kastrering hanhund

Så du menar att svenska hundar inte rymmer? Du har aldrig hört talas om hanhundar som rymmer för att komma åt löptikar? Du kan inte tänka dig att intakta hundar är något mer rymningsbenägna under iaf löptider? Jag känner till fall med hundar som klättrar över hundgårdsstängsel och sticker iväg. Jag känner tyvärr till fall där det lett till att hunden blivit påkörd (på landsbygden, inte i staden). Ett extremt fall där hunden lyckades bita och krafsa sig igenom en låst trädörr för att komma åt löptiken. Ingen ökad skaderisk där? Hundar som sliter sig från matte/husse på promenaden för att komma åt en löptik eller spöa upp en annan hane? Du har aldrig hört talas om hanhundsaggressiva hanar? Du menar att testosteronhalten är helt irrelevant för denna typ av beteenden? Att den inte påverkar könsdrift, aggressivitet och risktagande beteende?

Jag känner f ö uppfödare som haft blodvite mellan sina tikar också efter att de har slagits genom hundgårdsgaller.

Så det är inte så att dessa risker endast gäller för lösdrivande hundar.
Rymmer hunden har man för dåligt stängsel i de flesta fall.

Kastration garanterar inte att man får en hund som fungerar med alla hundar ändå.
Det är väl bara att ge fan i att släppa ihop sin hane (eller tik) med andra hanar så slipper man problemet? Det är ju liksom en uppfostringsfråga med.

Könsbunden aggressivitet finns hos många brukshundsraser bla, delvis tror jag för att vi avlar på hundar som ska vara tuffa,modiga,framåt och med en massa drift i - då är det inte konstigt att de gillar att mäta sig med andra. Ammo bråkade lite med en tik i helgen när de båda kände sig lite trängda och var sura, inget allvarligt alltså - men det hade inte hjälpt att någon av dem hade varit kastrerade i det fallet.
 
Är sällan nödvändigt i min ras, de flesta blir glada om någon vill använda deras hund i avel och det är nog få hanhundägare som nekar det om de anser att deras hund är lämplig och att den tilltänkta tiken är det också. De flesta hanar som används i avel i min ras ägs inte av uppfödare och det är inte jättemånga uppfödare som kan använda egenägda/uppföda hanar i sin avel.

I din ras, ja. Där verkar ju största problemet vara korkade uppfödare som ägnar sig åt matadoravel och då (som jag påpekat tidigare) spelar det ingen roll hur mycket bra avelsmaterial som finns ute i stugorna. Är uppfödarna inte intresserade av att använde sig av det skulle de hundarna lika gärna kunnat vara kastrerade. Ur avelsperspektiv, de används ju inte.

Inom andra raser kanske denna dialog behövs mellan uppfödare och köpare. Kastrering utmålas ju som det stora monstret som kommer leda till att raserna dör ut. I de raser det är så behöver ju uppfödarna faktiskt göra något och om de inte kan ha fler hundar själva utan vill ha tillgång till sålda hundar måste de ju prata med valpköparna om detta.

Att göra de hälsotest som krävs är inget hinder, de görs gladeligen. Hd-röntgen och Mh som är minimikravet gör de flesta innan de fyllt 2 år iaf.

Perfekt. Inom din ras hälsotestar alla och alla håller sina hundar tillgängliga för avel. Exakt hur hotar kastrering rasen då?

De "seriösa" uppfödarna vill ju använda de bästa hundarna i bra kullar. Men de går ju inte att avgöra vid 8 veckor vem som kommer bli den bästa "brukshunden" eller "vallhunden" i en kull. De kan gissa men det behöver ju inte stämma i slutänden. De flesta tikar väljs ju vid 8 veckor men det är ju himla tur att hanarna inte behöver väljas då också.

Självklart och kan man då inte behålla själv eller sälja till andra uppfödare måste man ju prata med köparna om hur de ser på framtiden. Man kan inte bara förvänta sig att köparna ska hålla en avelsreserv åt en utan man måste faktiskt diskutera (förutom i din ras där alla bara för "som man ska" ändå).

Och sedan får man kanske se lite utanför sin ras. Alla hundar är inte arbetande hundar. Vi har många sällskapsraser där avelskriterierna i princip är att hunden ska vara snygg och trevlig. Raser där man inte behöver vänta på bruks- eller jaktmeriter. Raser där man inte regelmässigt utför MH.
 
Rymmer hunden har man för dåligt stängsel i de flesta fall.

Mycket möjligt, men poängen av mitt inlägg är att benägenheten att rymma antagligen är högre hos okastrerade hundar och därmed även skaderisken.

Kastration garanterar inte att man får en hund som fungerar med alla hundar ändå.
Det är väl bara att ge fan i att släppa ihop sin hane (eller tik) med andra hanar så slipper man problemet? Det är ju liksom en uppfostringsfråga med.

Ingen påstår det. Igen, poängen är att testosteronhalten påverkar hundens beteende. De beteenden som stärks av testosteron dämpas generellt sett vid kastrering. Och visst är det även en uppfostringsfråga, men inte bara. Om det bara var en uppfostringsfråga skulle testosteronstinna hanar inte vara ett praktiskt problem, eller hur?

Könsbunden aggressivitet finns hos många brukshundsraser bla, delvis tror jag för att vi avlar på hundar som ska vara tuffa,modiga,framåt och med en massa drift i - då är det inte konstigt att de gillar att mäta sig med andra. Ammo bråkade lite med en tik i helgen när de båda kände sig lite trängda och var sura, inget allvarligt alltså - men det hade inte hjälpt att någon av dem hade varit kastrerade i det fallet.

Nej, men när man studerar större populationer än två hundar ser man statistiskt signifikanta skillnader bland hanhundar.
 
@Sol

Ingen har någonstans skrivit att kastrering ensamt hotar rasernas existens, eller? Det har knappast någon positiv effekt på den effektiva populationen. (vi räknar både på nyttjad och tillgänglig avelsbas och den tillgängliga minskar ju en hel del om en stor andel kastreras). Det är trist om för rasen genetiskt värdefulla hundar visar sig vara kastrerade innan de gått i avel (om de är lämpliga).

I min ras kommer det krävas ett stort engagemang på alla plan för att vända den trista utvecklingen. Även valpköparna kommer behöva engagera sig mer, tack och lov verkar de finns många som vill se till rasens bästa och dessa framtid ;)
 
@WildWilma har du läst vad jag skrivit innan?

Att inte bekymra sig om löp, och att en hane långkissar är för många klart underlättande i vardagen. Oavsett om hunden har svårt att dra jämnt med andra hundar av samma kön. Sen missade du att jag skrev även en helt okomplicerad fertil hund. Dvs en som både före och efter kastrering går lika bra ihop med andra hundar oavsett kön.

Även andra har tagit upp samma effekt. Hunddagis underlättas kraftigt om du har en kastrat, att lämna till hundvakt eller ta emot anhörigs hund i perioder underlättas med kastrater etc.

De flesta hundar är trevliga, bussiga hundar både fertila och som kastrater. Ändock är för många hundägare att helt ta bort även en lätthanterlig könsdrift något som förenklar vardagen och upplevs som positivt.

Jag vet ej om jag läst alla dina inlägg. Jag förstår tanken men tror inte att den stämmer till 100 % i praktiken. Vi människor gillar Quick fix och kastrering ses ofta som en sådan och en del veterinärer gillar att rekommendera kastrering som en universallösning (har själv fått det rekommenderat på en hund med klåda i tassarna :crazy:, tack och lov lyssnade jag inte utan tog reda på orsaken istället).

Mina hundar skulle inte alls vara lättare att lämna bort om de vore kastrerade. Vilka hundar de fungerar med beror inte på deras testiklar. Även om de vore kastrerade skulle jag inte lämna dem med tik i höglöp. Jag hade okastrerad hane på hunddagis, visserligen några år sedan men det var inga konstigheter. Har förstått att en del hunddagis kräver att de är kastrerade, synd, bättre att sätta ihop grupper som fungerar ändå tycke jag.
 
Men du kan inte bara utgå från dina hundar, lika lite som jag bara kan utgå från mina. Utan vi talar på en mer generell nivå.

Inte mött någon som ser det som en Quick fix för något.

Många hunddagis säger nej till tikar i höglöp vilket ger besvär för ägaren med passning den perioden t ex.
 
@Sol

Ingen har någonstans skrivit att kastrering ensamt hotar rasernas existens, eller? Det har knappast någon positiv effekt på den effektiva populationen. (vi räknar både på nyttjad och tillgänglig avelsbas och den tillgängliga minskar ju en hel del om en stor andel kastreras). Det är trist om för rasen genetiskt värdefulla hundar visar sig vara kastrerade innan de gått i avel (om de är lämpliga).

I min ras kommer det krävas ett stort engagemang på alla plan för att vända den trista utvecklingen. Även valpköparna kommer behöva engagera sig mer, tack och lov verkar de finns många som vill se till rasens bästa och dessa framtid ;)

Nåja, kastrering utmålas inte som det enda hotet men som ett väldigt stort. Tillräckligt stort för att SKK förbjuder kastrerade hanhundar från tävling... Något jag f ö undrar om det kommer ha så stor effekt. Jag har fått bilden av att de flesta som tävlar aktivt med sina hundar inte kastrerar. Att det är mer hundar som lullar på hemma som "bekvämlighetskastreras".

Om den tillgängliga avelsbasen inte nyttjas gör det lite detsamma som den tillgängliga avelsbasen kastreras eller inte.
 
Om vi nu ska återgå till ämnet, TS som äger en blandras hade lite frågor om kastrering, är det helt fel tänkt att kastrera en blandning? Vi vet inte ens vad det är för blandning, men ska även de generna räddas för framtiden eller är det ok att kastrera en hund som inte alls är tänkt att gå i avel?
 
Om vi nu ska återgå till ämnet, TS som äger en blandras hade lite frågor om kastrering, är det helt fel tänkt att kastrera en blandning? Vi vet inte ens vad det är för blandning, men ska även de generna räddas för framtiden eller är det ok att kastrera en hund som inte alls är tänkt att gå i avel?
Jag tycker att TS absolut kan kastrera sin hund, men att hon ska vänta tills alla tillväxtzoner har slutit sig. Det är ju fråga om en jycke som beräknas kunna bli rejält stor och tung, så det är extra viktigt att hunden verkligen vuxit färdigt före kastreringen för hållbarhetens skull. Kanske är det dags när hunden är två eller två och ett halvt år.
 
Nåja, kastrering utmålas inte som det enda hotet men som ett väldigt stort. Tillräckligt stort för att SKK förbjuder kastrerade hanhundar från tävling...

Det har dock noll och inget öht med avel att göra utan det är så för att på utställning bedöms även den naturliga mentaliteten och med en kastrerad hanhund är det ganska troligt att den framstår som avsevärt lugnare i temperamentet när den är omgiven av andra könsmogna hanar, än den var när den hade kulorna kvar och alltså hade högre halt av testosteron i kroppen.
 
Det har dock noll och inget öht med avel att göra utan det är så för att på utställning bedöms även den naturliga mentaliteten och med en kastrerad hanhund är det ganska troligt att den framstår som avsevärt lugnare i temperamentet när den är omgiven av andra könsmogna hanar, än den var när den hade kulorna kvar och alltså hade högre halt av testosteron i kroppen.

Märkligt då att man tillåter kirurgiskt kastrerade, kemiskt kastrerade och hormonbehandlade tikar. Eller menar man att hormoner inte påverkar tikars beteende?

Och varför skulle man inte kunna göra som på kattsidan, införa en kastratklass? Kanske för att man vill motarbeta kastrering så gott man kan?
 
Märkligt då att man tillåter kirurgiskt kastrerade, kemiskt kastrerade och hormonbehandlade tikar. Eller menar man att hormoner inte påverkar tikars beteende?

Och varför skulle man inte kunna göra som på kattsidan, införa en kastratklass? Kanske för att man vill motarbeta kastrering så gott man kan?
Tikarna påverkas av hormoner vid löp och skendräktighet, viloläge emellan. Minst halva året händer alltså ingenting på könshormonfronten hos en "normal" tik. En bra tik är dessutom inte så påverkad av sina hormoner att det märks, precis som en bra hanhund.

Det är svårt att avgöra om en tik är kirurgiskt kastrerad. Ärret på magen, som kan vara knepigt att upptäcka under pälsen, kan ju lika gärna komma från den där gången man opererade ut någon leksak som hade svalts.

Tror inte att tikar hormonbehandlas nu för tiden eftersom sådana åtgärder leder till pyo alldeles för ofta. Enda anledningen till behandling är väl om en tidig dräktighet till följd av en tjuvparning ska avbrytas. Kemisk kastrering av tik har jag aldrig hört talas om, och förstår heller inte vad ändamålet skulle vara med den behandlingen.
 
Senast ändrad:
Tikarna påverkas av hormoner vid löp och skendräktighet, viloläge emellan. Minst halva året händer alltså ingenting på könshormonfronten hos en "normal" tik. En bra tik är dessutom inte så påverkad av sina hormoner att det märks, precis som en bra hanhund.

Det är svårt att avgöra om en tik är kirurgiskt kastrerad. Ärret på magen, som kan vara knepigt att upptäcka under pälsen, kan ju lika gärna komma från den där gången man opererade ut någon leksak som hade svalts.

Tror inte att tikar hormonbehandlas nu för tiden eftersom sådana åtgärder leder till pyo alldeles för ofta. Enda anledningen till behandling är väl om en tidig dräktighet till följd av en tjuvparning ska avbrytas. Kemisk kastrering av tik har jag aldrig hört talas om, och förstår inte ändamålet med den behandlingen.

Inte så påverkad men fortfarande påverkad. Visst är kirurgisk kastrering svår att se på en tik, det är det på honkatter också. På kattutställningar litar man helt enkelt på att utställarna är ärliga och ställer ut sina kastrerade katter i kastratklasserna. Sedan kan man såklart tänka sig stickprov för att mäta hormonhalter i blodet för att avslöja eventuella fuskare så vill man kan man.

Och visst hormonbehandlas tikar fortfarande. De får p-sprutor för att löpen ligger fel i tävlingssäsongen eller i jaktsästongen. Man kan även tidigarelägga löp för att inte störa tävlingssäsongen. Och kemisk kastrering av tik gör att man slipper löp och skendräktighet samt oönskade dräktigheter. Inte så konstigt. Inte så vanligt förekommande har jag förstått men bland kattuppfödare sätts Suprelorin på både hanar och honor, men stor framgång. Mindre risk för biverkningar än p-spruta och p-piller.
 
Inte så påverkad men fortfarande påverkad. Visst är kirurgisk kastrering svår att se på en tik, det är det på honkatter också. På kattutställningar litar man helt enkelt på att utställarna är ärliga och ställer ut sina kastrerade katter i kastratklasserna. Sedan kan man såklart tänka sig stickprov för att mäta hormonhalter i blodet för att avslöja eventuella fuskare så vill man kan man.

Och visst hormonbehandlas tikar fortfarande. De får p-sprutor för att löpen ligger fel i tävlingssäsongen eller i jaktsästongen. Man kan även tidigarelägga löp för att inte störa tävlingssäsongen. Och kemisk kastrering av tik gör att man slipper löp och skendräktighet samt oönskade dräktigheter. Inte så konstigt. Inte så vanligt förekommande har jag förstått men bland kattuppfödare sätts Suprelorin på både hanar och honor, men stor framgång. Mindre risk för biverkningar än p-spruta och p-piller.
Hur kan hormonhalten ge någon ledtråd om tiken är kastrerad eller ej eftersom den varierar med löpcykeln? Det finns heller ingen anledning att INTE tillåta kastrerade tikar att tävla, eftersom en kastrerad tik motsvarar det hormonläge som råder under större delen av året hos en intakt tik. Varför tycker du inte att kastrerade tikar ska få tävla? Det är en fundamental skillnad mellan hanar och honor, eftersom hanarnas hormonnivåer är jämna och höga under hela året, och för att testosteronet gör mycket för muskelmassan.

Det är möjligt att man skjuter upp löp hos jakthundar, men i brukskretsar har jag inte hört talas om det sedan åttiotalet, eftersom det kostar mer än det smakar. Vet folk som avstått från ett SM istället för att skjuta upp ett löp.

Sedan vore ju det enda rätta att tillåta tikar tävla under löpet, och så blir det ju i högsta klassen i lydnaden från och med i år. Hoppas att brukset följer efter. Min hund jobbar lika bra under höglöp, som annars. Det där med hormoner ägnar hon sig bara åt på fritiden, och det är inte unikt bland brukshundar. Om löptikarna startar sist har hanhundsägarna inget att skylla på.
 
Hur kan hormonhalten ge någon ledtråd om tiken är kastrerad eller ej eftersom den varierar med löpcykeln?

Jag kanske är en idiot, men på honkatter kan man mäta hormonhalter i blodet för att avgöra om hon är kastrerad eller inte (kan vara aktuellt med t.ex. hittekatter) så jag utgår ifrån att man kan göra detsamma med tikar.

Det finns heller ingen anledning att INTE tillåta kastrerade tikar att tävla, eftersom en kastrerad tik motsvarar det hormonläge som råder under större delen av året hos en intakt tik.

Om hanar ska visas naturliga ska väl tikar också göra det, varför diskriminera? Både löp och skendräktighet kan ju påverka tikar väldigt kraftigt så kastrering kan definitivt ha väldigt stark påverkan på en tiks beteende.

Varför tycker du inte att kastrerade tikar ska få tävla? Det är en fundamental skillnad mellan hanar och honor, eftersom hanarnas hormonnivåer är jämna och höga under hela året, och för att testosteronet gör mycket för muskelmassan.

Jag tycker att alla ska få tävla, därför kan man införa en kastratklass. Då får man ju dessutom dokumenterat vilka linjer som inte kan prestera okasterade.:up:

Sedan vore ju det enda rätta att tillåta tikar tävla under löpet, och så blir det ju i högsta klassen i lydnaden från och med i år.

Ja, det är väl bra att SKK gör något som verkar logiskt iaf.
 
@Liran Självklart kan man mäta hormonhalter hos tiken för att se om den är kastrerad eller ej.
Kemisk kastrering förekommer också hos tik även om det är ovanligt och off-label (men det är det hos katt också) men det är ju dock belagt med karens för prov och tävling.
 
Jag kanske är en idiot, men på honkatter kan man mäta hormonhalter i blodet för att avgöra om hon är kastrerad eller inte (kan vara aktuellt med t.ex. hittekatter) så jag utgår ifrån att man kan göra detsamma med tikar.



Om hanar ska visas naturliga ska väl tikar också göra det, varför diskriminera? Både löp och skendräktighet kan ju påverka tikar väldigt kraftigt så kastrering kan definitivt ha väldigt stark påverkan på en tiks beteende.



Jag tycker att alla ska få tävla, därför kan man införa en kastratklass. Då får man ju dessutom dokumenterat vilka linjer som inte kan prestera okasterade.:up:



Ja, det är väl bra att SKK gör något som verkar logiskt iaf.
Av dina svar får jag känslan av att du tror att du kan tillämpa dina kattkunskaper på hundar. Det är nog en anledning till att vi inte är överens på en enda punkt. Så här är det: En tik löper var sjätte till var åttonde månad. Vissa tikar bara en gång per år, som vargarna. Det lämnar mycket tid för hormonellt viloläge mellan löp och skendräktigheter. Under den tiden är det svårt att mäta några signifikanta hormonnivåer, och tiken beter sig precis som en kastrerad tik.

Av vad jag har hört löper en honkatt varannan till var tredje vecka. Det är alltså något på gång med hormonerna nästan hela tiden, och enkelt att mäta hormonnivåer som visar om katten är kastrerad eller ej. Dessutom är katter högljudda och oroliga under löpet, och håller i gång på nätterna så att ägarna inte kan sova.

Så är det inte med en löptik. Hon sover som vanligt, är lika tyst som vanligt och inte särskilt mycket stökigare än i vanliga fall. Hon vill gärna hälsa på och leka med andra hundar, det är ungefär allt.

Det är inte många människor som står ut att bo med en fertil honkatt, eller fertil hankatt med för den delen, om det inte är frågan om utekatter. Jag tror att det förhållandet har präglat din syn på kastrering eftersom en fertil katt helt enkelt inte är ett bra husdjur.
 
@Liran Självklart kan man mäta hormonhalter hos tiken för att se om den är kastrerad eller ej.
Kemisk kastrering förekommer också hos tik även om det är ovanligt och off-label (men det är det hos katt också) men det är ju dock belagt med karens för prov och tävling.
OK, där fick jag lära mig. Men under viloperioder måste väl halterna vara låga? I vilka fall kastrerar man sin tik kemiskt? För att man har en hanhund hemma, eller för att tiken löper fyra gånger om året?
 
Av dina svar får jag känslan av att du tror att du kan tillämpa dina kattkunskaper på hundar. Det är nog en anledning till att vi inte är överens på en enda punkt. Så här är det: En tik löper var sjätte till var åttonde månad. Vissa tikar bara en gång per år, som vargarna. Det lämnar mycket tid för hormonellt viloläge mellan löp och skendräktigheter. Under den tiden är det svårt att mäta några signifikanta hormonnivåer, och tiken beter sig precis som en kastrerad tik.

Men du, du behöver inte utbilda mig om tikens löpcykel. Jag har haft tikar, jag har utbildning och jag jobbar med hundar. Jag vet hur de funkar och jag är helt baffled över att du kan påstå att tikar inte blir mer än möjligen försumbart påverkade.

Av vad jag har hört löper en honkatt varannan till var tredje vecka. Det är alltså något på gång med hormonerna nästan hela tiden, och enkelt att mäta hormonnivåer som visar om katten är kastrerad eller ej. Dessutom är katter högljudda och oroliga under löpet, och håller i gång på nätterna så att ägarna inte kan sova.

Så är det inte med en löptik. Hon sover som vanligt, är lika tyst som vanligt och inte särskilt mycket stökigare än i vanliga fall. Hon vill gärna hälsa på och leka med andra hundar, det är ungefär allt.

En honkatt kan löpa allt från en gång per år till varje månad. Deras löp är kortare än tikens och de blir (annat än vid en tom parning) inte skendräktiga så man skulle kunna säga att honkatter blir mindre hormonellt påverkade av sina löp än tikar. Honkatter sover som vanligt men ja, de låter (oftast) en jäkla massa där emellan.

Det är inte många människor som står ut att bo med en fertil honkatt, eller fertil hankatt med för den delen, om det inte är frågan om utekatter. Jag tror att det förhållandet har präglat din syn på kastrering eftersom en fertil katt helt enkelt inte är ett bra husdjur.

För dig kanske en skrikande honkatt är outhärdligt. För en annan kan det vara en skendräktig tik som blir deppig och slutar äta. Eller som envisas med att plocka barnens gosedjur till hundsängen.

Vi har alla olika toleransnivåer och alla djur är olika. Jag har inga problem med fertila katter, men jag kommer sannolikt inte köpa en tik pga. löp och skendräktighet. Jag orkar inte med sådant tull för jo, min erfarenhet är att tikarna inte alls är helt som vanligt under löp eller under skendräktigheten.
 
OK, där fick jag lära mig. Men under viloperioder måste väl halterna vara låga? I vilka fall kastrerar man sin tik kemiskt? För att man har en hanhund hemma, eller för att tiken löper fyra gånger om året?

Beror på vilket hormon man mäter.
Analyserar du AMH ligger der högt om det finns äggstockar eller äggstocskrester kvar oavsett löpcykel. Det händer att man får in tikar som börjat visa löpbeteende hemma trots att de enligt uppgift är kastrerade. Då skickar vi iväg blod för mätning av AMH, LH samt Östrogen för att se om det glömts kvar äggstocksrester vid kastreringen.

De enda gångerna jag varit med om kemisk kastrering hos tik så har det varit som behandling av mycket svår urininkontinens som inte svarar på medicinsk behandling. Det finns dock flertalet studier som även visar att det fungerar som en kemisk kastrering hos tik. Eftersom preparatet inte är godkänt varken för honkatter eller tikar används det väldigt sällan och bara när det finns tydliga skäl. Det är alltså inget alternativ för gemene man om man uttrycker sig så.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Vi har skaffat en tik och i familjen finns en hane som snart fyller 10 år. Första löpet var påfrestande för både människor och hundar i...
Svar
7
· Visningar
580
Hundhälsa Jag har funderingar om jag ska kastrera min 2-åriga storpudel. Jag är fullt medveten om att kastrering inte nödvändigtvis är en lösning...
2
Svar
22
· Visningar
1 973
Senast: hastflicka
·
Hundhälsa Hej! Jag har en krypt hanhund där ena testikeln är kvar i buken. Jag vill inte diskutera varför, men jag tror inte att inte operera bort...
2
Svar
28
· Visningar
2 903
Hundhälsa Hej! Vi har en hane som är krypt. Han är idag 2,5 år gammal ungefär. Vi har fått bekräftat genom ultraljud att den andra kulan ligger...
2
Svar
21
· Visningar
1 867

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp