N
nicket
Sambo sedan 4år och läser på högskola på annan ort än där vi bor. Nu under sommaren har jag haft ett spännande sommarjobb även det på annan ort vilket har betytt att jag åkt hem till sambon på helgerna. Det i sin tur har gjort att vi glidit isär ganska mycket under sommaren. Sambon är inte lika intresserad av mej när jag väl kommer hem och själv känner jag att jag inte blir sedd lika mycket som förr. Det i sin tur har gjort att jag ibland hoppas att helgen ska gå fort så jag får åka tillbaka till jobbet. Till saken hör att jag jobbar i ett team där det finns en man som jag dras till. Han säger så snälla saker om mig på ett sätt som får mig knäsvag. Han har inte visat eller sagt något som får mig att förstå att han gillar mig och jag har heller inte uppmuntrat honom på nått vis men ändå känns det inom mig att nått ät på gång. Nu har jag snart bara en vecka kvar på jobbet och jag börjar få panik. Ska jag bara sluta utan att säga nått till honom eller ska jag på nått sätt försöka mig på nått. För varje dag som nu går så blir jag mer o mer "lynnig" och vet inte vad jag ska göra. Jag vill ju göra nått men vad. Jag vet att jag borde avsluta med sambon först. Skulle jag göra det så kommer all min tid att gå åt till det och jag får inte tid över till att bereda "det andra" då jag har bara några arbetsdagar kvar. Så är han bra mycket äldre än mig och har barn. Det vet jag för han har foton på dessa på sitt skrivbord men jag ser ingen mamma till barnen. Vad gör man så man inte klampar rakt i klaveret. Jag blir galen vad gör jag åt saken? Jag vet att några här vet vem jag är därför har jag nytt nick och ber att inte avslöja mig
