Jag har faktiskt funderat på endel av din frågeställning länge och funderade på att starta en tråd om ett bättre ord för husse/matte eftersom det är vad som skaver för mig. (Kallar någon mig mamma till mina djur kräks jag ärligt talat i munnen ) Husbonde och matmor liksom. Snacka om att 1700 talet ringde... Förare, tjänare, hjon eller dylikt känns inte alls bra för mig. Hjon mest pga dess senare betydelse och varken förare eller tjänare känns rätt eftersom det inte alls är så jag ser på mig själv eller som vår relation är. Jag vill ha något könsneutralt ord som inte klingar så negativt.
När mina barn var tonåringar sa jag just min tonåring. Jag har aldrig hållt på och könat mina barn i tid och otid någon gång och var det ett av barnen som menades så kallade jag hen vid namn i sammanhanget "mitt barn/min tonåring". Jag håller dock med dig om att det skaver att säga "mitt" barn precis som jag tycker att det skaver att säga "min" sambo för jag äger ju dem inte. Jag har dock fått höra att jag övertänker då men det är så jag känner.
Jag använder nog aldrig matte/husse heller. Men har egentligen inga problem med om någon refererar till hundarna som mina ungar.
Men kan person funka? Jag talar nog alltid om mina hundar via namn eller iaf den ena ”min bättre hälft”. Men alla som känner mig vet ju att mina hundar har en stor del i mitt liv.
Tror t.o.m. jag någon gång kallat min dotter för ”mitt tvåbenta barn” eller liknande för att få fram att just nu är det inte hundarna jag pratar om.
Tänkte på den här tråden idag! Min mamma ligger på IVA just nu och varje gång jag är där samtidigt som pappa säger han ”ja detta min dotter”. Fast att alla i personalen har träffat mig vid det här laget och vet vad jag heter. Hade nog aldrig lyckats få honom att kalla mig något annat om jag ville. Så cred till er för att ni försöker komma på alternativ ändå!