Körkortsstrategi

Min pappa tyckte att jag hade för stor marginal när jag väntade vid stopp och brukade skrika: Nu är det fritt, KÖR, KÖR!! Problemet var bara att han endast kollade på trafiken från sin sida, från höger.

För övrigt var han livsfarlig att åka med under växtsäsong då han mest tittade på grödorna på fälten och det var inte ovanligt att han kom över på fel sida av vägen. Otroligt egentligen att han inte krockade trots att han körde mycket.

Min fd chef var också så, det var alldeles för mycket som var intressant vid sidan av vägen :meh:

Kan ju medge att jag är lite lättdistraherad av fina vägskärningar :o men jag är ju medveten om det så jag passar på mig själv :D Det har hänt att jag svängt in på en parkering nära en vägskärning och knatat tillbaka dit för att titta... :o :o

/yrkesskadad geolog
 
Lycka till @Philosophia
Du kommer nog klara det fint när det är dags.
Jag ska köra upp på måndag och jag tror inte att körningen blir problem men ska göra teorin före och där har jag problem :(
 
Jag övningskörde med min pappa tre gånger och han var mycket pedagogisk faktiskt (förutom att han satt med handen på parkeringsbromsen). Han får inte köra bil längre dock pga sjukdom. Min mamma har handledartillstånd sedan hon övningskörde med min lillasyster. Det slutade dock i kaos. Hon är ingen hejare på att förklara saker direkt och börjar prata finska när hon blir stressad.
Vad var fel med att han hade handen på handbromsen?
 
Kan ju medge att jag är lite lättdistraherad av fina vägskärningar :o men jag är ju medveten om det så jag passar på mig själv :D Det har hänt att jag svängt in på en parkering nära en vägskärning och knatat tillbaka dit för att titta... :o :o

/yrkesskadad geolog

Det händer att jag gör samma om jag ser något intressant grävarbete där det är möjlighet att se jordlagren :)
 
Jag var 29 och sa precis som du.
Kunde jag så kan du!!!

Jag får panikångest och det är inte lämpligt att ta massa lugnande då man ska köra tydligen :angel: Jag är direkt olämplig i trafiken kan man nog säga som det ser ut nu... Jag har problem att ens vara passagerare ibland, trots lugnande.
 
Jag får panikångest och det är inte lämpligt att ta massa lugnande då man ska köra tydligen :angel: Jag är direkt olämplig i trafiken kan man nog säga som det ser ut nu... Jag har problem att ens vara passagerare ibland, trots lugnande.

Jag skulle behöva lugnande, iaf när vissa kör... :cautious:

Med särbon är jag alltid trygg, jag vet att han kör säkert :love: och han har inga problem att åka med mig, han brukar somna :D
 
Jag övningskörde med min pappa tre gånger och han var mycket pedagogisk faktiskt (förutom att han satt med handen på parkeringsbromsen). Han får inte köra bil längre dock pga sjukdom. Min mamma har handledartillstånd sedan hon övningskörde med min lillasyster. Det slutade dock i kaos. Hon är ingen hejare på att förklara saker direkt och börjar prata finska när hon blir stressad.

:rofl:

Och handen på handbromsen är verkligen onödigt.
 
Du verkar så trygg! Hamnat rätt liksom ;)
Jaha, du menade så. Ja, så kanske det är. Har faktiskt inte tänkt på det så mycket. Fast när jag tänker på det så kan den ena kollegan svära över personbilar som knör sig in framför i t ex rusningtrafiken, medan jag tar samma situation med en klackspark. Varför ska man egga upp sig när det inte händer något? :p
 
Jag tog mitt körkort när jag var 36 år på sjätte uppkörningen. Innan dess hade jag klarat av tre teoriprov.
Jag blev så fruktansvärt nervös av att bli iakttagen så att jag nästan tappade tankeförmågan. Sen bestämde jag mig för att leka att jag var världens bästa bilförare, och då gick det!
Det var tolv år sedan och sedan dess har jag kört bil så gott som dagligen.

Jag körde med min koleriske pappa. Han blev nervös och skrek åt mig, men när jag sa till honom att jag skulle köra i diket om han fortsatte skrika så behärskade han sig. Det var till slut hans förhållningssätt som fick mig att inte ge upp. Han har aldrig varit en sådan som sagt saker bara för att vara snäll, och har haft svårt att dölja sina känslor. När han började andas normalt när han åkte med mig och prata om andra saker än bilkörning insåg jag att han var trygg vilket fick mig att kämpa på.

Nu är min älskade pappa över 80 år och kör inte annat än till närmsta Willys, jag hjälper honom gärna med körning eftersom det var han som fick mig att fortsätta kämpa.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp