Kan man göra något för att inte slå sig halvt fördärvad?

[bitta]

Tror att en del beror på att man inser mer och mer att man är dödlig ju äldre man blir. Jag har passerat 50 och har helt klart blivit en mes. Fegar på både skoter, cross och ATV . Fiser runt på mina tanthästar och blir justerad halva sommaren av en cykelvurpa.

 

[Lager]

Jag har tränat rätt mycket kampsport och därmed en hel del fallträning, men jag tycker inte att jag har så stor nytta av det när jag åker av hästen. I kampsporter - i alla fall i den jag har tränat - är fallen/kasten jämförelsevis väldigt välplanerade och välregisserade, så att säga. Jag vet i förväg vilken teknik vi tränar och jag vet hur jag kommer att falla. Dessutom är underlaget väldigt fallvänligt. Dessutom är det aldrig tex tio grader kallt, så man är inte stel och spänd av den anledningen.

Jag kan inte säga mig ha egen erfarenhet - bara vad jag blivit informerad om. Jag har tränat lite taekwondo, men inte tillräckligt för kunna göra någon liknelse mellan att flyga av en häst respektive falla på matta.

Vi övade "avramling" på ridskolan t o m... för länge sedan. I praktiken träning i att hoppa av en häst i trav. Det var säkert någon tanke med det, att inte bli rädd, träna balansen... Ju mer du spänner dig desto högre risk att komma ur balans, men det gäller ju de flesta situationer.

 

[Lager]

Def inte ta emot eller försöka bromsa fallet. Bara slappna av.

ETA: Hjälm, självklart.

Visst - och inte ta emot med händer/armar har jag fått lära mig. Det ökar risken för nyckelbensfrakturer. Slappna av försök, skydda nacken, och kryp ihop.

 

[JGD]

1. Säkerhetsväst
2. Rem runt halsen att famla efter så man inte dyker handlöst.

 

[Flixon]

ska jag slå mig så ska det ju vara på min egen häst - inte någon annans..

Precis det har jag också kommit fram till. Jag ser inte poängen längre med att riskera min hälsa på andras hästar.

 

[Heulwen]

Dressera hästarna bättre, alla kan bli reagera och bli rädda men bockningar är ett otyg. Hur man gör det vet jag däremot inte, är inget proffs.

Själv faller jag oftast av helt avslappnat då jag "fryser till" när jag blir rädd, ser ut som en pungråtta som faller död ned. Har dock klarat mig genom alla år med bara blåmärken så det verkar fungera, men så är jag bara 32. Blir kanske värre senare ...

 

[Mabuse]

1. Säkerhetsväst
2. Rem runt halsen att famla efter så man inte dyker handlöst.

Väst och hjälm är en självklarhet, men jag kan intyga att det går bra att t ex få hjärnskakning, paja knän, knäcka till ryggar etc ändå. Utan väst gissar jag att man skulle få brutna revben etc dessutom, som bonus.

 

[Petruska]

Jag kan inte säga mig ha egen erfarenhet - bara vad jag blivit informerad om. Jag har tränat lite taekwondo, men inte tillräckligt för kunna göra någon liknelse mellan att flyga av en häst respektive falla på matta.

Vi övade "avramling" på ridskolan t o m... för länge sedan. I praktiken träning i att hoppa av en häst i trav. Det var säkert någon tanke med det, att inte bli rädd, träna balansen... Ju mer du spänner dig desto högre risk att komma ur balans, men det gäller ju de flesta situationer.

Vi fick också träna avramling på ridskola på 70-talet!

 

[Lager]

Väst och hjälm är en självklarhet, men jag kan intyga att det går bra att t ex få hjärnskakning, paja knän, knäcka till ryggar etc ändå. Utan väst gissar jag att man skulle få brutna revben etc dessutom, som bonus.

Jag fixar inte väst... Har en dyrt jäkla utprovad sort som ska sitta perfekt men jag har jättesvårt för den. Fattar att det är en vanesak, men känner mig verkligen låst så jag struntar oftast i den.

 

[Lager]

Vi fick också träna avramling på ridskola på 70-talet!

Konceptet är bra.

Det var ju inte direkt träning i att falla, men i att komma av hästen i rörelse utan att störa, att våga släppa kontrollen och hoppa av (stora halvblod även för oss ungar), att landa ok i manegesanden... Tja. Jag tror det var rätt nyttigt. Men kunde säkert göras mer pedagogiskt.

 

[Billy]

Håller man på med hästar så åker man ju ibland av. Nuförtiden så är det dock nästan aldrig som jag reser mig, skakar av mig och kan sitta upp igen, utan man slår sig liksom halvt fördärvad. Typ pajar ett knä, får hjärnskakning, eller vad det nu är.

Är det nåt man kan göra för att inte slå sig så mycket? Förutom att undvika att åka av då (jag jobbar på det). Har ni några tips?

Det jag tänker på direkt är; kastar hästen av dig genom bocksprång eller annat bus, eller har du dålig balans (vilket jag inte tror eftersom du skriver "nuförtiden")? Om hästen kastar av mig hade jag funderat på om jag har rätt häst.

 

[hvala]

Jag vet inte om det hjälper i verkligheten, men i ett avsnitt av Stjärnhoppningen ("kändisar" utan ridvana som ska hoppa i Globen) fick de träna fallteknik. Jag tror det finns pä Svt Play. De använde stora pilatesbollar.

 

[Amk]

En airbag-väst tycker jag hjälper avsevärt. I övrigt är det väl mest självklarheter som att sitta på en så trygg häst som möjligt, rida så mycket som möjligt för att ha rätt muskler som kan hjälpa till att återfå balansen när den förloras, rida på bra underlag när man gör något där risken för att ramla av ökar, ha en häst som är schysst och saktar in när den märker att jag börjar tappa balansen. Det har jag tränat genom att försöka glida av hästen medan den skrittar, vilket gör att min häst saktar in och jag sedan kan berömma honom.

 

[sorbifolia]

Försök landa på rumpan/låret och rulla! Det lärde jag mig för typ 25 år sedan, och det har jag gjort sedan dess. Har inte haft några större skador pga. fall.

(Men visst slår man sig mera nu än man gjorde som "ung" - jag stödjer teorin om att det beror på ökad ridscicklighet snarare än ökande ålder! )

 

[Amha]

Jag åkte i backen väldigt ofta förr. När jag blev äldre och fick mer vana minskade antalet vurpor vilket jag tror kan vara anledningen till att det blir mer "big deal". Jag tror inte ens att det hände en gång om året sista åren jag red regelbundet. Jag skickade iväg sista hästen för ett par år sedan. Därmed tror jag att det kan vara lite vana för egen del.

 

[Mabuse]

Det jag tänker på direkt är; kastar hästen av dig genom bocksprång eller annat bus, eller har du dålig balans (vilket jag inte tror eftersom du skriver "nuförtiden")? Om hästen kastar av mig hade jag funderat på om jag har rätt häst.

Absolut, bara rida stensäkra hästar är ju ett alternativ, men det känns lite trist att inte kunna rida lite känsligare och mer reaktiva hästar också. Det är i hoppningen jag åker av, och en explosiv häst som är kvick i reaktionerna har man ju mycket glädje av också. Man blir ju väldigt begränsad om man bara kan rida de med lite långsammare rörelsemönster.

 

[Lager]

Absolut, bara rida stensäkra hästar är ju ett alternativ, men det känns lite trist att inte kunna rida lite känsligare och mer reaktiva hästar också. Det är i hoppningen jag åker av, och en explosiv häst som är kvick i reaktionerna har man ju mycket glädje av också. Man blir ju väldigt begränsad om man bara kan rida de med lite långsammare rörelsemönster.

Dessutom måste du ju någon gång gå vidare liksom... om du vill utvecklas i din ridning. Det blir lite inskränkt om du ska enbart leva med Brunte 28 år som vankar fram i slomo hela hästlivet. Både hästar med högre känslighet, och hästar med mer rörelse kräver mer av sin ryttare.

 

[lil-sis]

Dessutom måste du ju någon gång gå vidare liksom... om du vill utvecklas i din ridning. Det blir lite inskränkt om du ska enbart leva med Brunte 28 år som vankar fram i slomo hela hästlivet. Både hästar med högre känslighet, och hästar med mer rörelse.

Måste man?

Är det inte okej att rida långsamt resten av livet?

(VILL är en annan sak.)

 

[Lager]

Måste man?

Är det inte okej att rida långsamt resten av livet?

(VILL är en annan sak.)

Ok. Måste var fel ordval.

Men om du vill utvecklas. Då bör du kunna rida en större variation av hästar.

 

[lil-sis]

Ok. Måste var fel ordval.

Men om du vill utvecklas. Då bör du kunna rida en större variation av hästar.

Eller utvecklas tillsammans med sin pålle (för oss som har egen då). Det finns ju så många olika plan att utvecklas på även i ridningen utan att sitta på explosionsfärdiga pållar.

Om det nu inte är sådana man vill kunna rida, förstås