Jag började jobba natt efter jag fått mitt andra barn som då var ett och ett halvt.
På pappret såg det bra ut, massa ledig tid och barnen behövde inte vara på förskolan så länge.
I praktiken, fruktansvärt stressande.
Jag var tvungen att hinna hem INNAN mannen skulle gå till arbetet eftersom han ansåg sig inte kunna ta barnen till dagis innan jobb och ej heller promenera 500 m med dom i vagn.
Tanken slog inte honom att han borde göra det. Han trodde helt enkelt att, "det går väl bra. Du har ingen tid att passa. Som jag som ska ju till tåget" . Det var hans resonemang.
Och ja, jag sa inte ifrån vilket jag borde gjort.
Innan dom började gå i skolan så väckte jag, gjorde frukost och lämnade sen. Efter ett 12-timmarspass utan rast.
Och sen hämta......före fyra.
Om du ska jobba natt se för sjutton till att din partner lämnar och hämtar som dagar du har pass.
Att sova dagtid är svårt. Särskilt helger om barnen är hemma. Man vaknar vid minsta ljud om man sover på dagen.
Den lediga tiden, ja. Den märktes inte så mycket av.
Det mesta gick åt till att sova igen, ja helt enkelt bota sin jetlag.
Jag brukar säga att jobba natt är som att flyga fram och tillbaka till Hawaii varje vecka. Minus det roliga, då.
Dessutom missar man socialt umgänge med familj eftersom man ger sig av för att jobba på kvällen.
Socialt umgänge med kompisar minska markant eftersom dom inte kan umgås när du kan och vice versa.
Jag jobbade heltid natt vilket i praktiken var 32 timmar i veckan. Vissa veckor var det 60 timmar och vissa inte alls.
Nä, för mig var det ingen hit.
Jag fick sömnsvårigheter, sköldkörtelproblem, depression, viktproblem.
Mycket hade säkert kunnat undvikas med lite mer hjälp och förståelse hemma.
Men jag tror ändå att man måste vara i god balans fysiskt och mentalt.
Det sliter på precis allt.
Tänk också på att din kvot blir mycket högre när du vabbar eller själv är sjuk och har en karensdag. Jag betalade 2500 för min karensdag.
Kanske inte vad du ville höra, men jag svarade på din fråga och jag har försökt beskriva så ärligt och riktigt jag kan om just min upplevelse.