Personligen föredrar jag raser med bättre statistik på alla områden än både mops och bc. Osteochondros i bogen är okänt hos mopsar, och inte ovanligt hos bc. Bland de fyra obesläktade bc jag känner närmare, är två opererade för åkomman. Ledproblem är överhuvudtaget är sällsynta hos mops. Det är alltså en punkt där faktiskt mopsar är friskare än bc.
Alla som stiftat närmare bekantskap med flera mopsar, vet att de flesta är sociala genier såväl med andra hundar som med människor. Det finns många frimodiga, trevliga bc, men "socialt helt okomplicerad" är kanske inte något man förknippar med border collien. Vet flera som t. ex är rädda för barn. Överhuvudtaget är mopsar orädda och lättsamma. Få mopsliv har begränsats av ljudrädslor, här är statistiken för bc:n mycket sämre.
Precis som bc-aveln har inriktats på fårvallning, har mopsaveln inriktats på att avla fram en hund som är ett perfekt, underhållande, snabbtänkt och troget sällskap till en människa. Förnekar inte att moderna plattnosiga mopsar har problem med andningen, men det finns många andra ärftliga egenskaper som också gör ett hundliv svårare än det borde vara, där bc är överrepresenterad.