Jag funderar på det du skriver om jakthundar. Kan det inte ha att göra med att jakthundar (förhoppningsvis) är avlade på en stark drift att jaga. Medan diverse sällskapshundar är avlade på..just inga speciella drifter, vilket ger utrymme för en stark könsdrift.
Jag tänker på min egen, som jag kastrerade tidigt, då han helt klart mådde dåligt av alla hormoner (bl a skakade och skrek rakt ut av frustration bara han såg en tik, löp eller ej. Tja, könsmogen eller ej med

) Likadant flera vänners "småhundar" typ cavalier, pudel osv. Men jag kan inte säga att jag träffat en översexuell BC. Eller Aussie heller för den delen, dock har jag inte träffat några "utställningsavlade".
Kan det ha (delvis) att göra med vilka drifter en hund har genetiskt. Har den en stark vilja att utföra sitt jobb, kommer det före könsdriften, men har den inga andra speciella drifter, så får kanske könsdriften friare spelrum.
Detta i kompination med att hundar som avlas för "inget speciellt" ofta avlas för utställning där "hanniga" hanar premieras. (Har redan diskuterats i tråden)