligt mycket rättigheter i alla sammanhang som de befinner sig i. Grundar sig väl i att Karen är ett vanligt namn i denna grupp.
Tack!

Och tack alla för era reflektioner, har blivit lite klokare nu iaf. 🙂
 
Min uppfattning är att folk känner sig mer kränkta nu än tidigare. Tänk bara på alla gubbar som blev så kränkta av Greta att det plötsligt blev okej i alldeles för många sammanhang att ganska öppet uttrycka sitt hat. Det är så orimligt!

De som använder ord som PK och menar att andra är lättkränkta är också ett exempel. De känner sig själva väldigt kränkta över att inte få använda diverse fula ord om folk. Också orimligt.

Sista typiska gruppen är en del högljudda religiösa som blir kränkta över att andra inte vill anpassa sina seder till deras. Rätt att utöva betyder inte obegränsat utrymme.
 
Min uppfattning är att folk känner sig mer kränkta nu än tidigare. Tänk bara på alla gubbar som blev så kränkta av Greta att det plötsligt blev okej i alldeles för många sammanhang att ganska öppet uttrycka sitt hat. Det är så orimligt!

De som använder ord som PK och menar att andra är lättkränkta är också ett exempel. De känner sig själva väldigt kränkta över att inte få använda diverse fula ord om folk. Också orimligt.

Sista typiska gruppen är en del högljudda religiösa som blir kränkta över att andra inte vill anpassa sina seder till deras. Rätt att utöva betyder inte obegränsat utrymme.
Fast blir de kränkta, eller bara frustrerade och arga?
Hur vet man att det är just kränkt folk blir?
 
Arg och frustrerad tänker jag tar sig andra uttryck. Att man kan peka på en konkret sak som man tycker är fel. Att bli kränkt är för mig att man känner sig förminskad.
Ja, liksom ”stackars mig som inte bara får spy ur mig mina sunkiga värderingar! Allt ska vara så himla PK idag, ingen vågar ju säga vad de egentligen tycker!”

Man ba snälla ta av dig koftan och titta dig i spegeln. Det är du som är ett arsle.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Blev lite inspirerad av tråden under Barn som behandlar FHM's rekomendationer om skärmtid. Vad har man egentligen en padda till? I min...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
2 482
Senast: Marita73
·
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
14 182
Senast: malumbub
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
7 130
Senast: mars
·
Kropp & Själ Jag var väldigt nära att skriva det här under anonymt nick, men kom sedan fram till att det här inte är något att skämmas för och att...
2 3
Svar
44
· Visningar
5 220
Senast: Mineur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp