köpa första hunden (långt)

[Swannie]

Har velat ha en alldeles egen vovve ända sedan jag var en tvärhand hög, men sålänge jag var "barn" och bodde hemma så var det tvärt nej...nu är jag iallafall "stor" och vill förverkliga min dröm, men... kanske en underlig fråga, men när vet man att man är "redo" att skaffa hund? som ung vuxen är det ju en massa som händer i ens liv och mycket kan förändras på kort tid. Anser ni det oansvarigt att skaffa hund innan man har ett totalt ordnat liv med jobb som man kommer ha i hundra år och köpt lägenhet etc etc? Hur jobbigt är det för en hund att flytta egentligen? förlåt mig mina korkade frågor...Vore det kanske bättre att ta sig an en lite äldre omplaceringshund än att skaffa valp?

Sen är det ju den eviga frågan med ras också...Jag är själv bara lite lagom aktiv och kan inte ha en hund som kräver flera timmars aktivitet om dagen, även om det säkert skulle bli en hel del stallhängande för min framtida vovve. är det någon som har erfarenhet av New Foundlandshundar? Har alltid drömt om en sådan, och vill gärna höra vad ni har att säga om den rasen...

 

[prinsessfeminist]

Sv: köpa första hunden (långt)

Jadu...

Jag var 19 år och hade precis flyttat hemifrån när jag skaffade min första hund. En omplaceringshund på drygt ett år.

Hon flyttade med mig väldigt många gånger då jag bodde i andrahandskontrakt osv.

Min hund fick följa med på jobbet, men så bytte jag jobb och där var det inte självklart att hunden fick följa med. Då blev det ett evigt stressande hem på lunchen och alla andra gånger som jag lyckades "ha vägarna förbi" hemmet. Eller så fick hon vara med i bilen...

Jag skulle inte råda någon att skaffa hund så som jag gjorde. Trots att jag var oerhört engagerad och intresserad och trots att hunden och allt om hundar var min stora hobby (vilken den är än idag), så är det så att hunden kommer ikläm. Jag har fortfarande dåligt samvete för vad min hund fick utstå ibland.

Man är sårbar som ensamstående och "bunden till hunden" är ett absolut tillstånd. Frågan är om du vill bli så bunden? det är ju faktiskt som att skaffa barn.

En av mina vänner hade en new foundlandstik på den tiden (hon var lika ung och "oansvarig" som jag) och hennes hund var helt ljuvlig! Val av ras är säkert mycket betydelsefullt, för min situation med min schäfer var inte bra. Inte bra alls...

 

[Ramona]

Sv: köpa första hunden (långt)

Jag skaffade min forsta hund nar jag var 20 ar gammal. Hunden var en overaktiv Jack Russell hane pa 1,5 ar som agarna gav till mej da de inte orkade med honom langre.
Hos mej och sambon fick han ett aktivt liv, med tavlingar, timvis i stallet, uteritter och eftersom han ALSKADE att aka bil fick folja med oss precis overallt.
Egentligen kunde jag inte sa mycket om hundar, man jag har hallit pa med djur hela mitt liv, och med lite sunt fornuft madde min hund prima!! Jag stallde ut honom och vi vann hur mycket som helst, han blev avelshund och jag larde mej hur mycket som helst. Han kunde inte ga i koppel pa "vardagen" sa det var lite extra jobb med honom.
Han var valdigt aktiv och jag vande mej vid att han var sadan. Jag larde mej att hantera honom och lara honom saker att hjalpa till med i vardagliga livet.
Han var hyperaktiv och han fortjanade att leva lyckligt, vi visste alltid att han skulle lamna denna varlden lika snabbt som han levde, och det gjorde han ocksa. Han blev pakord och dog direkt. Han blev 5.5 ar gammal och jag har aldrig gratit sa mycker i hela mitt liv som jag gjorde veckorna efter han dog. Det tog ett ar innan vi orkade med att skaffa en ny hund.
Vi flyttade flera ganger med varan forsta hund och det var aldrig nagra problem. Dock kunde han inte bli lamnad hos "farmor" och "farfar" for da matvagrade han och blev depprimerad.

Jag rekommenderar att skaffa en hund om du tror att du klarar av en. Jag tror aldrig att man kan vara helt redo, men man maste vara villig att offra vissa saker for hunden. Bor du ensam eller har du en sambo. Sjalv tycker jag att det ar underbart att ha hund hemma nar man ar ensam, det ar lite sallskap och dessutom ar det lite skydd om nagonting skulle handa.
Det ar egentligen int sa svart att ha hund, de flesta vettiga manniskor klarar det galant. Bara du har ekonomin, tid och ar villig att lara dej, sa ska du skaffa hund tycker jag.

Ras kan jag inte rekommendera nagon, det beror helt pa vad du vill ha och vad du ar for en person sjalv. Jag skulle inte kunna ha en lat eller omtalig hund, da den inte skulle palla for varat aktiva liv i stallet och pa tavlingar. Dock skulle jag rekommendera dej att ga pa de stora internationella utstallningarna och titta pa hundarna, se hur de uppfor sej och sedan prata med utstallarna och uppfodarna.
Det ar latt att lasa i en bok, men ofta stammer inte boken med personligheterna!! Det ar battre att se hundarna i verkligheten.

Lycka till!!