Kissa på sig av glädje?

[Brandgul]

Kissar hundar på sig av glädje eller underkastelse? Eler både och för den delen.

Vet inte om underkastelse är riktigt rätt ord, men det var det enda jag kom på. Jag försöker klura ut om det alltid handlar om rang när hundar kissar när de hälsar, eller om det bara kan bero på ren och skär "glädje"? Varför blir hunden "gladare" av vissa personer? Dvs. kissar bara på sig för vissa?

 

[Milosari]

Sv: Kissa på sig av glädje?

jag tror att hundar som blir riktigt glada är lite rädda också, så de visar massor med underkastelsesignaler. de vill så gärna fram till personen, och de vill så gärna bli accepterade och de är lite rädda och så vet de inte riktigt vad de ska ta sig till. en hund som helt saknar rädsla är aldrig så intensiv och så närgången. inte vad jag har sett i alla fall.

jag antar att de kan kissa på sig av mer än en anledning. dels är det ju en "valpunderkastelsesignal", men det kan nog också vara så att de blir så exhalterade att de inte klarar av att hålla tätt.

 

[gadriel]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Min hund kissar också på sig när det kommer folk. Han är väldigt dominant och har självförtroende så det räcker.

När jag och sambon kommer hem går det bra (vi ignorerar honom) men kommer det annat folk är det kört. På min hund tolkar jag det som att han blir alltför exalterad och stressad så att han inte kan hålla sig. Är vi hos andra och vi direkt låter han ligga på sin filt så går det bra.

Jag tror att han gärna vill lägga sig i hemma, även om vi inte låter han, och att han inte riktigt kan släppa att han inte behöver bryr sig om vilka som kommer och går, han har svårt att koppla av i vanliga fall också och vi jobbar på det.

Så med min hund tror jag varken på underkastelse eller glädje. Han blir ju glad när jag kommer hem också men han hälsar lugnt. När andra kommer som ignorerar honom så hälsar han också betydligt lugnare. Problemet är att folk alltid stirrar upp honom, de kan inte låta bli att prata med bebisröst, gå ner på knä osv och det gör saken värre. Nu får han inte hälsa alls när det kommer folk (eller snarare, folk får inte hälsa på honom ) bara för att han ska lära sig att koppla av oavsett om det kommer folk eller inte.

 

[Gabbi]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Min har kissat på sig två ggr inför samma person, och det är en person som hon tycker är läbbig, men som hon prompt skulle fram och hälsa på. Det blev ett litet kisspår efter henne, lilla mesen...

 

[startpompe]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Min kissade på sin när hon var mindre. Känner en som oxå har en mellanpudel och hon sa att det var nån muskel som inte hade utvecklasriktigt än.

 

[Brandgul]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Det är inte riktigt samma sak som det jag tänker på

Det du beskriver är kanske de som kissar på sig t.ex. i sömen? Inte alls helt okänt bland t.ex. mellanpudlar och brukar försvinna efter första löpet!

 

[Brandgul]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Det där tänkte jag också på. Om t.ex. en Rottweiler kissar på sig av glädje och/eller underkastelse. De jag träffat har varit tämligen självständiga

 

[Brandgul]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Sådant är intressant.

En hund som jag haft har kastat sig på backen. Svansen ynkligt piskande mellan benen och örat i backen. Men rädd av sig? Nej inte direkt. Överdrivet kroppsspråk skulle jag vilja säga Inte samma sak som för din vovva, mer i kategorin intressant.

 

[Gabbi]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Sådant är intressant.

En hund som jag haft har kastat sig på backen. Svansen ynkligt piskande mellan benen och örat i backen. Men rädd av sig? Nej inte direkt. Överdrivet kroppsspråk skulle jag vilja säga Inte samma sak som för din vovva, mer i kategorin intressant.

I fallen där min gjorde på sig visade hon sig tvärtom stöddig för att se om det gick att skrämma honom. Det gjorde det inte och då dröp hon av med sitt lilla kisspår efter sig. Någon slags rejäl konflikt i huvudet, som grundades i att hon upplevde obehag eller osäkerhet inför denna person. Däremot har hon mött betydligt mer dominanta människor utan att göra något i närheten ens, så varför vet jag inte.

 

[Brandgul]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Det var så att jag träffade en kompis hund igår. Jag har inte träffat honom ofta och jag är ingen som hälsar på andras hundar. Därför tyckte jag inte att det fanns någon aneldning för honom att stissa upp sig så mycket. När han kom fram bekräftade jag bara med rösten att jag sett honom och så var det bra med det.

Men han hade kissat som sjutton vid mina fötter. Jag såg ingen anledning för honom att kissa för mig, för vi har inte någon relation och jag är varken dominant eller skrämmande på något sätt. Däremot hade hans matte stängt in honom i sovrummet strax innan och släppte då ut honom. Alltså tolkade jag hans kissning som en slags underkastelse (ni älskar väl mig fortfarande?) efter det hårda straff han varit med om. Dvs. bortstängd från flocken. Alltså inte att han kissade för mig utan för alla, för hela situationen.

Hon sa då att han alltid blir så där glad när hennes mamma kommer. Jag vet inget om henne mamma. Men jag började fundera på varför hundar kissar. Kissar han montro bara för att han blir så exalterad just för hennes mamma? Blir hundar så rent ut sagt glada?

Nu vaknade sonen... Min slutkläm hans inte med

 

[Mia_R]

Sv: Kissa på sig av glädje?

När vi hade pudel en gång för länge sedan fick man snabbt öppna ytterdörren och sedan springa iväg så han inte kissade ner oss av glädje. Det jobbiga var ju att han var en hanne och alltid hoppade som en galning när han var lycklig att se oss + kissandet, så höll man sig inte undan tills värsta glädjeyttrandet lugnat ner sig så hade man hans kiss i midjehöjd!

Syrrans cocker kissar också på sig av glädje när vi ses, hinner vi inte få ut henne så är det pölar i hallen som hon dansar runt i samtidigt som hon skriker av glädje och nästan hoppar ur skinnet.

 

[Milosari]

Sv: Kissa på sig av glädje?

hur definierar man rädsla? jag är övertygad om att svansviftningar, speciellt av det breda och låga slaget hänger ihop med rädslor. inte så att hunden mår dåligt av sin rädsla, men den finns där och står i konflikt till kontaktsökandet. jag tror att det är konflikten som ger det där överdrivna hälsandet, med klättrande, kissande, att hunden kastar sig på marken eller som i mitt fall att hunden går runt runt och helst vill ha något i munnen samtidigt. hela kroppsspråket (krum rygg, låg, bred svans, bakåtdragna öron och uppåtnos) ropar fjäsk (en hund som inte är rädd har ingen anledning att fjäska!) men det han gör (stjäler saker, kan hoppa och vara påträngande) är ju allt annat än respektfullt. det är ingen rädd hund i övrigt (ja du har ju träffat honom), men just i den här situationen blir det ändå en massa konflikter i hans stora skalle.

som stöd för min teori; har du någonsin sett en hund visa dominant kroppspråk helt utan rädsla, hälsa på ett överdrivet sätt?

 

[startpompe]

Sv: Kissa på sig av glädje?

kanske det inte är, men jag tänkte på när man kommer hem,eller om man kommer till någon och hunden springer in och träffar nån den gillar.


Mia_R vi fick oxå springa ut eler ha en handuk nära

 

[Brandgul]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Om det är en alert hund så vet man kanske inte riktigt. Det kanske hände något som ingen lade märke till. Kanske en knyck på nacken i rätt ögonblick eller nått sånt. (Okej kanske lite dålig fantasi på exemplet men...) Ibland är det kanske slumpen som vi inte riktigt ser/upptäcker. Min ena hund var otroligt signalkänslig. Hon uppfattade nästan saker runt hörn

 

[Brandgul]

Sv: Kissa på sig av glädje?

När jag läser det så tänker jag ju bara på glädje. Dvs. att hunden passar på att spralla när det kommer någon och det blir bara för mycket. Men varför? Ibland tror jag att detta överdrivna hälsande kan vara en ventil för en hund som har lite tråkigt eller som inte får tillräcklig med fysisk stimulans. Men det är nog inte alltid så. Däremot var mina hundar så Var de uttråkade passande de allt på att hälsa mer intensivt än om det var tillfreds. Vad är det för slags hundar som sprallar och kissa så? Många frågor inga svar

 

[Brandgul]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Hur definierar man glädje? Upplever hundar glädje på liknande sätt som vi gör, eller handlar det ofta om vem som är vad?

Min syster har haft en Belgare och jag gick bara promenader och tränade med henne. Hon blev ju helt tokglad när jag kom! Hoppade och slickade. Men egentligen inget fjäskande på det där låga sättet och självklart kissade hon aldrig.

Jag är också nyfiken på om riktigt dominanta hundar hälsar och fjäskar på det viset. Jag känner nog ingen sådan så där direkt som jag träffar tror jag...

Men... Kan det inte vara skillnad på rädsla, fjäsk och kroppspråk? Jag upplever inte alls min f.d. hund, som fjäskar och åmar sig, som en rädd hund. Hon är uppvuxen med en hund som kastar sig mot rutan i bilen eller ytterdörren och vrålar om det kommer någon. Detta till trots så har hon aldrig skällt. Jag trodde länge att hon var stum eller nått sånt. Hon gick bara lugnt fram till dörren och viftade på svansen och väntade. På MH:t visade hon ingen rädsla föräns spökena kom. Jag vet att ett MH inte behöver säga så mycket, men det krävdes två spöken för att få henne att reagera. Jag har aldrig sett henne reagera så och då var hon ändå nästan tre år. Hon stod vid mig och skällde. Jag upplevde som att hon larmade inte att hon var direkt rädd. Nej jag upplever henne aldrig som en direkt rädd hund. Ändå detta överdrivna kroppsspråk. Vilket även hennes mamma och syskon uppvisar! Men jag kanske upplever henne som stabilare än vad hon är? Jag vet inte. Men det är intressant att det går i släkten att bete sig på det överdrivna sättet

 

[Brandgul]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Det var ordväxlingen som följde efter att hunden kissat.

Jag sa att han nog kissade för mig för att han varit instängd. Att kissning ofta handlar om underkastelse och han ville nog visa det efter att han straffats så hårt.

Matte svarade att han kissade när han blev extra glad. T.ex. när hennes mamma kom.

Jag funderade då lite för högt och sa att jag inte tror att hundar kissar av ren och skär glädje.

Det var kanske inte riktigt genomtänkt av mig Då började jag fundera om eller hur det måste sitta ihop? Eller om det helt enkelt bara är så att vissa hundar läcker? Men är det då ändå en viss "typ" av hundar (vi pratar vuxna och inte valpar) som läcker?

Snurr snurr...

 

[gadriel]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Svårt att tolka det där.

Min hund pinkade på sig innan när jag och sambon kom hem också men efter att främst ha ignorerat han och bett han lägga sig på sin plats, alternativt lagt ner han lugnt på golvet och väntat till han slappnade av så pinkar han aldrig ner sig när vi kommer hem.

Däremot pinkar han så gott som alltid på sig när han hälsar på andra, hemma, oavsett vem det är. Sist var det min kompis, alias "den roliga lekfabrorn" som tittade på honom och hunden flög upp från sin plats och pinkade ner halva rummet . Han lyssnar inte ett dugg på personen i fråga och behandlar honom helt utan respekt så med honom kan jag inte tänka mig att han varken är rädd, osäker eller undergiven.

I många fall när han hälsar så åker snoppen ut, händer även att han gör när jag kommer hem ( då utan att pinka).

 

[Brandgul]

Sv: Kissa på sig av glädje?

Jag förstår precis hur hunden beter sig (Tror jag iaf ) När det gäller att hälsa så på någon man inte ens respekterar så verkar handligen (dvs. hälsandet) vara målet. Att få spralla eller helt enkelt ge utlopp för något. Kanske. Eventuellt. Intressant!!

 

[Milosari]

Sv: Kissa på sig av glädje?

är det inte så att modet är så stort att rädslan inte syns?

min är rätt trögreagerad och visar mycket sällan att han enbart är rädd och inget annat. han är inte den modigaste hunden på denna jord, men han glömmer väldigt snabbt bort vad det nu var som var läskigt. din hund kanske har ett större mod som tar ut rädda känslor så att summan blir ingen eller mycket lite rädsla. att hunden saknar förmåga att känna rädsla tror jag inte, men det är ju dels en fråga hur mycket spelrum den får (om andra egenskaper motverkar) och hur den uttrycker sig (andra egenskaper samverkar). i vanliga fall kanske det inte händer så mycket, men om två starka känslor drar och sliter åt varsitt håll, så blir det en synlig konflikt = viftande svans, överdriven hälsning osv. så tänker jag i alla fall.

hur är en glad hund? ja det är en svår fråga. hur mycket av hundens kroppspråk är egentligen uttryck för känslor, och hur mycket är kommunikation? min hund älskar mat och jag tror att han är mycket glad när han äter. men han uttrycker ingenting. han står rätt upp och ner och äter. samtidigt så kan han visa massor med kroppspråk när han leker för sig själv (då antar jag att han är glad). kanske blir det lite positiv återkoppling av det hela, att han är glad, visar ett "glatt/icke aggressivt" kroppspråk och känner sig själv ännu gladare osv.