Kan sparande minska klasskillnaderna?

[labb]

Det är olika hur det är med närvaro och inlämning av uppgifter etc men det hör till vanligheterna att det finns fler obligatoriska moment än tentan.
Vad har förmågan att organisera sig och prioritera studier (självdisciplin som du uttrycker det) att göra med om man vill gå i skolan eller inte? Menar du att de som finner det lättare att studera om de har kontrollpunkter och riktlinjer för hur de bör lägga upp studierna inte har nytta av universitetsutbildningar?

Jag skrev varför, inte om, de vill gå i skolan. Vill man inte lära sig det som ingår i kursen utan måste tvingas så tycker jag det finns all anledning till att fundera över varför man känner så och försöka komma tillrätta med problemet.

Alla kurser jag gått har följt ett schema med föreläsningar och övningar anpassade efter innehållet i kursen, där finns mer än tillräckligt med guidning för hur man kan lägga upp sina studier.

Läxor är motsatsen till att själv få ta ansvar, läxor hjälper en kanske del som inte är motiverade, om man nu kan se någon mening i det, men stjälper fler av dem med ett genuint intresse. Du likställer läxor med självstudier och det är helt fel, erfarenhet av självstudier där man ges ett eget ansvar för hur man lägger upp arbetet har man stor nytta av vid högre studier, inte av läxor och läxförhör.

 

[labb]

Saken med grundskolan är ju dessutom att den inte ska vara för dem som vill gå i skolan, och som genom familjetryck och/eller självdisciplin själva läser det de behöver utanför lektionerna, och därför hjälper man till lite, genom att organisera upp det hela genom läxor. Annars kommer ju det sociala arvet slå igenom ännu mer. Ju friare skolan är, desto större betydelse får föräldrarnas studievana.

Bättre att göra något åt den katastrofala miljön i (flertalet) grundskolor så att tiden eleverna är i skolan faktiskt ger något än att tro att läxor är kungsvägen för de från studieovana hem. Läxor hjälper knappast dem för den delen heller, det hade däremot en bättre skolmiljö gjort.

Skolan skall vara för alla, och inte något kommunistiskt experiment för att utjämna klasskillnader.

 

[Mabuse]

Bättre att göra något åt den katastrofala miljön i (flertalet) grundskolor så att tiden eleverna är i skolan faktiskt ger något än att tro att läxor är kungsvägen för de från studieovana hem. Läxor hjälper knappast dem för den delen heller, det hade däremot en bättre skolmiljö gjort.

Skolan skall vara för alla, och inte något kommunistiskt experiment för att utjämna klasskillnader.

En skola för alla är knappast ett kommunistiskt experiment, det går att räkna hem även ur kapitalistisk synvinkel, nämligen att det är mer lönsamt om alla lär sig såpass mycket i skolan att de är anställningsbara när de är färdiga. Ur arbetsgivarsynvinkel är det positivt att ha många lämpliga kandidater att välja på när man ska anställa.

Men en skola utan läxor, som bygger på självdisciplin och egen insikt om hur man bäst går tillväga för att organisera sina studier, kommer att gynna dem från studievana hem, och missgynna dem som kommer från studieovana. Vem vinner på det? Det är väl tvärtom bra om alla får en bra utbildningsgrund, oavsett bakgrund?

Vad gäller arbetsmiljö etc så håller jag med dig, men jag förstår inte på vilket sätt det skulle finnas en motsättning? Det finns väl alla möjligheter att både ha läxor och bra arbetsmiljö?

Sen kan det absolut vara så att väldigt många och fria läxor är svårt för dem som inte har stöd hemifrån att göra dem, men att helt stryka dem och istället hoppas på att förmågan till självständiga studier dimper ner från ovan när man kliver in på universitetet, det verkar optimistiskt i överkant.

 

[fryckan]

Bättre att göra något åt den katastrofala miljön i (flertalet) grundskolor så att tiden eleverna är i skolan faktiskt ger något än att tro att läxor är kungsvägen för de från studieovana hem. Läxor hjälper knappast dem för den delen heller, det hade däremot en bättre skolmiljö gjort.

Skolan skall vara för alla, och inte något kommunistiskt experiment för att utjämna klasskillnader.

Vad menar du med kommunistiskt experiment?
Ett första steg mot att ge en lika skolgång är att förstatliga den så att det inte ska vara skillnad från kommun till kommun hur det sköts.

 

[Mabuse]

Du likställer läxor med självstudier och det är helt fel, erfarenhet av självstudier där man ges ett eget ansvar för hur man lägger upp arbetet har man stor nytta av vid högre studier, inte av läxor och läxförhör.

Är det här din åsikt, eller något du har belägg för?

För jag skulle nog också säga att skillnaden mellan läxor och inlämningsuppgifter, t ex, mest är namnet och nivån. Men i grund och botten är det samma sak.

 

[Lobelia]

Jag skrev varför, inte om, de vill gå i skolan. Vill man inte lära sig det som ingår i kursen utan måste tvingas så tycker jag det finns all anledning till att fundera över varför man känner så och försöka komma tillrätta med problemet.

Alla kurser jag gått har följt ett schema med föreläsningar och övningar anpassade efter innehållet i kursen, där finns mer än tillräckligt med guidning för hur man kan lägga upp sina studier.

Läxor är motsatsen till att själv få ta ansvar, läxor hjälper en kanske del som inte är motiverade, om man nu kan se någon mening i det, men stjälper fler av dem med ett genuint intresse. Du likställer läxor med självstudier och det är helt fel, erfarenhet av självstudier där man ges ett eget ansvar för hur man lägger upp arbetet har man stor nytta av vid högre studier, inte av läxor och läxförhör.

Menar du att det är tvång att ha nytta av stöd och struktur? Den absoluta lejonparten på universitet/högskolor vill lära sig. Det är liksom hela poängen.

Du har en alltför snäv definition av läxa. För mig är läxa all typ av hemuppgift inklusive läxan att läsa på till ett prov. Läxor kan vara en sida glosor eller ett 5 veckors projekt med redovisning. Ju äldre och mer avancerad man är dess större och mer komplicerade kan läxorna bli och det är klart en förberedelse för att klara universitetets studier.
Wikis definition:

Läxa eller hemläxa syftar oftast på hemuppgifter som ges till elever i grundskola och gymnasium. Syftet med skolarbete hemma är vanligen att repetera och fördjupa kunskap, eller information, inhämtad i skolan samt att öva förmågan till självständigt arbete.

Det är klart att när man kommer till högskola/universitet brukar man inte använda termen läxa men syftet är det samma, omfattningen är bara lite större. Man bedöms vara mer mogen. Det är en gradskillnad.

PS.

Hela kursen jag går på nu består av "läxor". En uppgift var tredje vecka ska in. Jag föredrar helt klart att göra det på det viset än att försöka redovisa HTML-programmering på ett prov i slutet på kursen. Man får feed-back från läraren efter varje uppgift.

.

 

[Lobelia]

Är det här din åsikt, eller något du har belägg för?

För jag skulle nog också säga att skillnaden mellan läxor och inlämningsuppgifter, t ex, mest är namnet och nivån. Men i grund och botten är det samma sak.

Exakt, bara för att man byter namnet och avpassar svårigheten efter studienivån så är det inte ett helt nytt fenomen.

 

[labb]

Vad menar du med kommunistiskt experiment?
Ett första steg mot att ge en lika skolgång är att förstatliga den så att det inte ska vara skillnad från kommun till kommun hur det sköts.

Det var ett svar på Mabuses inlägg om att grundskolan i första hand är till för de från studieovana hem.

 

[Mabuse]

Det var ett svar på Mabuses inlägg om att grundskolan i första hand är till för de från studieovana hem.

Jag ser nu när jag läser inlägget igen att det trillat bort ett "bara". Grundskolan ska inte bara vara för dem från studievana hem. Jag tycker alltså inte att grundskolan i första hand är till för de från studieovana hem, grundskolan är för alla. Och bör alltså inte mer än nödvändigt gynna de från studievana hem.

 

[Trani]

För att få ett bra sparande över tid krävs inte så stora insättningar per månad. Det som är avgörande är tiden du sparar samt ränta på ränta. Om vi tex tar börsen så har den i snitt gått upp 11% per år. sparar du 100kr/ månad ger detta drygt 79.000kr på 20år, 239.000kr på 30år och 681.000kr på 40år. (Trevligt tillskott till pensionen kanske? )

Sparar du istället 250kr i månaden blir det 197.000kr på 20år, 597.000kr på 30år och 1.700.000kr på 40år.
500kr i månaden ger 394.000kr på 20år, 1.193.000kr på 30år och 3.400.000kr på 40år.

Och så vidare.

Om vi undantar de som verkligen måste vända på slantarna ur ekvationen (inte de som bara är dåliga på ekonomi och hellre lägger pengarna på skit) så kan ganska många åtminstone se till så att de slipper vara fattiga när de går i pension. En hel del kan t om gå i pension tidigare, trappa ner i arbetstid eller våga starta eget längre fram.

Jag menar att många kan spara sig till en bättre framtid och att om dessa gör det så frigör det resurser/ arbetstillfällen mm till de som inte kan

Jag menade i och för sig inte "hur ska en individ få ihop ett sparande" utan "hur ska det utjämna skillnader på en samhällelig nivå".

Även om jag sparar ihop 700 kkr till min pension så kommer det fortfarande finnas andra som har skitmycket mer - utan att ha levt piss-snålt i 40 år. Om jag dessutom ska använda mina sparpengar till att ge mina barn en skjuts uppåt genom arv så blir det inte så mycket över till mig att njuta av som pensionär.

Och detta har ju ingenting att göra med utbildning. Möjligen i fråga om att man kan ge pengar till sina barn så att de kan låta bli att ta studielån men den skillnaden skulle jag säga är ytterst marginell i termer av samhällsposition.

 

[Trani]

Och i detta sammanhang kan man också fråga sig om inte läxor har en annan effekt förutom att läsa in fakta, att helt enkelt lära sig att arbeta självständigt. Jag tror det skulle vara förödande att inte haft ett en enda hemläxa och sedan på Högskolor och universitet förväntas läsa självständigt.

För det krävs mer än bara läxor. Läxor förstärker elevernas olika förutsättningar hemifrån:

För det andra kan föräldrars hjälp med hemläxor ha en positiv effekt på barns och ungdomars lärande. Hattie säger att föräldrars hjälp med läxor kan utveckla elevers förmåga att utvärdera sina prestationer, den förmåga som har allra högst effekt på lärandet, enligt Hattie.

 

[Badger]

För det krävs mer än bara läxor. Läxor förstärker elevernas olika förutsättningar hemifrån:

Det beror nog helt och hållet på om det är repetitionsläxor eller inlärningsläxor. Jag tror att läxor som repeterar det som eleverna kan och som inövar automatik i uppgifterna är väldigt utjämnande (Flera likadana mattetal, läsläxa, läs ett kapitel ur historieboken med kort förhör inför en lektion.).

Men läxor verkar ibland ogenomtänkta av lärare där de ger uppgifter som eleverna inte kan och som föräldrarna ska förväntas att hjälpa till med snarare än bara eventuellet lyssna eller förhöra. Tex (ur en annan tråd här, räkna allt du missat i matteboken)

(Exempel, vissa barn läser böcker hemma, andra barn kanske behöver läxan att läsa ut en bok i månaden för att klara att få automatik i läsandet. Då är det utjämnande att få en bok i månaden i läxa, även om en klasskamrat läser tre böcker till utöver den boken. Då ökar chanserna för det barnet att kunna klara att läsa en dagstidning som vuxen.)

Så läxor är inte en enhet man kan prata om som bra eller dåligt, det är olika saker, beroende på och jag tror de är helt nödvändiga för att lära sig läsa och räkna ordentligt.

 

[Lobelia]

För det krävs mer än bara läxor. Läxor förstärker elevernas olika förutsättningar hemifrån:

I sammanhanget att " Läxor försämrar skolprestationen" om @labb menade?. Det jag ifrågasatt här.

 

[Badger]

Självstudier och läxor är för mig samma sak. Jag har väldigt svårt att se skillnaden mellan att "lär dig avsnitt X och redovisa genom prov/uppsats/redovisning" och "lär dig avsnitt X och redovisa genom tenta/uppsats/redovisning".

Skillnaden är omfattningen, att på lägre nivåer är det färre sidor och lägre krav men principen är exakt den samma.

Exakt, det är en gradskillnad, en sjuåring ska inte behöva ta det ansvar som en universitetsstudent tar. Det handlar rimligen också om hjärnans utveckling och förmåga att se framåt i tiden. Om det vore så att sjuåringen och universitetsstudenten klarade samma nivå av ansvar så hade man inte utvecklats alls på de 9 år man gått i grundskolan. Varken hjärnans naturliga utveckling eller inlärd förmåga. Långsamt mot större självständighet och lära sig att lära sig saker. Börjar med läxor går via självstudier, mot forskning.

 

[Trani]

I sammanhanget att " Läxor försämrar skolprestationen" om @labb menade?. Det jag ifrågasatt här.

Tja, det försämrar kanske inte prestationerna för den enskilde men relativt sett så gör det ju det genom att öka skillnaderna. De elever som har det förspänt ökar sina prestationer mer än de som har uppförsbacke. Det är möjligt att det är skillnad på typen av läxa, som @Badger menar men generellt sett så är läxor inte ett rättvis lärometod som hjälper eleverna.

 

[sjoberga]

Jag gläds åt pengar på sparkontot - jag kan inte påstå att jag precis lever som en snåljåp (det kan väl ingen som håller på med hästar och bor i Stockholm ), men definitivt lever jag sparsammare än jag skulle kunna, och ser till att bankkontot går ganska mycket plus per år.

Det är inte pengarna i sig som är grejen, pengar tycker jag är rätt ointressant, det är möjligheterna som pengarna representerar som jag gillar. Att jag faktiskt helt på riktigt skulle kunna köpa ungefär det jag vill. Om jag ser nåt jag verkligen vill ha och tycker är värt sitt pris så kan jag faktiskt köpa det om jag vill. Plus att det är en extra självständighetsbuffert - om det skulle inträffa någon katastrof, så finns det pengar. Jag skulle om det kniper kunna vara utan inkomst ett tag och ändå klara mig.

Som sagt, verkligen allas ensak och inget som bör bedrivas någon samhällsomfattande "så här ska man minsann göra"-kampanj om, vilket är trådens ämne.

 

[Badger]

Tja, det försämrar kanske inte prestationerna för den enskilde men relativt sett så gör det ju det genom att öka skillnaderna. De elever som har det förspänt ökar sina prestationer mer än de som har uppförsbacke. Det är möjligt att det är skillnad på typen av läxa, som @Badger menar men generellt sett så är läxor inte ett rättvis lärometod som hjälper eleverna.

Det minskar rimligen skillnaderna. Om ett barn läser fyra böcker i månaden och ett annat barn läser en bok i månaden så är det en betydlig utjämning jämfört med om det ena barnet läser tre böcker och det andra barnet ingen bok.

Samma sak med matte, om ett barn räknar hemma och ett annat barn aldrig gör det så utjämnar det skillnaderna om båda blir tvungna att repetera hemma.

Elever som har det förspänt har föräldrar som repeterar hemma oavsett om de får läxor eller inte. Elever som inte har det så förspänt repeterar kanske med läxor men definitivt inte utan.

Haken är att läxorna måste befinna sig på en nivå där de ska kunna klaras av utan läxhjälp.
Familj 1 repeterar oavsett läxor
Familj 2 repeterar med läxor, hjälper och förhör.
Familj 3 säger bara till barnen att göra läxorna eftersom de finns
Familj 4 ignorerar allt.
Familj 5 förhindrar läxläsning aktivt genom att vara trångbodd eller av annan orsak

Utan läxor får bara barnen i familj 1 repetition. Med läxor får barnen i familj 1-2 repetition, 2/3 i familj 3 får repetition (för de lydde föräldrarna), 1/3 av barnen i familj 4 får repetition för de lydde fröken, I familj 5 får några enstaka procent av barnen repetition eftersom de sprang till lekparken och gjorde läxorna (och det verkar finnas en del klassresenärer här om man ser mot 40-talet...).

Förutsatt naturligtvis att läxorna går att lösa utan att föräldrarna hjälper till. Dvs det är repetition av en uppgift som läraren gått igenom och barnen faktiskt kan eller att läsa vissa kapitel.

Är det en uppgift som läraren bara slängt iväg och tänker sig att eleverna ska lära sig själva så får ju bara familj 1 och 2 kanske någon nytta av läxorna. Kanske, sannolikt inte.

 

[Trani]

Det minskar rimligen skillnaderna. Om ett barn läser fyra böcker i månaden och ett annat barn läser en bok i månaden så är det en betydlig utjämning jämfört med om det ena barnet läser tre böcker och det andra barnet ingen bok.

Samma sak med matte, om ett barn räknar hemma och ett annat barn aldrig gör det så utjämnar det skillnaderna om båda blir tvungna att repetera hemma.

Elever som har det förspänt har föräldrar som repeterar hemma oavsett om de får läxor eller inte. Elever som inte har det så förspänt repeterar kanske med läxor men definitivt inte utan.

Haken är att läxorna måste befinna sig på en nivå där de ska kunna klaras av utan läxhjälp.
Familj 1 repeterar oavsett läxor
Familj 2 repeterar med läxor, hjälper och förhör.
Familj 3 säger bara till barnen att göra läxorna eftersom de finns
Familj 4 ignorerar allt.
Familj 5 förhindrar läxläsning aktivt genom att vara trångbodd eller av annan orsak

Utan läxor får bara barnen i familj 1 repetition. Med läxor får barnen i familj 1-2 repetition, 2/3 i familj 3 får repetition (för de lydde föräldrarna), 1/3 av barnen i familj 4 får repetition för de lydde fröken, I familj 5 får några enstaka procent av barnen repetition eftersom de sprang till lekparken och gjorde läxorna (och det verkar finnas en del klassresenärer här om man ser mot 40-talet...).

Förutsatt naturligtvis att läxorna går att lösa utan att föräldrarna hjälper till. Dvs det är repetition av en uppgift som läraren gått igenom och barnen faktiskt kan eller att läsa vissa kapitel.

Är det en uppgift som läraren bara slängt iväg och tänker sig att eleverna ska lära sig själva så får ju bara familj 1 och 2 kanske någon nytta av läxorna. Kanske, sannolikt inte.

Men inlärning är ju mer än att ha läst ett visst antal böcker eller ha gjort ett visst antal mattetal. Jag säger inte emot att det skulle finnas positiva effekter av läxor men när jag kikar på forskningsläget så verkar det helt klart som att läxor generellt sett ökar skillnaderna:

Föräldrars hjälp med läxor har positiv effekt på elevers studieresultat och lärande, bland annat för att
eleverna i dialog med sina föräldrar kan utveckla sin förmåga att utvärdera sitt eget arbete. Långtifrån
alla har elever har föräldrar som hjälper till eller som ens kan hjälpa till. Läxor missgynnar således
vissa elever samt bidrar till att reproducera och förstärka socioekonomiska skillnader i samhället.

 

[Raderad medlem 19815]

Och det gorde alla i byrån år efter år med ingångs lön? Det är det jag syftar på med överdrifter.

Nej.

Men inlärning är ju mer än att ha läst ett visst antal böcker eller ha gjort ett visst antal mattetal. Jag säger inte emot att det skulle finnas positiva effekter av läxor men när jag kikar på forskningsläget så verkar det helt klart som att läxor generellt sett ökar skillnaderna:

Precis, det är det som brukar framföras mot läxor.

Att läxor ändå gynnar barn med högutbildade föräldrar eftersom de har större möjlighet att få hjälp av sina föräldrar med läxorna. Om läxor avklaras i skolan under överinseende av lärare eller om läxorna tas bort så får barnen mer lika förutsättningar.

Jag vet inte vad min åsikt är. Men det här måste vara typiskt ett sådant område där det finns forskning som visar på det ena eller det andra och är mer värt än tyckande och åsikter.

 

[Badger]

Men inlärning är ju mer än att ha läst ett visst antal böcker eller ha gjort ett visst antal mattetal. Jag säger inte emot att det skulle finnas positiva effekter av läxor men när jag kikar på forskningsläget så verkar det helt klart som att läxor generellt sett ökar skillnaderna:

Vilket kan bero på att man inte definierar läxor. Det finns också forskning som tyder på att läxor utjämnar skillnaderna såvitt jag läst (ett tag sedan).

Ja inlärning är ju definitivt och uppenbart någonting annat än att ha läst ett visst antal böcker. Det är ju just det jag påstår här. Inlärning måste ske under lektion i skolan, inlärning kan inte ske i hemmet som läxa. Repetition, inte inlärning, automatiserar det man lärt sig, så att man kan läsa utan att tänka bara på orden utan snarare tänka omkring texten. Regelbunden läsning ökar dessutom ordförrådet radikalt.

Just att räkna räkna räkna är vad som behövs för att kunna förstå matte, inte bara lära sig, inte bara få se hur man löser talet, inte bara att göra några små likadana tal på lektionen, utan automatisera genom många likadana tal.

Sedan, en historielektion, tänk att alla har läst kapitlet innan lektionen, ett litet jättekort läxförhör på det, kanske två frågor bara för att se om kapitlet är läst. Sedan kan man på lektionen diskutera, förklara, istället för att bara läsa kapitlet och inte få någon diskussion. Hjälpen kommer efter att man läst kapitlet -på lektionen, man behöver inte ha förstått det man läst och man behöver inte ha haft hjälp av en förälder.

Vad man vet är i alla fall att skolan under 40-50-60 och 70- talet utjämnade klasskillnader i betydligt högre grad än skolan gör idag. Vilket är väldigt sorgligt eftersom klassresor behövs idag också, men motverkas.och såvitt jag förstått hade man läxor.

(Men också en helt annan lärarutbildning, jag vet inte men de kanske lärde ut hur man ger läxor på ett annat sätt?)

Det känns som att man viftar förtvivlat i alla riktningar och inte vet vad man ska göra åt skolan. Kortare sommarlov, mer diciplin, osv osv, men någonting har man gjort tidigare som fungerade. Frågan är vad, det var sannolikt inte kortare sommarlov i alla fall.