Kan sparande minska klasskillnaderna?

[labb]

Absolut! Lugn och trygg håller jag med om alla gånger! (och där fallerade väl 40-talets skola en del så man vill ju inte gå tillbaka ändå). Haha rolig alltid tycker jag däremot inte. Haha rolig ibland, definitivt. Lite jobbig och tråkig ibland, absolut också.

Man får ju se till helheten

 

[Badger]

Fast jag tror det är lättare att tänka om man har några grundkunskaper att tänka om och lättare att söka information om man kan läsa (och förstå texten) ännu lättare om man dessutom kan skriva. Samarbete tror jag också går lättare med kunskaper i botten. Att kunna räkna sägs hjälpa upp andra ämnen och tänkande. Så jag tror inte alls att mätbara kunskaper, allmänbildning, läsa och skriva och räkna har spelat ut sin roll.

Frågan är egentligen, ska man ens mäta förmågan att tänka, samarbeta och söka information i unga år. Det kanske räcker med att mäta om de kan läsa, räkna, matte historia osv, de grundkunskaper som behövs för att senare kunna diskutera, tänka, samarbeta och söka information.

Det kan ju bli orättvist tänker jag, någon som är jättebra på att rita och förstå perspektiv kan komma att få dåliga betyg i bild bara för att hen är blyg och inte kan tala för sig. Då är vi åter till att den obligatoriska hoppiga entusiasmen ger högre betyg än den buttra blygheten . Samtidigt som buttra blyga också kan bli arkitekter och professorer i matematik.

 

[Tassetass]

Självstudier och läxor är för mig samma sak. Jag har väldigt svårt att se skillnaden mellan att "lär dig avsnitt X och redovisa genom prov/uppsats/redovisning" och "lär dig avsnitt X och redovisa genom tenta/uppsats/redovisning".

Skillnaden är omfattningen, att på lägre nivåer är det färre sidor och lägre krav men principen är exakt den samma.

Skulle aldrig kunna se det som åligger mig att förbereda eller sammanställa inom ramen för mina universitetsstudier som läxor. För mig är skillnaden att seminarieuppgiften gör jag under min studietid, dvs mellan 8 och 17. Sedan stänger jag böckerna och går hem, har inte hänt många gånger på åtta terminer att jag suttit kvällar och helger.

Jag vet att en del studenter ser t.ex. seminarieuppgifter som läxor, de talar om att de varit "tvungna" att sitta kvällar och helger. Har hittills aldrig hänt att dessa personer faktiskt lagt ner heltid, dagtid, på sina studier när jag frågat om hur de egentligen lägger upp sina studier. Men det väljer ju att göra som de gör, och jag väljer att göra som jag gör. Läxor däremot, de följer med en hem hur man än gör. Jag har svårt att se nyttan med det. I mitt tycke är det bättre att baka in det självständiga arbetet i den vanliga skoldagen.

 

[Lobelia]

Det där tror jag inte en sekund på att man lyckats med. Tentorna på universitetet görs allt lättare för att möta studenternas allt sämre förmåga att kunna lösa svårare problem. Åtminstone inom matematik är det så, jag laddar ned extentor ibland för att det är kul att lösa uppgifter, ungefär som andra löser korsord, men nyare tentamina är inget kul för de är för simpla.

Det var inte riktigt att lösa matteproblem jag tänkte på, det är snarare tvärt emot vad jag tänker på. Det är just kunskaper som inte går att mäta i traditionella tentor inte klarar att mäta som jag avsåg.

 

[labb]

Ångrade mig .......

 

[Lobelia]

Den stora skillnaden mellan grundskola/gymnasium och högskola/universitet är att eleverna i de första alternativen faktiskt har lektioner i princip hela skoldagarna medan man - åtminstone där jag läser - har betydligt färre föreläsningar, laborationer, gruppövningar och seminarier och en hel del tid (upp till "heltid") avsatt för just självstudier. Dessa självstudietimmar ingår alltså i studietiden och är inte att jämföra med läxor, som sker utanför skoltid.

Nej man har inte typiskt lektioner hela dagarna på i grundskola gymnasium. tvärt om det finns oftast håltimmar (kanske inte de yngre) och jag hade inte en enda skoldag som slutade senare än 4 och oftast en eller två mornar i veckan man börjar sent/senare.

Givetvis kan man diskutera läxors vara eller inte var utifrån tidsaspekten. Det finns grundskoleelever likväl som Universitetsstuderande som är överlastade respektive har lite och göra utifrån lärares ambitioner (likväl som sin egen förkunskap).

Det känns lite absurt att diskutera hemuppgifter och vilket namn man ger dem, i grunden är det samma sak. Att man förväntas utföra en del av lärandet på egen hand. Omfattning och svårighetsgrad varierar främst beroende på undervisningsform/ålder.

 

[Lobelia]

Skulle aldrig kunna se det som åligger mig att förbereda eller sammanställa inom ramen för mina universitetsstudier som läxor. För mig är skillnaden att seminarieuppgiften gör jag under min studietid, dvs mellan 8 och 17. Sedan stänger jag böckerna och går hem, har inte hänt många gånger på åtta terminer att jag suttit kvällar och helger.

Jag vet att en del studenter ser t.ex. seminarieuppgifter som läxor, de talar om att de varit "tvungna" att sitta kvällar och helger. Har hittills aldrig hänt att dessa personer faktiskt lagt ner heltid, dagtid, på sina studier när jag frågat om hur de egentligen lägger upp sina studier. Men det väljer ju att göra som de gör, och jag väljer att göra som jag gör. Läxor däremot, de följer med en hem hur man än gör. Jag har svårt att se nyttan med det. I mitt tycke är det bättre att baka in det självständiga arbetet i den vanliga skoldagen.

Vad du kallar dem är upp till dig, poängen är att det är självstudier till skillnad från lärarledda studier.

Hur mycket arbete man behöver lägga ner på studierna varierar med arbetsbördan på den aktuella kursen, ens egna förkunskaper och hur bra man är på att lära sig det aktuella ämnet. Jag ser inget fel i att studera kvällar och helger om det passar en bättre.

En svagare elev på en krävande linje kanske läger ner 3-4 gånger tid eller mer än en studiebegåvad elev på en mindre krävande utbildning.

 

[Migo]

Exakt.

(Jag har lite svårt för det här att allting ska vara roligt och motiverande i just skolan nu (enligt diverse artiklar), samtidigt som populära dataspel som Wow lägger in långa tråkiga delar med växtinsamling och dylikt för att de vet att tråkig "grinding" gynnar spelupplevelsen och känslan av att ha kämpat för någonting . Det är inte som att man tar bossarna på första försöket direkt, det är att försöka och försöka och försöka, plugga och lära sig tills det går. Så dataspel kör på grinding, pluggning, inlärning och övning, misslyckande, övning, boss (prov) loot (belöning) och blir succéer medan skolan nu bara ska vara rolig och motiverande, man får inte öva och man får inte misslyckas och allt är lärarnas fel och är definitivt inte succé längre. Politiker och pedagoger borde testa dataspelen och upptäcka att de missat hur de fungerar .)

Det finns otroligt många helt superba pedagogiska inslag i de flesta tvspel. Det tog mig mindre än två timmar att lära mig de typ femton vanligaste örterna och lika många mineraler i senaste TV-spelet, och jag lärde mig all geografi i grundskolan via spelet backpacker. Traditionell glosläsning och sånt är desto mindre effektivt. Inte för att det är tråkigare, men för att det inte väcker intresse eller känsla av sammanhang. Jag köper ju inte asdyra tv-spel för att lära mig örter i Thedas, det händer i farten eftersom det påverkar det jag är intresserad av.

 

[Migo]

Intressant tråd med många bra inlägg! Jag jobbar i skolan och tänker tyvärr att dagens skola bevarar och förvärrar klasskillnaderna genom att tidigt i livet sortera unga i olika skikt, när den istället hade kunnat kompensera för olika bakgrunder. "Fria" skolvalet (fritt för vem?), bostadssegregationen och ett arbetsliv där vissa måste jobba ihjäl sig och andra inte får jobb - väldigt få rår på den kombon och gör en "klassresa". Men även om några skulle klara det så förändras ju inte samhället för det? Det finns gott om historiska exempel på hur klasskillnader minskar/ökar och det är inte den enskilda individens strategi som avgör. Exemplet klassresa med hjälp av avkastning på aktier, var kommer avkastningen ifrån? Att människor arbetar för mindre än de tjänat ihop åt företaget, och överskottet i större utsträckning går till vinster än till återinvestering och reallöneökningar. (se dokumentären Lönesänkarna

, om hur en rad politiska beslut påverkat maktbalansen och klasskillnaderna i Sverige) En kort pedagogisk film om hur förmögenheten är fördelad i Sverige är också "Inkomstklyftor i Sverige - klyftorna är större än vad du tror"

. Den enskilde kan aldrig rå på detta, utom i något fall och på andras bekostnad. Det finns en mängd politiska beslut som bevarar och ökar klasskillnaderna, som hittills i historien är det inget som förändras av sig själv utan större grupper måste kräva/ta sin rätt till ett värdigt liv.

Tack för att det äntligen problematiseras runt att tjäna pengar på pengar. Det är inte så att avkastningen från aktier uppstår i tomma intet - det är alltid någon i andra änden som betalar. Sällan VDar ofta arbetstagare.

 

[Migo]

Frågan är egentligen, ska man ens mäta förmågan att tänka, samarbeta och söka information i unga år. Det kanske räcker med att mäta om de kan läsa, räkna, matte historia osv, de grundkunskaper som behövs för att senare kunna diskutera, tänka, samarbeta och söka information.

Det kan ju bli orättvist tänker jag, någon som är jättebra på att rita och förstå perspektiv kan komma att få dåliga betyg i bild bara för att hen är blyg och inte kan tala för sig. Då är vi åter till att den obligatoriska hoppiga entusiasmen ger högre betyg än den buttra blygheten . Samtidigt som buttra blyga också kan bli arkitekter och professorer i matematik.

Jag tycker istället att det är just informationsinhämtning, kritiskt tänkande, diskussionstekniker, retorik och sånt som skolan SKA fokusera på. Och ta bort vansinnet med betyg i idrott, där ett betygskriterie är beroende av fysisk förmåga att simma och orientera. Vansinne!

 

[Mabuse]

Skulle aldrig kunna se det som åligger mig att förbereda eller sammanställa inom ramen för mina universitetsstudier som läxor. För mig är skillnaden att seminarieuppgiften gör jag under min studietid, dvs mellan 8 och 17. Sedan stänger jag böckerna och går hem, har inte hänt många gånger på åtta terminer att jag suttit kvällar och helger.

Jag vet att en del studenter ser t.ex. seminarieuppgifter som läxor, de talar om att de varit "tvungna" att sitta kvällar och helger. Har hittills aldrig hänt att dessa personer faktiskt lagt ner heltid, dagtid, på sina studier när jag frågat om hur de egentligen lägger upp sina studier. Men det väljer ju att göra som de gör, och jag väljer att göra som jag gör. Läxor däremot, de följer med en hem hur man än gör. Jag har svårt att se nyttan med det. I mitt tycke är det bättre att baka in det självständiga arbetet i den vanliga skoldagen.

Nu är det ju iofs inget som hindrar att man gör läxorna mellan 8 och 17, mer än att man kanske hellre tar sovmorgon istället om man börjar sent. Och då får man ta igen det kvällar och helger. Så nej, läxor följer inte heller med hem, om man gör dem på håltimmar, sovmorgnar och när man slutar tidigt någon dag.

 

[Lobelia]

Jag tycker istället att det är just informationsinhämtning, kritiskt tänkande, diskussionstekniker, retorik och sånt som skolan SKA fokusera på. Och ta bort vansinnet med betyg i idrott, där ett betygskriterie är beroende av fysisk förmåga att simma och orientera. Vansinne!

I och för sig håller jag med dig och det samma gäller musik och bild ( om man fortfarande har dem).

Anledningen och resonemanget håller jag däremot inte med om. Betygskriterierna för vilket ämne det månde vara är beroende på förmågan att ta till sig och utföra och de flesta kan bli hyfsat duktiga i de flesta ämnen, men med mycket varierande insats.

Några är duktiga på att sjunga andra på att dreja, språk eller matematik. Ska man ta bort matten för att en del är genier och andra knappt lyckas lära sig enkla ekvationer med mycket möda? Din motivering är applicerbar på alla ämnen.

Jag tycker att man kan överväga att ta bort dem och ersätta med deltagit och ha hårda krav att aktivt delta, men för att de flesta utbildningar inte alls relaterar till dessa ämnen och de som gör det oftast har praktiska prov i vid intag ( dansskolor, idrotslärare osv). De är inte mindre viktiga att ha men betygen i sig spelar ingen roll för lejonparten av alla yrken.

Nackdelen med att ta bort dessa betyg är att de som glänser här men kanske har svårt för matte inte får sin del av "kakan" och att man nedvärderar ämnen i onödan.

 

[Lobelia]

Jag tycker istället att det är just informationsinhämtning, kritiskt tänkande, diskussionstekniker, retorik och sånt som skolan SKA fokusera på.

Man behöver både fakta kunskaper och förmågan att hämta i information, diskussionsteknik och en del andra med "mjuka" kunskaper. Det ena utesluter inte det andra.

Det är bra att ha översiktliga kunskaper om geografi och historia så man inte placerar Malmö i Norrland och Piteå på västkusten eller tror att Gustav Vasa regerade på 1900-talet. Det känns däremot som mindre vässentligt att kunna placera ut 200 orter, 30 sjöar, 25 vattendrag på Rätt plats på Sverigekartan och kunna alla kungar i ordning sedan Gustav Vasa i rätt ordning och exakt när de regerade.

Mycket detaljkunskaper kan man slå upp på några sekunder på Google, till skillnad från för då man var hänvisad till det inlärda eller uppslagsböcker.

 

[Tassetass]

Nu är det ju iofs inget som hindrar att man gör läxorna mellan 8 och 17, mer än att man kanske hellre tar sovmorgon istället om man börjar sent. Och då får man ta igen det kvällar och helger. Så nej, läxor följer inte heller med hem, om man gör dem på håltimmar, sovmorgnar och när man slutar tidigt någon dag.

Min poäng, i mitt väldigt ostrukturerade inlägg, var snarare att självstudier på universitetsnivå förlägger man som man vill, men på nivåerna därunder så ska läxorna generellt sett göras hemma.

Jag vet inte hur många gånger under grundskolan som jag bad att få göra läxuppgifterna på lektionstid (för jag hade hunnit det i många ämnen), men det fick jag inte. Istället skulle jag t.ex. som 13-åring, som åkt hemifrån tio över sju på morgonen (med två bussbyten) och kommit hem nån gång runt halv fem, sitta på kvällarna och göra läxan. Det resulterade i långa dagar, längre än vad jag tycker en 13-åring ska ha. Håltimmar eller sovmorgnar hade jag nästan aldrig under min skoltid, förutom någon enstaka gång på gymnasiet (det lilla jag gick där), slutade tidigt gjorde jag oftast på fredagar och det var sällan vi hade läxor över helgen (det frågade jag också om ibland, att få nästa veckas arbete att göra i förväg, men nej).

Jag är medveten om att det perspektiv jag skrivit om irritation över konceptet läxor är från en högpresterande elevs och ingalunda representativt för alla elever. Vad gäller elever som har det tufft och saknar stöd hemma har bra argument mot läxor redan framförts.

 

[Migo]

I och för sig håller jag med dig och det samma gäller musik och bild ( om man fortfarande har dem).

Anledningen och resonemanget håller jag däremot inte med om. Betygskriterierna för vilket ämne det månde vara är beroende på förmågan att ta till sig och utföra och de flesta kan bli hyfsat duktiga i de flesta ämnen, men med mycket varierande insats.

Några är duktiga på att sjunga andra på att dreja, språk eller matematik. Ska man ta bort matten för att en del är genier och andra knappt lyckas lära sig enkla ekvationer med mycket möda? Din motivering är applicerbar på alla ämnen.

Jag tycker att man kan överväga att ta bort dem och ersätta med deltagit och ha hårda krav att aktivt delta, men för att de flesta utbildningar inte alls relaterar till dessa ämnen och de som gör det oftast har praktiska prov i vid intag ( dansskolor, idrotslärare osv). De är inte mindre viktiga att ha men betygen i sig spelar ingen roll för lejonparten av alla yrken.

Nackdelen med att ta bort dessa betyg är att de som glänser här men kanske har svårt för matte inte får sin del av "kakan" och att man nedvärderar ämnen i onödan.

Fast inom idrotten handlar det ju om att en stor kategori människor med funktionshinder faktiskt inte har möjlighet att få betyg. Jag fick tex inget betyg i gympa i åttan, då jag satt i rullstol.

 

[Mabuse]

Min poäng, i mitt väldigt ostrukturerade inlägg, var snarare att självstudier på universitetsnivå förlägger man som man vill, men på nivåerna därunder så ska läxorna generellt sett göras hemma.

Jag vet inte hur många gånger under grundskolan som jag bad att få göra läxuppgifterna på lektionstid (för jag hade hunnit det i många ämnen), men det fick jag inte. Istället skulle jag t.ex. som 13-åring, som åkt hemifrån tio över sju på morgonen (med två bussbyten) och kommit hem nån gång runt halv fem, sitta på kvällarna och göra läxan. Det resulterade i långa dagar, längre än vad jag tycker en 13-åring ska ha. Håltimmar eller sovmorgnar hade jag nästan aldrig under min skoltid, förutom någon enstaka gång på gymnasiet (det lilla jag gick där), slutade tidigt gjorde jag oftast på fredagar och det var sällan vi hade läxor över helgen (det frågade jag också om ibland, att få nästa veckas arbete att göra i förväg, men nej).

Jag är medveten om att det perspektiv jag skrivit om irritation över konceptet läxor är från en högpresterande elevs och ingalunda representativt för alla elever. Vad gäller elever som har det tufft och saknar stöd hemma har bra argument mot läxor redan framförts.

Jag var också en högpresterande elev, men känner ändå inte igen din bild. Det extrema är snarare att du hade så lång resväg och lektioner nonstop mellan 8 och 16 varje dag redan i sjuan. Så mycket lektioner hade inte jag, vi hade lite sovmorgon någon dag eller slutade tidigt någon dag.

 

[Björk]

Jag hoppas kunna lämna ett stort arv efter mig till mina barn och barnbarn för att ge dem möjligheten att tex vara hemma flera år när deras barn är små utan att tänka på ekonomin (det hade jag önskat att jag kunde). Jag ser inte vad felet skulle vara med det?

Jag säger inte att det är något fel med det. Jag skriver just att jag naturligtvis är påverkad hemifrån. Mina föräldrar har inte gjort/gör inte så och jag tycker det är bra ur perspektivet att jag gärna ser dem unna sig allt de vill och kan istället för att leva mycket mer sparsamt för att vi ska få ett arv.

Naturligtvis har det också att göra med hur jag/vi barn har det. Både jag och mitt syskon har långt mer i lön per månad än medelinkomsttagaren i Sverige. Så det behövs liksom inte att de ska spara för att vi ska "få det bra". Vi har det bra ändå.

Vi sparar själva till våra barn, jag och respektiven. Jag kommer fortsätta spara, men när de är vuxna så tänker jag inte fortsätta spara i syfte att de ska få ett större arv (däremot kan det väl säkert tänkas att vi erbjuder oss att bjuda dem på något).

Själv skulle jag nog känna mig ganska obekväm om mina föräldrar erbjudit sig att försörja mig i x antal år för att vara hemma med barnen. Så är jag uppfostrad. Om de bjöd oss på en lång, dyr utlandsresa eller en ny bil; fine; sånt kan jag ta emot, men inte att bli försörjd av dem i vardagen. Det skulle kännas konstigt och som en alldeles för stor "tacksamhetsskuld". Jag skulle nog helt enkelt känna mig för "beroende" av dem.

 

[Tassetass]

Jag var också en högpresterande elev, men känner ändå inte igen din bild. Det extrema är snarare att du hade så lång resväg och lektioner nonstop mellan 8 och 16 varje dag redan i sjuan. Så mycket lektioner hade inte jag, vi hade lite sovmorgon någon dag eller slutade tidigt någon dag.

Högst normal restid där jag växte upp, en mindre kommun i Norrbotten. Dessutom var det endast skolbussen som gick, så det var till att ta den eller gå hem. Skoldagen började 8.10 och slutade 15.40, om jag inte minns helt fel. Gick lite fortare att komma hem eftersom bytet gick snabbare då. Kan tänka mig att det faktum att upptagningsområdet för skolan var så stort var en bidragande orsak till att vi aldrig hade sovmorgon eller slutade tidigt, då skulle ju eleverna varken ta sig till eller från skolan (eller vara tvungna att drälla där ändå).

 

[Migo]

Högst normal restid där jag växte upp, en mindre kommun i Norrbotten. Dessutom var det endast skolbussen som gick, så det var till att ta den eller gå hem. Skoldagen började 8.10 och slutade 15.40, om jag inte minns helt fel. Gick lite fortare att komma hem eftersom bytet gick snabbare då. Kan tänka mig att det faktum att upptagningsområdet för skolan var så stort var en bidragande orsak till att vi aldrig hade sovmorgon eller slutade tidigt, då skulle ju eleverna varken ta sig till eller från skolan (eller vara tvungna att drälla där ändå).

Jag hade en liknande situation, fast det tog nog "bara" 50 minuter med bussen. Och då bor jag 20 min (med bil) från Örebro. Dvs inte direkt obyggd.

 

[Tassetass]

Jag hade en liknande situation, fast det tog nog "bara" 50 minuter med bussen. Och då bor jag 20 min (med bil) från Örebro. Dvs inte direkt obyggd.

Karln min säger att allt bortanför, och inklusive, Glanshammar är obygd.