Sv: Jag var på verkningskurs i helgen...
Jag håller med TDJ. Frågan om hovbensrotation och hovbenssänkning verkligen finns är ganska löjlig.
Det är klart att de finns, problemet är ju bara att orden är missvisande! Att säga hovbensrotation när det egentligen främst är hovkapseln som roterar.
Att säga hovbenssänkning när det främst är hovväggen som trycks uppåt.
Sedan tycker jag väl inte att man skall hårddra, visst kan hovbenet ge för mycket tryck på sulan om hovväggen släppt vid "hovbenssänkning" så att sulan degenererar och hovbenet kan sjunka genom sulan. Men det sker nog inte i första stadiet...
Jag vill berätta om en fånghäst jag började verka i slutet på januari.
Första verkningen kunde man se att hovbenet tryckte på sulan, det var som en valk framme i tån och hästen var öm.
Någon vecka efter att jag varit där "försvann" valken.
Andra gången, sex veckor senare, kunde man inte se ett spår av valken men man kunde se att hovväggen uppe i kronranden börjat följa hovbenet som det skulle igen (hästen hade konstaterad hovbensrotation på röntgen)
Tredje gången, i måndags, kom blåmärket fram från när hovbenet tryckt på sulan. Otäckt! Trakterna fick jag äntligen sänka någon centimeter, men i mina ögon har hästen fortfarande för höga trakter. Vinkelförändringen håller i sig men är inte ens halvvägs ned.
Hästen är bekväm på de snällare underlagen och har börjat sättas igång lite lätt. Allt detta på fyra månader!
Att sedan säga att den här metoden är kass bara för att den är ny samt att veterinärmedicinen är mycket bättre, det känns lite löjligt då lilla jag hjälpt en fånghäst att bli bekväm nog att ridas, på fyra månader, när veterinärmedicinen utdömt den?
Men nu skall ju inte jag ta åt mig hela äran. Ägarinnan har gjort ett jättejobb! Först med att häva förgiftningen samt gått ut på promenader varje dag för att öka rörelsen och läkningen.