Jobba som PA åt släkting/familjemedlem?

[elfi]

Är det någon som har erfarenhet av att jobba som personlig assistent åt en släkting/familjemedlem?

Fördelar? Nackdelar?

Jag har nämligen fått frågan av en familjemedlem om jag vill bli dennes personliga assistent tillsammans med några andra. Har funderat länge på att byta jobb så denna frågan kom lämpligt till. Har dock ingen erfarenhet alls av att jobba som personlig assistent..

 

[Wingates]

Som person som har jobbat mycket som PA (och träffat många andra med assistans) så är jag skeptisk till att vara assistans till närstående. Delvis för att jag tycker det är underligt att en familj kan leva på att någon har ett funktionshinder och delvis därför att jag tror att det kan bli svår att hålla isär jobb & privatliv.

 

[elfi]

@Wingates Det var det jag tänkte också, att det kan vara svårt att hålla isär jobb och privatliv..

I dagsläget bor personen ensam, det kommer att finnas fler assistenter där också. Fördelarna för mig är väl att jag känner personen väldigt väl och jag vet vad det är för sysslor som denne behöver hjälp med. Dessutom kommer vi väldigt bra överens.

Nackdelen är väl just att hålla isär jobb och privatliv..

 

[Lejonelle]

Fördelar? Nackdelar?

Fördelen är att man känner varandra väl och att det kan vara skönt för personen med funktionshindret att få hjälp av vissa saker av en närstående istället för personal.

Nackdelen är att du som anställd får en särställning jämfört med annan personal och att assistans ibland sker under lite mysko anställningsformer så att din närstående kan bli din lönesättande chef vilket ju kan kännas konstigt för båda. Svårt för båda att hålla isär vad som är jobbrelationen kontra den privata relationen. Och att det kanske inte är så lätt att hantera när det inte fungerar, den dag du t ex vill sluta eller om ni måste jobba ihop fast ni kanske har en konflikt på det privata planet.

 

[escodobe]

Jag har jobbat som personlig assistent och jag skulle avråda från att göra det just för att det kan bli svårt att skilja på jobbet och det privata.

Jag är överlag lite skeptisk till anhörigvårdare även om jag vet att det ibland måste lösas så för att få ihop vardagen på ettvettigt sätt för de inblandade men jag har sett en del mindre lyckade situationer.

 

[kolblakkur]

Själv har jag aldrig sett en sund relation mellan pa och brukare när dessa varit släkt. Värst är föräldrar som är PA till sina barn.

 

[elfi]

Tack för alla svar!

Så det är mest nackdelar att vara PA till en familjemedlem? Jag vill ju hemskt gärna hjälpa denna personen, men samtidigt så har jag ingen erfarenhet alls hur det är att jobba som PA. Har gjort en lista med för- och nackdelar:

Fördelar:

• Jag känner personen och personen känner mig.
• Jag vet vad det är för arbetsuppgifter jag ska hjälpa till med.
• Kommer troligtvis vara flera assistenter på denna arbetsplats.
• Jag får testa på ett nytt yrke och samtidigt göra det jag brinner för - att hjälpa andra!
• Personen vill gärna ha mig som assistent då den känner mig, känner sig trygg med mig etc.
• Jag får närmare till stallet än i dagsläget då personen bor på gångavstånd till stallet.

Nackdelar:

• Jag har ingen erfarenhet av yrket.
• Det är som sagt en familjemedlem, kan uppstå konflikter etc.
• Svårt att skilja på jobb och privatliv.
• Längre till jobbet från min bostad.
• Bil + körkort krävs. Det har jag redan, men till mitt nuvarande jobb går det att cykla/promenera med viss planering.

OM jag väljer att ta jobbet så lät det som på personen att jag kommer vara anställd via ett företag (?) som ordnar med löner osv.

Jag har ju en viss betänketid på mig, då jobbet troligtvis inte kommer starta förrän efter sommaren någon gång när allting är klart och de har fler assistenter som kommer hjälpa till.

 

[Kivina]

Ska du prova på jobbet så prata med din släkting om alla möjliga tänkbara situationer som kan uppstå och hur ni ska hantera det.
Jag har jobbat som PA i 8 år och hade en god relation med min brukare. Vi umgicks en del privat, mest vid festliga tillfällen och då hade vi en annan typ av relation än då jag jobbade. Det var väldigt tydligt för både mig och min brukare när vi umgicks privat och när jag jobbade. Vi pratade om det en del och var båda överens om att det fungerade bra.
Att ni känner varandra och kommer bra överens är bra, men var rädda om er nuvarande relation och var beredd på att det kan uppstå konflikter trots det.

 

[kolblakkur]

Tänk på att assistansbolag är riktiga ormar. Vissa har varken övertid eller OB (de bakar in det i den dåliga lönen) och man är timavlönad. Kolla upp detta först, risken är stor att du skriver på ett dåligt avtal. Eftersom du har släktskap med brukare är du lovligt byte när det behövs vikarier - du har svårare att säga nej eftersom det är en släkting.

 

[lil-sis]

Jag har en väninna som jobbat flera år som PA åt en släkting och det har fungerat bra.

Men jag tror inte att de umgås utanför jobbet.

 

[transmission]

Min sambo är PA åt sin brorson, har varit det i ca 5 år nu och det har alltid funkat bra. Nästan hela familjen jobbar som PA åt brorsonen, men det blir väl en annan situation när barnet alltid varit sjukt och behövt assistans dygnet runt. Anledning till att man valt att ha till största delen familj som assistenter är också för att utomstående skapat för mycket problem. Nu är det bara en utomstående assistent, hen och min sambo delar på veckodagar och helgnätter, och så jobbar resterande familj vardagsnätter och helgdagar. Mig veterligen är det inte alls svårt att skilja på jobb och privat, sambon träffar brorsonen väldigt mycket utanför arbetstid också. Viktigast är nog att man har en bra relation till den som fixar timmarna och lönerna och som andra sagt har koll på att det är ett bra avtal hos assistansbolaget.

 

[Kofunda]

Jag har aldrig jobbat som PA men har jobbat inom äldrevården och på så sätt sprungit på en hel del anhörigvårdare. Oftast har det väl kanske inte funkat helt optimalt, om man säger så. Har dock en kompis som jobbar som PA, han och brukaren är väldigt bra kompisar som delar intressen och även om de inte umgås privat fysiskt så skickar de massor med artiklar till varandra via Facebook och diskuterar. Krävs dock att man som anställd inte tycker att det är jobbigt att springa på "jobbet" privat och att man vet var man har varandra.

Jag tror att ett minimum för att det ska fungera mellan vuxna släktingar är att det inte finns några kognitiva nedsättningar och allt diskuteras igenom ordentligt först.

 

[lillamy73]

Jag arbetar som PA för en kommun sedan många år tillbaka.

När min mamma blev dålig så var valet inte svårt att börja jobba med henne.
Fördelarna var att jag visste precis vad hon gillade och inte gillade.
Hon hade afasi så jag visste vilka personer hon ville umgås med.

Nackdelarna var att mina arbetskamrater trodde att jag påverkade min mamma att bara göra vissa saker med mig.
Vilket jag verkligen inte gjorde utan tvärtom försökte uppmana henne att göra de sakerna med sina assistenter.

Det jag trodde skulle bli bra blev inte så bra eftersom arbetskamraterna inte trodde att de kunde prata och diskutera
med mig som innan i de andra assistanserna.

Min mamma gick bort och jag arbetar fortfarande som PA.

 

[Lejonelle]

Så det är mest nackdelar att vara PA till en familjemedlem?

Nej, det behöver det ju inte vara, du ska bara veta vad du ger dig in på och ha tänkt till. Om du vet varför du väljer just detta arbete och tycker fördelarna överväger nackdelarna ser jag ingen orsak att säga nej. Om du trivs med att jobba med assistans kan du söka jobb hos annan brukare längre fram, då med goda erfarenheter i bagaget.

 

[elfi]

Tack för alla svar!

Jag ska prata med personen innan jag bestämmer något samt kolla igenom avtalet noga. Anledningen till att jag funderar på detta är för att jag vill byta jobb, och att dessutom få hjälpa denna person tror jag skulle passa mig.

Jag umgås inte med personen så mycket privat, det är främst vid högtider/familjeträffar som vi träffas. Ska fundera lite till på detta och väga för- och nackdelar.

 

[OutOfService]

Både jag och min bror har jobbat som assistent åt våran kusin som har downs syndrom och vi träffas privat på dom flesta kalas osv. Det har funkat jätte bra och inte varit några som helst konstigheter.
Själv tyckte jag bara det var positivt att jag växt upp med min kusin och då kände honom och visste hur jag skulle hantera dom flesta situationer.

Sen blir väl kanske det skillnad på någon som har ett förståndshandikapp än någon med fysiska handikapp, jag vet inte..

 

[Lager]

Som negativ aspekt vill jag lägga till svårigheten för brukare att ställa samma krav på en professionell assistent "utifrån" respektive en släkting.

Jag har arbetat intressepolitiskt med frågor kring likabehandling och rättighet för funk.hindrade. Ett återkommande problem är assistansen - framförall när föräldrar/syskon anställs.

Brukaren får då inte ett självständigt liv på det sätt som denne får med en assistent utifrån (allting sker ju inom familjen). Brukaren får också ofta stå tillbaka och anpassa sig efter familjens behov snarare än utvecklas självständigt. Utöver grövre problem - ex kopplat till ökad risk för våld.

Men visst förstår jag att det kan kännas bra/bekvämt för de icke-funktionsnedsatta i familjen. Det är dock vanligen inte det som är bäst för brukaren själv.

 

[kolblakkur]

Som negativ aspekt vill jag lägga till svårigheten för brukare att ställa samma krav på en professionell assistent "utifrån" respektive en släkting.

Jag har arbetat intressepolitiskt med frågor kring likabehandling och rättighet för funk.hindrade. Ett återkommande problem är assistansen - framförall när föräldrar/syskon anställs.

Brukaren får då inte ett självständigt liv på det sätt som denne får med en assistent utifrån (allting sker ju inom familjen). Brukaren får också ofta stå tillbaka och anpassa sig efter familjens behov snarare än utvecklas självständigt. Utöver grövre problem - ex kopplat till ökad risk för våld.

Men visst förstår jag att det kan kännas bra/bekvämt för de icke-funktionsnedsatta i familjen. Det är dock vanligen inte det som är bäst för brukaren själv.

Håller med om ALLT.

Otaliga är de brukare i Sverige som vill flytta hemifrån men inte får. Har hört brukare säga till sina mammor att de vill flytta hemifrån och de har då fått svaret att det går inte för då måste mamma skaffa ett nytt jobb och då kan mamma inte bo kvar; "då måste vi sälja huset" osv. Inte nog med att de får betalt för att vara assistenter (vi har mammor som gör sina barn mer handikappade än dem faktiskt är), de tar ju deras pension också. Ett jättestort problem som det känns som att ingen vågar ta tag i.

 

[TinyWiny]

Jag som är "på andra sidan" dvs är den som behöver hjälp säger nej tack. Jag vill inte ha någon anhörig eller vän som ska hjälpa mig. Jag vill ha den relationen jag redan har med mina närstående och vänner och inte behöva ge dem "order" om vad de ska göra. Jag vill ha den relationen vi redan har. Jag tror att det är bra även för sjuka människor att få träffa nya människor och lära känna dem. Sedan att det kan bli så att man dessutom blir vänner och skapar en annan sorts relation är en annan sak men då ska det komma sedan, inte innan.
Jag har provat att ha närstående som hjälper mig men det blev inte bra alls. Jag kände att jag inte kunde be dem göra vissa saker och så ska det ju inte vara.

 

[elfi]

Ska träffa personen någon dag och prata igenom detta samt be att få kolla avtalen. Det är jättesvårt det här, ena stunden känns det jättebra och sedan tvekar jag lite. Men har som sagt tid att fundera på detta!