Freja har fått hyperkalcemi, veterinären ringde idag och sa att det är antagligen idiopatisk, men att nästa steg hade varit fullt bukultraljud för att se om det är en cancer. Annars så är det tydligen inget som riktigt går att behandla, hon så man kan testa med kost och kortison.
Men med detta, att hon redan har njursjukdom och äter specialfoder för det, högt blodtryck, att hon har återkommande urinvägsinfektioner som alltid kräver dubbel kur antibiotika och att hon blivit akut jättedålig med både njurinfektion och njursten de senaste åren så bestämde vi att nu är de tdahs att säga hejdå. Hon har börjat tycka det är jobbigt att ta medicin dagligen och vi säger mycket hellre hejdå nu, när hon fortfarande är pigg och mår hyfsat bra, än väntar tills sjukdomarna sliter ut henne eller hon blir akut sjuk igen. Nu kan vi ta lite tid till att bestämma när och vad vi gör efter, kan förklara för dottern och låta henne säga hejdå, och skämma bort henne lite extra, vilket känns mycket bättre än att behöva göra allt det snabbt för att hon är så dålig.