Kan man tacka nej till extra kompis på playdate?

[FadeAway]

Alltså utan att låta som en as? Jag har gjort upp med kompis A att hon och hennes barn ska komma hit och leka med mina. Nu frågar hon om gemensam kompis B med barn också kan följa med. Jag känner spontant Nej jag vill verkligen inte det. Vi har inte lekt med kompis B barn på kanske två år och de klickar bara inte mellan dem. Jag känner att risken är stor att sonen blir utanför igen och vill verkligen inte det. Då är vi hellre hemma liksom.
Men hur gör man för att inte låta som en skitstövel?

 

[Lingon]

Kan du säga som det är? Att du är orolig för att din son hamnar utanför. Hur gamla är barnen? Om alla är medvetna om problemet som kan uppstå kanske ni vuxna kan se till att det blir en trevlig playdate? Eller så kanske din kompis A kan förstå din oro och träffa kompis B en annan gång?

 

[Carand]

Jag hade hittat på nåt i stil med att mina barn just nu leker bäst i små sällskap o att jag själv va lite trött o känner att det vore skönt om det bara var vi idag. Gärna en annan gång?

 

[Badger]

Tror det är jättesvårt? Fast så irriterande. Om de barnen känner varandra väl kan det ju krävas en hel del för att få dem att leka med ditt barn också.

Jag hade nog "glatt" bjudit in alla och hållit tummarna och väldigt noga sett att alla får vara med och upprepat det strängt oavsett vad A och B säger till sina barn. Dvs verkligen inte vänta på att de föräldrarna säger till innan jag säger alla får vara med. Och när du sedan vet att det inte fungerar så skulle jag sagt nej nästa gång.

Detta eftersom jag är en fegis

 

[FadeAway]

Tror det är jättesvårt? Fast så irriterande. Om de barnen känner varandra väl kan det ju krävas en hel del för att få dem att leka med ditt barn också.

Jag hade nog glatt bjudit in alla och hållit tummarna och väldigt noga sett att alla får vara med och upprepat det strängt oavsett vad A och B säger till sina barn. Dvs verkligen inte vänta på att de föräldrarna säger till innan jag säger alla får vara med. Och när du sedan vet att det inte fungerar så skulle jag sagt nej nästa gång.

Detta eftersom jag är en fegis

A och Bs barn tror jag leker regelbundet. Jag har sagt att vi kan ta en annan dag för att sonen och Bs son inte klickar. Jag tycker det är jobbigt när upplägget blir så här eftersom man då inte kan säga nej utan att verka som ett as.

 

[Lena Furberg]

Jag skulle stå fast vid mitt nej. Barn som inte klickar - speciellt om det ena barnet blir utanför eller känner sig ledset - ska inte behöva umgås. Tycker jag. Såhär i efterhand önskar jag att jag själv varit tydligare och mer bestämd i vissa specifika fall. Jag var ganska bestämd men inte alls tillräckligt. Och det satte sina spår långt långt efteråt.

 

[Badger]

A och Bs barn tror jag leker regelbundet. Jag har sagt att vi kan ta en annan dag för att sonen och Bs son inte klickar. Jag tycker det är jobbigt när upplägget blir så här eftersom man då inte kan säga nej utan att verka som ett as.

Ja, jättejobbigt, ryser vid bara tanken. Och hur man än säger det känner man alltid att man låter ovälkomnande. Sorry, så jag känner bara samma som du. Tycker du tog ett bra beslut (jag är bara fegare)

 

[Raderad medlem 19815]

Alltså utan att låta som en as? Jag har gjort upp med kompis A att hon och hennes barn ska komma hit och leka med mina. Nu frågar hon om gemensam kompis B med barn också kan följa med. Jag känner spontant Nej jag vill verkligen inte det. Vi har inte lekt med kompis B barn på kanske två år och de klickar bara inte mellan dem. Jag känner att risken är stor att sonen blir utanför igen och vill verkligen inte det. Då är vi hellre hemma liksom.
Men hur gör man för att inte låta som en skitstövel?

Jag har inga som helst problem att säga nej i sådana situationer och då är jag ändå rätt konflikträdd. Jag hade bara sagt som det är, att det blir lugnare och bättre stämning om bara de två barnen träffas och att det kanske passar bättre att era barn ses en annan gång i så fall. Normala människor fattar ju att det inte är något personligt.

 

[FadeAway]

Vad svarar man på. "Vi kan väl försöka ändå? Det är ju så sällan vi ses"

Jag har svarat att jag hellre bokar om och får då svaret "men vi bestämde ju först"

Då har jag skrivit ett längre rätt uttömmande emotionellt svar att jag inte vill utsätta vare sig mitt barn för att hamna utanför eller vill vara otrevlig så att det då är bättre att de leker och så tar vi en annan gång.

Varför frågar man inte innan i stället för att säga "jag ska dit och kan fråga om ni också kan följa med". Så mycket onödigt drama.

 

[Carand]

Känner mig inte så sugen på det men vill jättegärna att du och dina barn kommer! Så kan vi boka in en träff vi tre utan barn vid ett annat tillfälle ist?

 

[pollex]

Vad svarar man på. "Vi kan väl försöka ändå? Det är ju så sällan vi ses"

Jag har svarat att jag hellre bokar om och får då svaret "men vi bestämde ju först"

Då har jag skrivit ett längre rätt uttömmande emotionellt svar att jag inte vill utsätta vare sig mitt barn för att hamna utanför eller vill vara otrevlig så att det då är bättre att de leker och så tar vi en annan gång.

Varför frågar man inte innan i stället för att säga "jag ska dit och kan fråga om ni också kan följa med". Så mycket onödigt drama.

Alltså, med det svaret är det A som övergår att framstå som ett ”as” i min värld... säg nej igen!

 

[Kiwifrukt]

Alltså, med det svaret är det A som övergår att framstå som ett ”as” i min värld... säg nej igen!

Men exakt! Om A:s svar är att "vi bestämde ju först" så hade jag svarat något i stil med att A och hens barn är givetvis välkomna, precis som det var bestämt från början. Det är ju att ta med sig utomstående person B med barn som är grejen.

TS, jag har inga barn, men om jag hade det hade jag aldrig backat om din son hamnar utanför och inte klickar med B:s barn. Jag minns när min dåvarande bästis först ringde och ville att vi skulle leka, när jag väl kom dit hade hon (eller rättare sagt, hennes mamma, hennes morsa hade ett finger med i spelet på alla dumma beslut den ungen nånsin fattat ) bjudit dit ytterligare en tjej, som var den absolut "coolaste" tjejen i klassen och som tyckte att jag var urtråkig. Min kompis var bara med den "coola" tjejen hela dagen, ivrigt påhejad av sin morsa, och jag var utanför en hel dag. Vi var väl sju år, typ, alldeles för små för att våga säga ifrån och för att gå till kompisens föräldrar och be att få låna den fasta telefonen och ringa hem (särskilt när det var mamman som låg bakom!) och vi hade givetvis inga mobiler. Det där upprepade sig från och till under hela vår uppväxt, jag dög när ingen annan kunde. Det har påverkat mig mycket mer än vad man kanske kan tro.

 

[cirkus]

A och Bs barn tror jag leker regelbundet. Jag har sagt att vi kan ta en annan dag för att sonen och Bs son inte klickar. Jag tycker det är jobbigt när upplägget blir så här eftersom man då inte kan säga nej utan att verka som ett as.

Jag tycker absolut att du kan säga nej utan att känna dig som ett as.

Det är helt bisarrt att hon tjatar ändå om att ta med den andra ungen. Hur svårt kan det vara att fatta att du inte säger nej för att vara ett as utan för att det ska bli en bra upplevelse för din unge? Hur svårt är det att respektera

 

[Badger]

Jag tycker absolut att du kan säga nej utan att känna dig som ett as.

Det är helt bisarrt att hon tjatar ändå om att ta med den andra ungen. Hur svårt kan det vara att fatta att du inte säger nej för att vara ett as utan för att det ska bli en bra upplevelse för din unge? Hur svårt är det att respektera

Det handlar ju också i det här fallet om att man kanske vill att de vuxna ska kunna sitta och dricka te medan barnen leker snällt. Men i det här fallet blir det ju istället isf att gästerna sitter och dricker te medan ts måste vakta barnen så att de inte är läskiga mot hennes barn. Så det blir en helt annan typ av träff för ts.

(Så även om jag hade accepterat mitt öde på första förfrågan och kört barnvaktsracet tycker jag det är helt rätt att säga nej och helknasigt av gästerna att tjata.)

 

[cirkus]

Det handlar ju också i det här fallet om att man kanske vill att de vuxna ska kunna sitta och dricka te medan barnen leker snällt. Men i det här fallet blir det ju istället isf att gästerna sitter och dricker te medan ts måste vakta barnen så att de inte är läskiga mot hennes barn. Så det blir en helt annan typ av träff för ts.

(Så även om jag hade accepterat mitt öde på första förfrågan och kört barnvaktsracet tycker jag det är helt rätt att säga nej och helknasigt av gästerna att tjata.)

Det beror väl lite på hur gamla barnen är? De kanske är så små att de behöver övervakning oavsett. Jag håller med om att det hade inte varit okej att ta med sig en extra och sen hade värd/värdinna fått vara barnvakt och de andra hade haft en trevlig fikastund.

 

[Tora]

Alltså utan att låta som en as? Jag har gjort upp med kompis A att hon och hennes barn ska komma hit och leka med mina. Nu frågar hon om gemensam kompis B med barn också kan följa med. Jag känner spontant Nej jag vill verkligen inte det. Vi har inte lekt med kompis B barn på kanske två år och de klickar bara inte mellan dem. Jag känner att risken är stor att sonen blir utanför igen och vill verkligen inte det. Då är vi hellre hemma liksom.
Men hur gör man för att inte låta som en skitstövel?

Men om det var så länge sedan som två år sen så kan det ju vara helt annorlunda idag?

Jag tycker att hur barn leker och med vem kan variera något enormt bara från vecka till vecka. Så har det varit hemma i alla fall. Först är det någon dom leker med hela tiden för att två veckor senare leka med någon annan. Eller så är dom ett helt gäng som leker med varandra. Beror helt på årstid och intresse.

 

[Shaggy]

Men om det var så länge sedan som två år sen så kan det ju vara helt annorlunda idag?

Men det kan väl vara lämpligt att testa det med bara det barn det inte funkat med tidigare. Att som i det här fallet blanda in ytterligare barn och riskera att TS son blir utanför känns i mina ögon rätt onödigt.
/Shaggy som oftast var femte hjulet under vagnen och senare direkt mobbad

 

[Tora]

Men det kan väl vara lämpligt att testa det med bara det barn det inte funkat med tidigare. Att som i det här fallet blanda in ytterligare barn och riskera att TS son blir utanför känns i mina ögon rätt onödigt.
/Shaggy som oftast var femte hjulet under vagnen och senare direkt mobbad

Funkar det inte så är det ju bara att gå hem/skicka hem folk. Varför krångla till det?

 

[Shaggy]

Funkar det inte så är det ju bara att gå hem/skicka hem folk. Varför krångla till det?

Hur skulle du känna om du gjort upp med en vän att ni ska ses och så plockar någon in ytterligare en person som du tidigare inte fungerat med utan att ge dig möjlighet att uttala dig?
Jag skulle känna mig sviken och jag kände mig sviken även som barn i de situationerna.
I min värld är barn också människor som i det stora fungerar precis om alla andra människor.

 

[Tora]

Hur skulle du känna om du gjort upp med en vän att ni ska ses och så plockar någon in ytterligare en person som du tidigare inte fungerat med utan att ge dig möjlighet att uttala dig?
Jag skulle känna mig sviken och jag kände mig sviken även som barn i de situationerna.
I min värld är barn också människor som i det stora fungerar precis om alla andra människor.

Om det varit för två år sedan så hade jag inte brytt mig. Och som jag skrev tidigare så är det inte direkt ovanligt att barn byter kompisar, i alla fall inte här. Jag tror det är mest de vuxna som krånglar till det.
Jag är mer den som förutsätter att det skall fungera och gör det inte det så går jag bara därifrån eller skickar hem folk.