"Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

[fio]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jag tycker också det låter som om en del krånglar till det helt i onödan. Måste man verkligen hålla reda på var varje ben är, måste man påverka när vänster bak ska lyfta och i vilken millisekund höger bak ska göra si och så? Det borde ju ändå hästen klara bäst själv, den är expert på att vara häst. Som ryttare ber man den bara utföra det man önskar och väntar på svaret. Hästar förstår så snabbt, mycket snabbare än vi ofta tror.

Nej!! Men om du inte har någon känsla och bara rider på teknik måste du nog det.

Annars är det ju det som ingår i känsla dvs när du ska inverka.. har man noll känsla får man ju försöka lära sig när man ska göra vissa saker, annars blir det ju katastrof.

 

[fio]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Tyckte det var intressant med känsla vs. teknik (vilket jag tror man kan kalla förnuft, eftersom det är samma hjärnhalva som jobbar), ville ha en förklaring.

Hittade t ex detta från Wikipedia:

"Känsla och motivation

Många forskare ser det idag som att hjärnan omfattar två skilda system. Den emotionella sidan och den rationella. Den emotionella är styrd av känslor. Om inte känslan är med i en handling kan det vara svårt att genomföra vad vi bestämt oss för. Känslan kan dessutom lätt få övertaget och få oss att göra saker vi i efterhand förstår inte är så förnuftiga. Att ta hänsyn till båda sidorna om man vill åstadkomma förändring är därför viktigt."

Då kan man verkligen förstå resonemanget att det optimala är 50/50 - att man vet vad man vill göra och hur man vill åstakomma det, men att det ligger känsla bakom.

Känsla vs. teknik om man verkligen tar det ordagrannt är lite svårare att översätta till ridningen tror jag?
Vad är vad?
Vilka känslor "räknas" och vilka gör det inte?
Vad räknas till "teknik"? Räknas även det man planerat i förväg - t ex förutbestämda övningar/ridvägar, förutbestämda hjälper in i det?

Nja.. känslor uttrycker sig fysiskt tex när en människa är ledsen, glad, arg osv.. har inte så mkt med den känsla man använder sig av när man rider. känsla för mig är bla att ordna upp något innan det händer så det inte är försent utan man kan ta hand om saker och ting så att det oönskade inte sker.. tex innan hästen har fallit isär.. Det sker ganska så mkt på automatik och känslan utvecklar ju sig såklart ju mer erfaren du är.. men det är rätt kört om man inte har känsla för då hamnar du i lägen där allt blir försent och du får börja om från början igen.



Då är denna förklaringen nog bättre.. även om inte jag skulle använda mig av förklaringen, men jag har förstått att det nog kan vara enklare för dig?

Känsla



När en känsla uppstår hos en individ är det som en psykisk reaktion på något som föregått. Det är alltså alltid en händelse av något slag som utlöser en känsla. Känslan är vad man kallar, reaktiv. Den föregående händelsen kan ha varit, eller har lett till, en förnimmelse, upplevelse eller tanke hos individen.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Känsla

Så har man en väl utvecklad känsla kan du alltså förekomma detta om det är önskvärt vill säga ! Så ser jag på det!

 

[mackan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Precis så tolkar jag/tänker jag också på känsla. Du kom in som en frisk fläkt så slapp jag skriva och krångla

 

[Solis]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Nej!! Men om du inte har någon känsla och bara rider på teknik måste du nog det.

Annars är det ju det som ingår i känsla dvs när du ska inverka.. har man noll känsla får man ju försöka lära sig när man ska göra vissa saker, annars blir det ju katastrof.

Går det att rida utan känsla?

 

[_Zvea_]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

En bokstavstränare av äldre skolan som jag red för en gång förklarade för mig ungefär så här:

Antingen rider man på känsla, eller så rider man på teknik. De som kan rida på känsla blir alltid bäst, för de gör saker innan de egentligen behöver göras. De som rider på teknik blir aldrig lika bra, men de blir å andra sidan de bästa tränarna, för de kan faktiskt förklara hur någonting ska genomföras. Tränare som rider på känsla "rider genom sina studenter" och kan aldrig medvetandegöra eleven, eftersom tränaren själv inte är "medveten" om vad hen gör på hästryggen för att göra rätt.

Lite draget till sin spets kanske, men för mig som är medveten om att jag rider på teknik och som delar häst med en som har fantastiskt känlsa så blir det väldigt uppenbart. Jag kan analysera min ritt ner till "jag vek mig lite i midjan där så att jag drog upp den andra axeln och då ser jag ju hur hästen svarar fel", medan hon bara sitter upp och GÖR.

 

[axel]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Känsla kan också vara ngt som Zvea menar- ngt som sitter i hjärnan o har med den erfarna känslan eller rutinen att göra, som en instinktiv reaktion.

Man vet också instinktivt vilket/ vilka redskap som behövs för att förekomma/ korrigera.

För att det ska fungera måste man ha upplevt den o kan förnimma när man tränar andra eller för den delen dömer andra.

Känslan kan vara oerhört svår att sätta ord på varav tränaren försöker att få eleven att komma dit med en viss teknik.

att få sitta på en häst som är rätt riden kan ge en upplevelsen av känslan betydligt lättare. Gör rätt o det fungerar- AHA
Har man tur fastnar det i ryggmärgen.

 

[mackan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

jamentitta! Nån som hört diskussionen/analyser om att rida på känsla/teknik tidigare också

 

[fio]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Går det att rida utan känsla?

Det beror på vad du menar med att rida?

Man kan rida ett program bra enbart på teknik för då lär du in var du ska göra allting i programmet utöver rörelserna.. tex efter en ökning , vid bokstaven halvhalt, innan hörnet halvhalt.. rid fram på kortsidan- vänd- halvhalt in i öppna- efter 3 steg halvhalt osv och det gör du varenda gång vare sig det behövs eller inte.. eftersom har du ingen känsla märker du inte om det behövs eller inte iallafall

 

[fio]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jo fast teknik är ju lätt att öva upp så helt klart har man ett rejält försprång om man även innehar känsla.. helt sant att du aldrig kommer lika långt om du inte är begåvad med känsla.. man kan öva upp känslan oxå naturligtvis men det blir svårt om man inte har känsla naturligt, för du kommer alltid hamna i lägen där du inte känner vad som händer= försent

Jag har ju turen som har en tränare som är begåvad med både känsla och teknik.. tyvärr ses vi alldeles för sällan

 

[Brille]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Det var nog jag som drog in hoppningen när vi diskuterade att gråta i sadelkammaren efter dressyrträningar... I hoppning gråter man mest när man slår sig. Brille gav ett exempel på hur man slår sig utan att trilla av...

Tack Ray. Skönt att äntligen bli förstådd av någon - åtminstone till hälften. Jag menade faktiskt att jag slår mig när jag trillar av.

 

[AlmostEasy]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

http://www.youtube.com/watch?NR=1&v=-S3hiOxPoJQ[/URL]

Nu förstår jag ingenting.. Hästen i filmen är inte i närheten av att ens trampa i frambenens spår?

 

[the_connemara]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jag är ingen dressyrnisse- får jag svara ändå?

Jag har bott med backar och utan backar. Utan backar saknar jag kondisträningen! Men jag upplevde inte att hästarna var starkare när jag red i backar flera gånger i veckan. Omväxling för mig själv och bra kondis och galoppträning för hästarna.
Men jag tycker klättra är överreklamerat som stärkande träning. Jobbar hellre med bommar och hinderserier och ser uteridningen som miljöträning och omväxling för båda. Tycker om att skritta ut...

Har en liten backe med branta korta backar men det är mest kul och lite utbildning i att hästen ska gå fram överallt. Och kul för mig.
Tycker det är utbildande att träna hästen i olika miljöer men egentligen tror jag det spelar mindre roll för styrka och hållbarhet. Visst är det bra träning med backe men jag tror det är viktigast om man rider fälttävlan, galopp eller distans faktiskt- eller travhästar för den delen.

Såklart

Ber om ursäkt Jag pratar om sluttningar i dressyr/markarbete INTE som konditionsträning osv.

Svara gärna igen

 

[the_connemara]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Man kan nog anpassa sig till både och. Det finns ju fördelar med att det är platt också - mycket lättare att dressyra utan att hästen behöver balansera om hela tiden, mycket snällare mot hästar som har/har haft problem med frambenen (rehabilitering t ex). Varierat underlag borde det ju kunna finnas ändå?
Men det ska väl erkännas att jag har svårt att föreställa mig att aldrig ha några backar...

Varför är det lättare att dressyra? Måste marken vara platt för att kunna utföra vissa rörelser?

Vad är dåligt i balansera om?

En massör kom ut och vi insåg att vi red lite på samma ställen. Vägen benämnde hon som "galoppbacken" och jag funderade över om det ens var en sluttning där Det ÄR svårt att vänja sig Tanken är att transportera till backar, och lära sig rida lite bättre på marken

 

[the_connemara]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Det beror på vad du menar med att rida?

Man kan rida ett program bra enbart på teknik för då lär du in var du ska göra allting i programmet utöver rörelserna.. tex efter en ökning , vid bokstaven halvhalt, innan hörnet halvhalt.. rid fram på kortsidan- vänd- halvhalt in i öppna- efter 3 steg halvhalt osv och det gör du varenda gång vare sig det behövs eller inte.. eftersom har du ingen känsla märker du inte om det behövs eller inte iallafall

Går det att rida utan känsla?

Jag röstar på nej pga ovanstående. Det är inte att rida för mig. Det ingår liksom ett psysiskt samspel med kommunikation där man förstår varandra. Utan känsla finns ingen uppfattning från ryttarens sida utan ryttaren "bara gör" när det är försent/för att det "ska" göras likt vad fio beskriver.

 

[mackan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jag håller med Ray ang klättring . Det är lite överreklamerat och ganska old School i sammanhanget om
Vi ska återkoppla till slitage etc så sliter det ngt extremt om det dessutom tex inte är helt balanserat och avvägt i form, balans och upplägg .

Sluttande backar är ju dock en annan sak och hör väl till helt naturligt om man rider ut ?

Ser nu att du skriver om
Dressyr arbete i sluttande mark . Hur menar du då ?

 

[fio]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Såklart

Ber om ursäkt Jag pratar om sluttningar i dressyr/markarbete INTE som konditionsträning osv.

Svara gärna igen

Tja varenda framridning till fälttävlansdressyren på lite lägre nivå ser ju ut så.. kohage med sluttningar .. nä fy säger jag bara, det kan jag leva utan.

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Dressyrarbete i backar tänker jag som att du menar stärkande arbete? Typ galopfattningar i uppför/ nedför lut och sånt. Eller?

Nej... Aldrig gjort det sen jag hade ponny. Det var jättekul men tja... Jag använder bommar, älskar bommar

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Tack Ray. Skönt att äntligen bli förstådd av någon - åtminstone till hälften. Jag menade faktiskt att jag slår mig när jag trillar av.

Haha, jag trodde du slog ädlare delar när hästen nitade ...

 

[Brille]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jag tror att alla filmer som finns att uppbringa på nätet av honom är visade här på buke efter oändliga diskussioner om hans ridning ...
Visa gärna annat.

Jag tror att du och många andra redan bestämt vad ni skall tycka om Karl utan att ta reda på vad han verkligen står för och lär ut. Jag tror inte att ni kommer att ändra åsikt hur många bilder/filmer som än visas på buke. Den som är intresserad av att lära mer kan hitta böcker och filmer i närmaste webbshop.

De DVD som Karl tagit fram innehåller till större delen filmer med instruktioner om hur man utbildar/korrigerar hästar. Det är inga uppvisningsfilmer. Därför finns det även med sekvenser där det blir fel för att kunna förklara och visa hur man får det rätt.

Det är väl bara att beklaga dem som bara ser till vad som visas på buke och inte försöker ta till sig det Karl vill förmedla. Han har en lång karriär, skapat många böcker och instruktionsfilmer och har massor med kunskap och erfarenhet att förmedla. Han har en fantastisk förmåga att sitta upp på en främmande häst och inom några få minuter få den att leverera gensvar, rörlighet, gång, etc som ägaren/ryttaren aldrig trott hästen var förmögen till. Det gäller såväl iberiska hästar med hopdragen hals som gångartshalvblod.

Karl är emot att rida kilometervis i fel form eftersom det inte leder någon vart och är negativt för hästen. Karl vill ha en avspänd häst som svarar för lätta hjälper. För att nå dit måste ryttaren göra sig förstådd. Därför är han så tydlig som det behövs med sina hjälper i varje situation. Det kanske inte ser så vackert ut alla gånger, t.ex. med höga händer, men det är effektivt och det är till gagn för hästen. Hästen tar naturligtvis ingen skada av höga händer.

Jag har ridit och utbildat/korrigerat flera hästar enligt de metoder som Karl förespråkar. De blir otroligt lyhörda för hjälperna, de bär sig själva och de blir avspända och nöjda.

... och att du sen tycks vara imponerad av PK. ...

Jag har lyssnat, sett hans elever bli bättre och bättre, läst hans böcker, tittat på hans filmer och försökt hänga med i hans analyser. Ja, jag är väldigt imponerad av Karl för såväl hans kompetens som hans respekt för hästen och engagemang för bra ridning.

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

En bokstavstränare av äldre skolan som jag red för en gång förklarade för mig ungefär så här:

Antingen rider man på känsla, eller så rider man på teknik. De som kan rida på känsla blir alltid bäst, för de gör saker innan de egentligen behöver göras. De som rider på teknik blir aldrig lika bra, men de blir å andra sidan de bästa tränarna, för de kan faktiskt förklara hur någonting ska genomföras. Tränare som rider på känsla "rider genom sina studenter" och kan aldrig medvetandegöra eleven, eftersom tränaren själv inte är "medveten" om vad hen gör på hästryggen för att göra rätt.
o

Jag tycker fortfarande det är svårt att bestämma om jag rider på känsla eller teknik. När det funkar är det en känsla och när jag tappar känslan får jag lita på tekniken.
Men jag håller med connemara- ridning ÄR ju en känsla! Även om man får kämpa för att hitta den så är det ju själva kärnan? Har jag ingen känsla har jag ju noll koll och ridet runt med en påse på huvudet???? Varje pass handlar för mig om att hitta känslan och jag är definitivt ingen talang.