Jag vill inte vara så trött 😭

Kan inte göra någonting. Knappt skriva ens. Ångesten sliter mig i stycken för jag blir så arg och frustrerad på mig själv. Fick nyss ett meddelande om ett hundtäcke jag har till salu. Orkar inte ens svara trots att jag vill. Jag orkar ingenting. Hela dagen har jag legat i sängen utom när jag släpat mig upp för att kissa hundarna och mata marsvinen. Jag har flera meddelanden att svara på men jag kan inte. Det är så jävla lätt men jag kan inte

 

[DarkInNight]

Nästa meddelande att svara på är från zooplus. Fick hem mina paket mosade för några dagar sedan och jag lyckades få iväg ett meddelande om det men nu när de har erbjudit sig prisreduktion så säger hjärnan nope! Du kan inte svara på det!
Visa bifogad fil 115001

Får också sådana problem ibland, helst när hjärnan är överhettad och jag har alldeles för lite energi prokastinerar jag något så fruktansvärt.. som bara ger mig dåligt samvete och dränerar mig på ännu mer energi.

Ibland får jag be sambon om hjälp för att ta mig ur den negativa spiralen.

Kan vi hjälpa dig? Formulera svar eller något?

 

[Lyan]

Får också sådana problem ibland, helst när hjärnan är överhettad och jag har alldeles för lite energi prokastinerar jag något så fruktansvärt.. som bara ger mig dåligt samvete och dränerar mig på ännu mer energi.

Ibland får jag be sambon om hjälp för att ta mig ur den negativa spiralen.

Kan vi hjälpa dig? Formulera svar eller något?

Det är så jobbigt när det blir såhär för som du säger så blir man ju bara ännu tröttare och ångesten ökar som bara den av det Jag lyckades iallafall svara ”Tack, det hade varit snällt” på deras förslag om prisreduktion så jag får hoppas att det går igenom. Såg att jag hade missat typ hälften i mitt första meddelande så de har ju redan varit snälla med att leta upp vilka produkter det handlade om. Inte jättesvårt eftersom jag angett beställningsnumret men ändå mycket trevligare än att de bara avslagit allting för att jag missat att ange produktnumrena.

Så idag har jag skrivit ett kort svar till Ashley, svarat zooplus, ringt till mag/tarmmottagningen, pratat flera samtal med en vän med sjukt marsvin, svarat på okänt nummer så jag fick veta att läkaren vill ha extra blodprover pga mina njurar för att se om kroppen klarar av litium, träffat boendestödet och gått en liten runda med hundarna, beställt en handdammsugare och försökt att räkna ut ny fodermängd till Bellas nya mat. Min hjärna fullkomligt kokar så nu måste jag försöka vila men det är inte lätt för Poppy trampade fel igår och hon verkade fortfarande ha ont idag så nu ligger jag och oroar mig för att vi måste börja om från början med fysioterapeuten Oroar mig också för att jag måste sluta med litium för det vill jag inte Så jag måste ringa och boka tid för blodprov också men det får bli imorgon!

 

[DarkInNight]

Det är så jobbigt när det blir såhär för som du säger så blir man ju bara ännu tröttare och ångesten ökar som bara den av det Jag lyckades iallafall svara ”Tack, det hade varit snällt” på deras förslag om prisreduktion så jag får hoppas att det går igenom. Såg att jag hade missat typ hälften i mitt första meddelande så de har ju redan varit snälla med att leta upp vilka produkter det handlade om. Inte jättesvårt eftersom jag angett beställningsnumret men ändå mycket trevligare än att de bara avslagit allting för att jag missat att ange produktnumrena.

Så idag har jag skrivit ett kort svar till Ashley, svarat zooplus, ringt till mag/tarmmottagningen, pratat flera samtal med en vän med sjukt marsvin, svarat på okänt nummer så jag fick veta att läkaren vill ha extra blodprover pga mina njurar för att se om kroppen klarar av litium, träffat boendestödet och gått en liten runda med hundarna, beställt en handdammsugare och försökt att räkna ut ny fodermängd till Bellas nya mat. Min hjärna fullkomligt kokar så nu måste jag försöka vila men det är inte lätt för Poppy trampade fel igår och hon verkade fortfarande ha ont idag så nu ligger jag och oroar mig för att vi måste börja om från början med fysioterapeuten Oroar mig också för att jag måste sluta med litium för det vill jag inte Så jag måste ringa och boka tid för blodprov också men det får bli imorgon!

Bra, ibland behövs det inte så långa svar.

Du har gjort massor av energidränerande grejer. Ta och ge dig själv lite vila nu.

 

[Tualma]

Får också sådana problem ibland, helst när hjärnan är överhettad och jag har alldeles för lite energi prokastinerar jag något så fruktansvärt.. som bara ger mig dåligt samvete och dränerar mig på ännu mer energi.

Ibland får jag be sambon om hjälp för att ta mig ur den negativa spiralen.

Kan vi hjälpa dig? Formulera svar eller något?

Räcker upp handen och viftar här med. Så är jag också, när det blir för mycket. Det GÅR bara inte!

 

[Tualma]

Det är så jobbigt när det blir såhär för som du säger så blir man ju bara ännu tröttare och ångesten ökar som bara den av det Jag lyckades iallafall svara ”Tack, det hade varit snällt” på deras förslag om prisreduktion så jag får hoppas att det går igenom. Såg att jag hade missat typ hälften i mitt första meddelande så de har ju redan varit snälla med att leta upp vilka produkter det handlade om. Inte jättesvårt eftersom jag angett beställningsnumret men ändå mycket trevligare än att de bara avslagit allting för att jag missat att ange produktnumrena.

Så idag har jag skrivit ett kort svar till Ashley, svarat zooplus, ringt till mag/tarmmottagningen, pratat flera samtal med en vän med sjukt marsvin, svarat på okänt nummer så jag fick veta att läkaren vill ha extra blodprover pga mina njurar för att se om kroppen klarar av litium, träffat boendestödet och gått en liten runda med hundarna, beställt en handdammsugare och försökt att räkna ut ny fodermängd till Bellas nya mat. Min hjärna fullkomligt kokar så nu måste jag försöka vila men det är inte lätt för Poppy trampade fel igår och hon verkade fortfarande ha ont idag så nu ligger jag och oroar mig för att vi måste börja om från början med fysioterapeuten Oroar mig också för att jag måste sluta med litium för det vill jag inte Så jag måste ringa och boka tid för blodprov också men det får bli imorgon!

Wow! Bra kämpat!

 

[Lyan]

Bra, ibland behövs det inte så långa svar.

Du har gjort massor av energidränerande grejer. Ta och ge dig själv lite vila nu.

Räcker upp handen och viftar här med. Så är jag också, när det blir för mycket. Det GÅR bara inte!

Wow! Bra kämpat!

Känner mig duktig men ändå inte för nu är jag så slut att jag inte ens kan läsa, se på film eller lyssna på något för huvudet är som potatismos. Men jag är ändå glad att jag har fått allt gjort för nu slipper jag ha det hängande över mig. Frågan är bara vad jag ska göra åt att jag mår skit just nu för att huvudet är för överbelastat för att kunna vila men kroppen är för överbelastad för att kunna röra sig

 

[DarkInNight]

Känner mig duktig men ändå inte för nu är jag så slut att jag inte ens kan läsa, se på film eller lyssna på något för huvudet är som potatismos. Men jag är ändå glad att jag har fått allt gjort för nu slipper jag ha det hängande över mig. Frågan är bara vad jag ska göra åt att jag mår skit just nu för att huvudet är för överbelastat för att kunna vila men kroppen är för överbelastad för att kunna röra sig

Acceptans.
Känna att reaktionen du får nu är okej.

Det går åt mindre energi att acceptera än att streta emot.

Du kanske behöver behandla ditt huvud som om det hade migrän, dvs så lite intryck som möjligt och vila. Inga skärmar, bara lugn och ro för hjärnan som just nu är uttröttad.

 

[Lyan]

Acceptans.
Känna att reaktionen du får nu är okej.

Det går åt mindre energi att acceptera än att streta emot.

Du kanske behöver behandla ditt huvud som om det hade migrän, dvs så lite intryck som möjligt och vila. Inga skärmar, bara lugn och ro för hjärnan som just nu är uttröttad.

Jag vet inte. Kanske. Jag blir bara så fruktansvärt frustrerad! Och det är så jobbigt att inte kunna koncentrera sig på någoting. Jag kan inte slappna av när jag har migrän heller. Alla tankar går antingen alldeles för fort eller inte alls och jag vet inte vad som är värst. Har försökt vila och lyssna på pod men tankarna snurrar iväg så jag hänger inte med i berättelserna. Sista halvtimmen-timmen har jag bara legat och scrollat igenom en massa hjärndöda reels på facebook för det är ungefär all den koncentrationsförmågan jag har att ta in något

 

[Lyan]

Nu har jag försökt vila hela dagen men jag är fortfarande lika trött och jag vill inte behöva vila och bara slösa bort hela dagarna Hela mitt liv är bortslösat och jag vill inte det mer!!

 

[Lyan]

Jag har så mycket panik Jag har tagit stesolid men det hjälper ju inte!

 

[kma]

Jag har så mycket panik Jag har tagit stesolid men det hjälper ju inte!

På vilket sätt har du panik?
Finns det något som annat som kan kännas lite lugnande. Försöka djupandas.

Hur fort brukar stesolid verka just på dig, tänker om det hjälper snart.

 

[Lyan]

På vilket sätt har du panik?
Finns det något som annat som kan kännas lite lugnande. Försöka djupandas.

Hur fort brukar stesolid verka just på dig, tänker om det hjälper snart.

Jag vet inte. Ångesten har mer och mer förvandlats till panik och stesolid hjälper bara på ångesten och inte på paniken. Har fortfarande panik men nu är jag så trött pga stesoliden att jag är mer ledsen och uppgiven istället för arg och frustrerad. Allt känns så fruktansvärt meningslöst men samtidigt får jag panik över allt jag inte kan göra och det är så motsägelsefullt. Och har jättepanik över allt jag börjat gå upp i vikt igen innan jag ens var nere på min normalvikt och nu har jag ännu mer panik för att jag håller på att göra fiskpinnar trots att jag bara är sugen och inte hungrig. Blir så jävla arg på mig själv!

 

[kma]

Jag vet inte. Ångesten har mer och mer förvandlats till panik och stesolid hjälper bara på ångesten och inte på paniken. Har fortfarande panik men nu är jag så trött pga stesoliden att jag är mer ledsen och uppgiven istället för arg och frustrerad. Allt känns så fruktansvärt meningslöst men samtidigt får jag panik över allt jag inte kan göra och det är så motsägelsefullt. Och har jättepanik över allt jag börjat gå upp i vikt igen innan jag ens var nere på min normalvikt och nu har jag ännu mer panik för att jag håller på att göra fiskpinnar trots att jag bara är sugen och inte hungrig. Blir så jävla arg på

Du ska inte va arg på dig själv! Du gör allt du kan. Ångest, panik och utmattning är extremt jobbigt att kämpa med.

Tänker att ditt system är alldeles för överbelastat och du därför får panik utöver ångesten.
Ditt energibatteri behöver återhämtning, vila och faktiskt mat. Även om du går upp i vikt är det bra att du äter. Sen förstår jag verkligen att du får panik över vikten. Men kanske blir det en för stor belastning att även tänka på den. Äter du ofta för att du är sugen? Försöker du äta frukost, lunch, middag och mellanmål? Eller blir det mer hur som helst, för då kanske det kan underlätta suget om du får in matrutiner.

När jag har panik då riktig panikångest ligger på golvet å snurrar och ibland svimmar så är det bästa sättet att komma ur det att andas. Även om det låter fjuttigt.

Om paniken gäller djuren och allt som måste göras, så måste du vara snäll mot dig själv. Jag är säker på att djuren har det bra och får ”basvård” (kom inte på hur jag skulle uttrycka mig).

Du gjorde ju mycket igår. Spiller det över idag?

Stor kram

 

[Lyan]

Du ska inte va arg på dig själv! Du gör allt du kan. Ångest, panik och utmattning är extremt jobbigt att kämpa med.

Tänker att ditt system är alldeles för överbelastat och du därför får panik utöver ångesten.
Ditt energibatteri behöver återhämtning, vila och faktiskt mat. Även om du går upp i vikt är det bra att du äter. Sen förstår jag verkligen att du får panik över vikten. Men kanske blir det en för stor belastning att även tänka på den. Äter du ofta för att du är sugen? Försöker du äta frukost, lunch, middag och mellanmål? Eller blir det mer hur som helst, för då kanske det kan underlätta suget om du får in matrutiner.

När jag har panik då riktig panikångest ligger på golvet å snurrar och ibland svimmar så är det bästa sättet att komma ur det att andas. Även om det låter fjuttigt.

Om paniken gäller djuren och allt som måste göras, så måste du vara snäll mot dig själv. Jag är säker på att djuren har det bra och får ”basvård” (kom inte på hur jag skulle uttrycka mig).

Du gjorde ju mycket igår. Spiller det över idag?

Stor kram

Fast gör jag det? Jag vet redan att jag har EXTREMT dålig självdisciplin så i slutändan är jag kanske bara lat och skärmberoende helt igenom. Minsta ynka lilla antydan till ångest så ger jag upp. Det är så många som fortsätter trots ångest och trötthet så varför kan inte jag det?!

Jag har noll självdisciplin med maten också. Jag kan varken tvinga mig att äta eller tvinga mig att låta bli. Jag kan bara äta vad jag känner för om jag inte är så hungrig att jag har ont i magen och är svimfärdig, då kan jag tvinga i mig lite av något jag inte känner för. Jag äter nästan inga grönsaker eller frukt så det är svårt att få i mig näring och inte bara en massa kalorier. Vikten är EXTREM ångest

Rutiner är det också absolut noll och ingenting med för jag klarar inte att tvinga mig att hålla dem. Det enda jag har någorlunda rutiner på är mediciner och djurens mat.

Sådana panikattacker är verkligen vidriga! Tack och lov får jag inte det lika ofta nu som innan men när jag får det så är det fysiskt omöjligt att andas för jag får nästan som hicka när jag försöker andas och det tar lång tid innan det ger med sig.

Jag har panik för allt och ingenting. Djuren såklart men också så mycket annat och många gånger vet jag inte varför. Det är som att ångesten försöker hitta nya utvägar sedan litiumet gjort att den minskat, men på paniken biter inga mediciner. Vet inte om det också kan spela in att jag slutade med voxra för någon vecka sedan, men jag vill inte börja med den igen för jag märker ingen annan skillnad direkt.

Tycker inte att det jag gjorde borde påverka så mycket när jag dessutom verkligen gick in för att vila igår, men jag kan inte slappna av för tankarna snurrar konstant men jag kan inte göra något av dem eller åt dem. Jag har också börjat sova jättedåligt och det gör ju inte någonting bättre direkt.

Tack

 

[sorbifolia]

Fast gör jag det? Jag vet redan att jag har EXTREMT dålig självdisciplin så i slutändan är jag kanske bara lat och skärmberoende helt igenom. Minsta ynka lilla antydan till ångest så ger jag upp. Det är så många som fortsätter trots ångest och trötthet så varför kan inte jag det?!

Jag har noll självdisciplin med maten också. Jag kan varken tvinga mig att äta eller tvinga mig att låta bli. Jag kan bara äta vad jag känner för om jag inte är så hungrig att jag har ont i magen och är svimfärdig, då kan jag tvinga i mig lite av något jag inte känner för. Jag äter nästan inga grönsaker eller frukt så det är svårt att få i mig näring och inte bara en massa kalorier. Vikten är EXTREM ångest

Rutiner är det också absolut noll och ingenting med för jag klarar inte att tvinga mig att hålla dem. Det enda jag har någorlunda rutiner på är mediciner och djurens mat.

Sådana panikattacker är verkligen vidriga! Tack och lov får jag inte det lika ofta nu som innan men när jag får det så är det fysiskt omöjligt att andas för jag får nästan som hicka när jag försöker andas och det tar lång tid innan det ger med sig.

Jag har panik för allt och ingenting. Djuren såklart men också så mycket annat och många gånger vet jag inte varför. Det är som att ångesten försöker hitta nya utvägar sedan litiumet gjort att den minskat, men på paniken biter inga mediciner. Vet inte om det också kan spela in att jag slutade med voxra för någon vecka sedan, men jag vill inte börja med den igen för jag märker ingen annan skillnad direkt.

Tycker inte att det jag gjorde borde påverka så mycket när jag dessutom verkligen gick in för att vila igår, men jag kan inte slappna av för tankarna snurrar konstant men jag kan inte göra något av dem eller åt dem. Jag har också börjat sova jättedåligt och det gör ju inte någonting bättre direkt.

Tack

Det där med självdisciplin är överskattat, tycker jag. Det handlar nog inte så mycket om en egenskap som man har eller inte har, utan mera om hurvida man fått lära sig ha bra och strikta rutiner sedan man var liten.

Jag har också typ noll 'självdisciplin', för jag har alltid haft så lätt för mig med allt så jag har aldrig behövt vara 'disciplinerad'. Och ser mig själv som ganska lat med. Men numera har jag insett att det inte är någon personlighetsbrist hos mig, jag funkar bara annorlunda. Jag behöver göra det lätt för mig att göra rätt, utan att jag måste anstränga mig. Har nyligen insett att jag troligen har ADD också, vilket möjligtvis spelar in. Hur var det med dig, visst har du någon npf diagnosis med?

 

[Lyan]

Det där med självdisciplin är överskattat, tycker jag. Det handlar nog inte så mycket om en egenskap som man har eller inte har, utan mera om hurvida man fått lära sig ha bra och strikta rutiner sedan man var liten.

Jag har också typ noll 'självdisciplin', för jag har alltid haft så lätt för mig med allt så jag har aldrig behövt vara 'disciplinerad'. Och ser mig själv som ganska lat med. Men numera har jag insett att det inte är någon personlighetsbrist hos mig, jag funkar bara annorlunda. Jag behöver göra det lätt för mig att göra rätt, utan att jag måste anstränga mig. Har nyligen insett att jag troligen har ADD också, vilket möjligtvis spelar in. Hur var det med dig, visst har du någon npf diagnosis med?

Jag vet inte. Jag har aldrig haft det, utom de få gångerna jag har haft tillräckligt med energi för att klara tvinga mig.
Jag hade mycket rutiner när jag växte upp, både i skolan och hemma, men jag har aldrig klarat att hålla dem på egen hand. När jag flyttade hemifrån tog det inte lång tid innan alla rutiner rasade och efterhand som jag har mått sämre och sämre så har också rutinerna, om man ens kan kalla det rutiner vid det här laget, och blivit sämre och sämre.

Jag hade lätt för mig i skolan, men förutom det vet jag inte. Mamma fick alltid påminna mig om nästan allt trots att det var samma som gällde varje dag.
Jag vet ärligt talat inte om jag är lat eller inte. Jag tycker att jag är lat eftersom jag inte kan tvinga mig att göra saker, men hur vet man om man faktiskt ÄR lat? Och om jag inte är lat, vad är jag då?
Jag har aspergers och add, men jag är troligen inte född med add utan den har kommit efter ett självmordsförsök där jag krampade och fick syrebrist i hjärnan. Sedan kan jag ju kanske ha haft någon predisponering för add, men det är nog omöjligt att veta.

Det där med att göra det lätt för dig? Har du också så att du inte får några sådan ”måbrakänslor” som folk pratar om vid tex motion och annat och att det därför blir svårare? Jag har bara fått sådana känslor ibland när jag är hypomanisk, annars är det bara att skifta mellan olika sorters ångest beroende på vad jag gör och vid bra tillfällen kan det lätta lite på ångesten att göra något, men överlag så är allting jag gör i princip bara slöseri med energi jag inte har

 

[sorbifolia]

Jag vet inte. Jag har aldrig haft det, utom de få gångerna jag har haft tillräckligt med energi för att klara tvinga mig.
Jag hade mycket rutiner när jag växte upp, både i skolan och hemma, men jag har aldrig klarat att hålla dem på egen hand. När jag flyttade hemifrån tog det inte lång tid innan alla rutiner rasade och efterhand som jag har mått sämre och sämre så har också rutinerna, om man ens kan kalla det rutiner vid det här laget, och blivit sämre och sämre.

Jag hade lätt för mig i skolan, men förutom det vet jag inte. Mamma fick alltid påminna mig om nästan allt trots att det var samma som gällde varje dag.
Jag vet ärligt talat inte om jag är lat eller inte. Jag tycker att jag är lat eftersom jag inte kan tvinga mig att göra saker, men hur vet man om man faktiskt ÄR lat? Och om jag inte är lat, vad är jag då?
Jag har aspergers och add, men jag är troligen inte född med add utan den har kommit efter ett självmordsförsök där jag krampade och fick syrebrist i hjärnan. Sedan kan jag ju kanske ha haft någon predisponering för add, men det är nog omöjligt att veta.

Det där med att göra det lätt för dig? Har du också så att du inte får några sådan ”måbrakänslor” som folk pratar om vid tex motion och annat och att det därför blir svårare? Jag har bara fått sådana känslor ibland när jag är hypomanisk, annars är det bara att skifta mellan olika sorters ångest beroende på vad jag gör och vid bra tillfällen kan det lätta lite på ångesten att göra något, men överlag så är allting jag gör i princip bara slöseri med energi jag inte har

Jo, jag får vad jag tror är det man kallar måbrakänslor, men bara från saker jag faktiskt tycker är KUL. Eller jag vet inte, det kanske är skilnad på måbrakänslor och att helt enkelt vara glad och njuta av stunden? Om jag skulle tvinga mig att jogga t.ex. (har inte hänt sedan skolan dvs på säkert 25 år) så skulle det nog inte kännas bra efteråt. Så det blir inte någon positiv känsla som en automatisk belöning för att göra jobbiga saker, om det var vad du syftade på?

Utifrån dina trådar som jag följt ett tag verkar det inte som att du är lat i alla fall, för du VILL ju göra saker, du bara orkar/klarar inte. När jag känner mig lat så är det mera som ett bevisst val, t.ex. "Näe, jag skiter i att diska i dag för jag vill heller titta på TV". Men med dig känns det som att det är dina utmaningar som ställer till det så det bara blir för svårt att klara av många saker som du egentligen vill...?

 

[Lyan]

Jag kan inte sova inatt heller

 

[Lyan]

Jo, jag får vad jag tror är det man kallar måbrakänslor, men bara från saker jag faktiskt tycker är KUL. Eller jag vet inte, det kanske är skilnad på måbrakänslor och att helt enkelt vara glad och njuta av stunden? Om jag skulle tvinga mig att jogga t.ex. (har inte hänt sedan skolan dvs på säkert 25 år) så skulle det nog inte kännas bra efteråt. Så det blir inte någon positiv känsla som en automatisk belöning för att göra jobbiga saker, om det var vad du syftade på?

Utifrån dina trådar som jag följt ett tag verkar det inte som att du är lat i alla fall, för du VILL ju göra saker, du bara orkar/klarar inte. När jag känner mig lat så är det mera som ett bevisst val, t.ex. "Näe, jag skiter i att diska i dag för jag vill heller titta på TV". Men med dig känns det som att det är dina utmaningar som ställer till det så det bara blir för svårt att klara av många saker som du egentligen vill...?

Jag tror att det är skillnad för det finns ju så många som säger att de mår så bra av att träna/anstränga sig/tvinga sig och det känns skönt efteråt, nästan som ett rus för många också. Jag har aldrig känt det så. Jag kan känna mig duktig efteråt men jag mår aldrig direkt bra av det, om man bortser lättnaden av det är över. För mig är det mest vilken ångest som är värst och som jag vill undvika mest som bestämmer. Den av att inte göra något eller den av att tvinga mig. Glad minns jag inte längre hur det känns att vara

Jag vet inte. På sätt och vis väljer jag ju att inte göra något för att det är jobbigt, jag får ångest eller är trött, samtidigt så är det ju för att det är, för mig, så gott som oöverstigligt att göra något hur gärna jag än vill. Jag vill verkligen göra saker men gör jag inte för att jag inte kan eller för att jag är lat? Det vet jag inte. Vissa dagar känner jag att nu är jag faktiskt inte lat, men andra dagar känner jag mig lat, trots att inget egentligen skiljer sig från ena gången till den andra. Så det borde ju betyda att jag inte är lat? Gah! Hela mitt huvud är helt totalvridet nu

Hoppas det går att fatta något av mitt svammel för jag fattar knappt

 

[Lyan]

Just nu sitter jag på golvet för tanken var att städa men jag kan verkligen inte sluta bita på naglarna. Jag har så ont i mina fingrar pga bitandet men jag kan inte sluta! Det har till och med gått två till flisor ur framtänderna och ändå kan jag inte sluta För en gångs skull vet jag varför och det är pga stress och frustration, men jag vet inte hur jag ska göra för att sluta