Jag förstår! Jag hoppas du snart kan få må bättre. Det känns fruktansvärt att se hur du känner och tycker om dig själv. Jag tycker du är grym som faktiskt gör flera saker varje dag!
Jag tror inte boendestödspersonen tänker att oj vad äckligt att städa här. Dom kommer för att hjälpa och göra sitt jobb
Om de kan få komma varje gång och städa kanske det hade lättat på ångesten en smula?
Jag tror dina hundar förstår att du inte mår bra. Djur brukar märka sånt och jag tror inte de tänker att du är en dålig matte på något sätt alls. Du gör ju som du skriver ditt bästa.
Det hoppas jag också men detta har hållit på i flera år så jag har inga större förhoppningar
Jo, men ett stort problem är att jag aldrig orkar plocka undan i tid så vi faktiskt kan städa och efteråt är jag helt slut. Jag klarar bara att vissa personer kommer, om det är någon annan så går det inte pga all ångest. Ibland byter jag til promenad istället men det är inte alltid det går heller. Ibland önskar jag att jag hade råd att betala för städning men sedan kommer jag på att då måste de ”rota” bland mina prylar och det klarar jag inte.
Jag hoppas att de gör det, men jag vet inte. Kanske har de också gett upp på mig och att deras liv ska bli bättre
Om din kropp och hjärna konstant övertrasserar den energinivå du har så kan du absolut bli utbränd.
Det tar sjukt mycket energi att vara sjuk.
Det som är lätt, är att vara frisk.
Att ha ständig oro, ångest, panik, självklagan/förebråelse osv suger ju ur massor av energi ur en.
Nu har du dessutom haft en lång period med sjuka djur, det Om något kan dränera en på energi.
Jo, det gör ju det, och det är en stor anledning till att jag ofta är så arg på mig själv för om jag bara hade gjort allt direkt så hade jag sluppit mycket av ångesten jag bygger upp för att jag inte får saker gjorda. Men det är inte så lätt när jag kan stå och titta på en tröja på golvet och veta att jag måste tvätta den om jag inte har upp den men jag kan inte ta upp den för det krävs för mycket koncentration att ta upp den och hänga den i garderoben och pga det har jag istället skaffat mig ännu mer jobb för att tröjan måste tvättas.
Mina djur är alltid sjuka
ALLTID! Bara ta Poppy som exempel. Hur vanligt är det med kraftigt symptomvisande höftledsartros på en 4,5 år gammal hund på under 2,5kg?! Eller Pärla som ständigt blir sjuk och skadad. Min förra hund som fick äta kortison i 9år, hundarna innan det som bara blev ca 5,5år osv. Marsvinen likadant. Jag fick avliva så många på så kort tid att veterinären till och med vräkte ur sig ”jaha, är det dags nu igen” som om jag avlivade dem för att det var roligt eller lat
De jag har nu är krya vad jag vet förutom Floor, men jag bara väntar på vad som ska hända nästa gång
@Lyan jag tänker också att du verkar utbränd, att ständigt ha ångest och panik är ju jättestressande för både hjärnan och kroppen. Och när du dessutom "tvingar" dig själv att göra saker genom att ta koffein etc, så tappar du ner ditt batteri som redan är slut så det hamnar på minus istället...
Förstår verkligen att du inte orkar jaga sjukvården för en utredning kring det, och tänker att det kanske inte ens är produktivt. Men jag är övertygat om att du är tillräckligt smart för att kunna läsa upp dig själv, och så småningom lära dig lyssna på din egen kropp.
Angående det med att låta hjärnan vila, så fick jag precis lära en teknik för det i fredags, som du kan försöka testa. Det är nämligen som du är inne på omöjligt för hjärnan att vila så länge den fokuserar på problemer, för då kommer den jobba (medvetet eller undermedvetet) på att lösa dessa problem. Så för att hjärnan faktiskt ska kunna vila, så måste man få den över i en modus där den känner sig nöjd, och det bästa sättet för det är att fokusera på tacksamhet. Jag fattar såklart att det är skitsvårt att känna sig tacksam eller nöjd när livet är så otroligt jobbigt och allting känns pissigt. Men om du iaf lyckas fokusera på EN sak du är tacksam över medan du försöker vila/slappna av, så kan hjärnan få vila en liten stund iaf. Kanske blir det bara 10 sekunder första gången, eller 1 minut, men ju oftare du försöker ju enklare kommer det bli för hjärnan att "switcha" över i det moduset.
Om du vill så kan jag hjälpa till att leta upp mera info kring utbrändhet och tekniker för att hantera det/bli bättre.
Kom du iväg till praktiken?
Du låter verkligen helt slutkörd, du har inte någon som kan följa med och köra dig och hundarna till veterinären imorgon? Det känns som om det ständigt blir för många jobbiga "måsten" som tappar dig fullkomligt för energi...
Nej, jag kom inte iväg
Jag är slutkörd, men jag har inget val annat än att lämna bort djuren. Kanske hade det varit bäst, men hur ska jag klara det i så fall?! Och vem vill ha sjuka djur… Jag har ingen som kan passa dem ett tag heller. Och ingen som kan följa med imorgon.
En på boendestödet frågade en gång vad som gav mig energi och jag bara ”inget”. Hon blev helt förvånad. Men det finns verkligen INGET jag kan komma på som ger mig energi. Det finns enstaka saker som tar lite mindre energi ibland men annars tar allt energi, och det är lite energi heller
Jag vill kunna gå och bara strosa med hundarna och vara helt i nuet, men när nuet är skrikande ångest i hela kroppen så går det inte.
Visst har jag saker jag måste känna tacksamhet över, men det är i princip bara vad andra gör mot mig. Från mig själv kan jag inte komma på något att vara tacksam över. Enda sättet jag har för att få hjärnan att vila lite är att ligga och lyssna på historier från reddit och liknande, men när det inte funkar så är jag helt utlämnad åt ångesten och alla tankar. Eller ännu värre, tomheten på tankar. När hjärnan bara blir helt svart och jag inte kan tänka alls hur jag än gör. Det är nog allra värst tror jag.
Tack
Just nu tror jag dock inte att jag klarar att försöka göra något. Inte ens sådant som är bra för mig och det gör mig både ledsen, arg och frustrerad
Jag orkade två minuter 
men nu GÅR det iallafall om jag skulle få energi till det!
