Jag vill inte vara så trött 😭

Kan inte göra någonting. Knappt skriva ens. Ångesten sliter mig i stycken för jag blir så arg och frustrerad på mig själv. Fick nyss ett meddelande om ett hundtäcke jag har till salu. Orkar inte ens svara trots att jag vill. Jag orkar ingenting. Hela dagen har jag legat i sängen utom när jag släpat mig upp för att kissa hundarna och mata marsvinen. Jag har flera meddelanden att svara på men jag kan inte. Det är så jävla lätt men jag kan inte
 

Fina du, vad hemskt du har det just nu. :heart

inget ångestdämpande som hjälper att ta bort den värsta udden? Kan du prata med pojkvännen.

kram
Så länge ingen kan laga allt som är fel så finns det inget som hjälper 😭 Tabletter mm är bara att skjuta upp allting för ingenting blir löst och ingenting går att lösa. Allt är kört för det är mig det är fel på och jag går inte att laga 😭
 
Så länge ingen kan laga allt som är fel så finns det inget som hjälper 😭 Tabletter mm är bara att skjuta upp allting för ingenting blir löst och ingenting går att lösa. Allt är kört för det är mig det är fel på och jag går inte att laga 😭
:heart
Förstår och håller med om att tabletter skjuter upp. Tyvärr. Och det är skit. Men om man får bort lite ångest med det, bara för just nu för att orka igenom natten, kanske få lite sömn och ta nya tag imorgon.

Det är inte fel på dig, du är inte fel, inget är ditt fel. Du har hemska sjukdomar som gör att att du mår skit och det är otroligt orättvist. Du har svår sorg du bär på just nu dessutom.

Och jag önskar verkligen jag på något sätt kunde hjälpa till att laga dig. Att du kan få ett lugn, inte behöva ha denna konstanta extrema stress och ångest. Och jag skulle vilja banka lite vett i vården så du får hjälp med det som går att fixa/utreda ännu mer.

Finns det något, inget svårt eller stort, som kan få dig att bli lite lugnare just nu. Andas, titta på något väldig lättsamt, någon mindfullnessövning.

:heart
 
:heart
Förstår och håller med om att tabletter skjuter upp. Tyvärr. Och det är skit. Men om man får bort lite ångest med det, bara för just nu för att orka igenom natten, kanske få lite sömn och ta nya tag imorgon.

Det är inte fel på dig, du är inte fel, inget är ditt fel. Du har hemska sjukdomar som gör att att du mår skit och det är otroligt orättvist. Du har svår sorg du bär på just nu dessutom.

Och jag önskar verkligen jag på något sätt kunde hjälpa till att laga dig. Att du kan få ett lugn, inte behöva ha denna konstanta extrema stress och ångest. Och jag skulle vilja banka lite vett i vården så du får hjälp med det som går att fixa/utreda ännu mer.

Finns det något, inget svårt eller stort, som kan få dig att bli lite lugnare just nu. Andas, titta på något väldig lättsamt, någon mindfullnessövning.

:heart
Det är jättemycket fel på mig för annars hade det inte varit såhär. Det kommer att vara lika illa i framtiden också för det finns ingen hjälp så att gå och lägga mig och hoppas på att det är bättre imorgon är inte lönt. Det enda som finns är att ”skärpa mig” och det kan jag inte. Det enda kroppen vill är att gråta men om jag gör det så kommer jag att må ÄNNU sämre och jag tror inte på att det hjälper för om det hade gjort det så hade jag mått toppen av allt jag har gråtit. Jag vill bara att allt ska ta slut!!
 
Det är jättemycket fel på mig för annars hade det inte varit såhär. Det kommer att vara lika illa i framtiden också för det finns ingen hjälp så att gå och lägga mig och hoppas på att det är bättre imorgon är inte lönt. Det enda som finns är att ”skärpa mig” och det kan jag inte. Det enda kroppen vill är att gråta men om jag gör det så kommer jag att må ÄNNU sämre och jag tror inte på att det hjälper för om det hade gjort det så hade jag mått toppen av allt jag har gråtit. Jag vill bara att allt ska ta slut!!
Lider verkligen så med dig!
Jag förstår dig och kan relatera till viss del. Och ser hur du kämpar varenda dag. Och kan även tänka mig lite vad du menar med att skärpa dig. Jag har själv fått höra att jag ska skärpa mig, ha lite jävla anamma osv. Men så funkar det ju inte om man har svåra psykiska besvär/sjukdomar. Va fasen du tar dig ju på något sätt igenom dagarna, lider igenom dem, men att ta de stegen varenda dag är väl att skärpa sig tänker jag.

Och gråt för mig ger bara en extrem smärta, fysisk och psykisk. Får så ont. Så gråt funkar inte alltid för alla.

Sorgen kan kan relatera till. Jag sörjer fortfarande Lucifer (katt) som dog för 1,5 år sen. Mina andra två katter kan inte ta bort den smärtan även om jag älskar dem.
Sorgen är svår. Har du pratat med någon om sorgen efter Pärla? Kan kännas som det inte hjälper eller inte är meningsfullt, men kanske kan vara det, hjälpa lite. För allt som kan hjälpa om än bara lite, är ett steg till att komma framåt.

Har du fått någon vettig hjälp från habiliteringen nån gång? Eller från psykiatrin, med en psykolog/kurator och verkligen få i princip skrika ut hur du känner?

Jag har varit igenom så många turer inom psykiatrin med olika kuratorer, psykologer och nu psykoterapeut. I princip haft någon kontakt konstant sedan 2007. Och stundtals har det känts totalt meningslöst men nu lite mer meningsfullt. Man funkar långt ifrån med alla.
 
Förlåt att jag inte orkar svara ordentligt idag 😞

Så ska du inte känna, inget du behöver be om förlåt för. :heart Du svarar bara om du vill och orkar.
Din egna tråd är menad för dig!

Tänker på dig!
Och jag hoppas så innerligt att de hemskaste tankarna och ångesten ska lägga sig.
 
Vet du Lyan, jag tror att det kanske är dags att tänka över hur många djur du orkar/klarar av att ta hand om just nu? :heart

Jag vet att det är jättesvårt att tänka tanken men samtidigt har du egentligen inget riktigt val som jag tycker det verkar… Kram
Epica bor inte hos mig, men min vän kan inte köra bil själv och Epica är min även om min vän gör nästan allt med henne så därför tycker jag att jag bör hjälpa till.

Hade jag fått bestämma så hade jag inte haft några djur alls just nu, men jag kan inte göra något åt det just nu heller.
 
Jag har två hundar och fyra marsvin (om jag inte räknar Epica) och det som är det jobbigaste är alla skuldkänslor mot Poppy och Bella och att städa till marsvinen. Och alla veterinärbesök också
 
Lider verkligen så med dig!
Jag förstår dig och kan relatera till viss del. Och ser hur du kämpar varenda dag. Och kan även tänka mig lite vad du menar med att skärpa dig. Jag har själv fått höra att jag ska skärpa mig, ha lite jävla anamma osv. Men så funkar det ju inte om man har svåra psykiska besvär/sjukdomar. Va fasen du tar dig ju på något sätt igenom dagarna, lider igenom dem, men att ta de stegen varenda dag är väl att skärpa sig tänker jag.

Och gråt för mig ger bara en extrem smärta, fysisk och psykisk. Får så ont. Så gråt funkar inte alltid för alla.

Sorgen kan kan relatera till. Jag sörjer fortfarande Lucifer (katt) som dog för 1,5 år sen. Mina andra två katter kan inte ta bort den smärtan även om jag älskar dem.
Sorgen är svår. Har du pratat med någon om sorgen efter Pärla? Kan kännas som det inte hjälper eller inte är meningsfullt, men kanske kan vara det, hjälpa lite. För allt som kan hjälpa om än bara lite, är ett steg till att komma framåt.

Har du fått någon vettig hjälp från habiliteringen nån gång? Eller från psykiatrin, med en psykolog/kurator och verkligen få i princip skrika ut hur du känner?

Jag har varit igenom så många turer inom psykiatrin med olika kuratorer, psykologer och nu psykoterapeut. I princip haft någon kontakt konstant sedan 2007. Och stundtals har det känts totalt meningslöst men nu lite mer meningsfullt. Man funkar långt ifrån med alla.
💖
Jag tycker inte att jag skärper mig tillräckligt, men samtidigt så går det inte.

Så ont gör det på mig också. Någon enstaka gång kan jag känna en yttepytteliten lättnad, men oftast inte för det drar bara upp allt som är jobbigt och jag känner mig sjuk och har ont överallt.

Jag beklagar 😞
Jag kan prata om henne ibland, när jag har lyckats trycka känslorna så långt bak det går, men att prata om henne ger mig inte henne tillbaka så det funkar inte.

Det är många år sedan jag var i kontakt med habiliteringen, men då kunde de inte hjälpa mig. Psykiatrin skiter i mig trots att jag har försökt få hjälp i många år. Jag tror att de har stämplat mig som ett hopplöst fall och bara ger det allra nödvändigaste de är tvungna till och lägger resurserna på de som anses möjliga att hjälpa. Nu är jag i så dåligt skick att det hade ändå inte hjälpt om de erbjudit någon form av terapi för jag hade ändå inte klarat att bättra mig oavsett hur mycket jag än försökt
 
  • Hjärta
Reactions: kma
Jag har två hundar och fyra marsvin (om jag inte räknar Epica) och det som är det jobbigaste är alla skuldkänslor mot Poppy och Bella och att städa till marsvinen. Och alla veterinärbesök också
Men du, om det är så pass jobbigt med djuren kanske du ändå ska överväga om du ska ha dem kvar. Är det dessutom mycket veterinärbesök så kanske det kan ge en hint också. Det hela verkar dessutom få dig att överlag må sämre, det kanske är ångesttriggers du hade kunnat vara utan
 
Det är väldigt svårt att tänka klart när man är trött, och ännu svårare när man dessutom har ångest eller mår dåligt av andra skäl. Du har mått dåligt på ett sätt som går ut över dig och din ork att ta hand om djuren ganska länge nu. Det dåliga samvetet du får hjäper ju inte ditt mående på rätt håll och allt blir till en ond cirkel som bara pågår.

Att få hjälp och avlastning med djuren på ett eller annat sätt är helt nödvändigt för er alla i min mening :heart
 
Om jag gör av med djuren och jag mot all förmodan i hela universum skulle få en chans att må bättre så kommer den chansen att krossas utan djuren och då är det kört ändå
 
Vad fan gör man när man inte klarar att leva men inte kan ta livet av sig?! Jag hade troligen överlevt även om jag kastat mig framför tåget. Varför kunde jag inte fått dö när jag nästan var död?! Varför var jag så korkad som glömde och varför kunde de inte väntat en ynka liten stund så jag hade hunnit dö 😭
 

Liknande trådar

L
  • Artikel Artikel
Dagbok En sak som jag inte kan få bort från hjärnan som jag blir så jävla ledsen för är att det är så JÄVLA orätt vist 😭 För att egentligen så...
Svar
18
· Visningar
1 973
Senast: LiviaFilippa
·
Hästvård Vill börja med att jag ska ringa veterinär idag. I våras hade min häst en tydlig beteendeförändring. Hon mådde dåligt och hon visade...
2
Svar
27
· Visningar
3 852
Senast: Twihard
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Ni som vet vem jag är IRL får gärna hålla det för er själva. Skiter i att ha nåt anonymt nick, jag har ju ändå redan ältat allt detta i...
2
Svar
36
· Visningar
8 496
Senast: _Taggis_
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Nej, att vara ny på ett jobb är verkligen inte min grej. Speciellt inte med den attityd mot en nyanställd som verksamheter har nu för...
Svar
13
· Visningar
3 496
Senast: Urigurien
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp