Merparten av dessa yrken är statliga.Det kanske är dags att satsa mer på vissa yrkesgrupper om de ska finnas kvar?Då är det fortfarande finansieringsbiten och få stopp på det kortsiktiga tänket.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Merparten av dessa yrken är statliga.Det kanske är dags att satsa mer på vissa yrkesgrupper om de ska finnas kvar?Då är det fortfarande finansieringsbiten och få stopp på det kortsiktiga tänket.
Merparten av dessa yrken är statliga.Det kanske är dags att satsa mer på vissa yrkesgrupper om de ska finnas kvar?
Ja, fast nu handlade det ju inte om att finansiera sina intressen utan att få tid till återhämtning. Jag kan garantera dig att återhämtningen inte blir bättre för att man bor trångt med barn.
Finansieras lär det göras med högre produktivitet, anställda som stannar längre på arbetsplatsen och färre sjukskrivningar. Det är extremt mycket dyrare att lära upp nya anställda än att behålla gamla, så yrken med hög personalomsättning lär tjäna rejält på det om det innebär att de anställda orkar stanna och inte arbetar slut på sig själva.
Det gjordes ju för ett tiotal (femton? tjugo?) år sen en del försök med tre-tre i branscher som behöver vara bemannade alla dagar i veckan. Då jobbade personalen lite längre dagar (9-10 timmar? ) tre dagar, sen lediga tre, på rullande schema, oavsett vardag eller helg. Dvs kortare arbetstid, men ingen ersättning för att man jobbar helger. Det verkar ju helt ha försvunnit trots att jag har för mig att man då hörde rätt mycket positivt om modellen. Men en ev arbetstidsförkortning måste antagligen se olika ut beroende på om det är arbetstagarens tid eller arbetstagarens resultat som är det som arbetsgivaren är ute efter. Ibland är det förstås båda.Var gränserna går tror jag är individuellt och extremt beroende av typen av arbetsuppgifter. Nånstans har jag läst att 80% timmar till 90% lön har varit neutralt ekonomiskt för arbetsgivare i en studie.
I andra länder diskuterar man om inte 50-timmarsveckorna borde ned något för folkhälsan (många företag i Japan är stolta över att deras anställda får vara lediga både lördag och söndag, vilket inte är normen). Ytterligare länder jobbar många upp mot 70 timmar i veckan, utan att knappt få lön att klara överlevnad.
Men att produktivitet går ned med ökad arbetstid efter en gräns är väl definierat och känt, till den grad att vid tillräckligt många timmar så har man i snitt negativ produktivitet. Då AG i princip betalar anställda extra mycket (övertid) för att ställa till mer oreda än nytta.
https://cs.stanford.edu/people/eroberts/cs181/projects/crunchmode/econ-hours-productivity.html
Finns också en del pågående större studier/experiment med 4-dagarsvecka (också 80%) som ger lovande resultat för att backa en arbetstidsförkortning i norm. Helst skulle jag vilja att normen försvagades, så att vi kan få mer anpassning till individer och ge möjligheter för fler att bidra.
Läste en ledare på dn, om att folk som inte kan jobba hemifrån borde få kortad arbetstid. Vad tycker ni om detta och hur skulle det bestämmas vilka arbeten detta skulle gälla?
Jag skulle kunna ta mig själv som exempel, jag har ett jobb som kan utföras vart som helst bara jag har min jobbdator och en internetanslutning. Men ledningen på min arbetsplats har bestämt att vi inte får jobba hemifrån annat än i undantagsfall. Det får alltså inte ske på regelbunden basis.
Det gjordes ju för ett tiotal (femton? tjugo?) år sen en del försök med tre-tre i branscher som behöver vara bemannade alla dagar i veckan. Då jobbade personalen lite längre dagar (9-10 timmar? ) tre dagar, sen lediga tre, på rullande schema, oavsett vardag eller helg. Dvs kortare arbetstid, men ingen ersättning för att man jobbar helger. Det verkar ju helt ha försvunnit trots att jag har för mig att man då hörde rätt mycket positivt om modellen. Men en ev arbetstidsförkortning måste antagligen se olika ut beroende på om det är arbetstagarens tid eller arbetstagarens resultat som är det som arbetsgivaren är ute efter. Ibland är det förstås båda.