Jag kan inte äta, ingen ätstörning utan fysiskt

[Grazing]

Oj, hjälp det låter ju verkligen inte bra. Röntgar man för att se var problem är?

Jag gjorde testar där dom kollade muskelaturen och hur den reagerade, nervtester och sådant, kollade känseln i fingrarna och hur det utvecklade sig. Det var mycket uteslutningsmetoden tror jag, dom opererade när dom trodde sig ha lokaliserat problemet och det visade sig vara rätt.

 

[Lillefrun]

Ja, lite så jag menar. Och även om du ser det som en liten del av ditt mående, är det ju en risk att ta på allvar. Tänker att det kanske är ett lite dåligt tecken att andra tipsade dig om näringsdrycker, när du har massor hemma och inte verkar ha tänkt så mycket själv på den "lösningen"?

Hmm, jo då tanken har slagit mig så jag har alltid näringsdrycker i kylskåpet ifall dom behövs. Har haft nd i kyl och frys under hela tiden som frisk. Men jag tar dom bara när det är akut.

 

[Lillefrun]

Jag gjorde testar där dom kollade muskelaturen och hur den reagerade, nervtester och sådant, kollade känseln i fingrarna och hur det utvecklade sig. Det var mycket uteslutningsmetoden tror jag, dom opererade när dom trodde sig ha lokaliserat problemet och det visade sig vara rätt.

Okej, det låter som dom kollade rätt noga då

 

[skiesabove]

Hmm, jo då tanken har slagit mig så jag har alltid näringsdrycker i kylskåpet ifall dom behövs. Har haft nd i kyl och frys under hela tiden som frisk. Men jag tar dom bara när det är akut.

Det är akut nu. Om du inte tror att det är det, så är nog din ätstörning tillbaks.

Drick dina tre mål per dag och ät det du kan utöver det, så borde illamåendet ge sig om någon vecka.

 

[Grazing]

Okej, det låter som dom kollade rätt noga då

Det gjorde dom, tror dom var oroliga ifall det var någon annan muskelsjukdom kanske. Jag är väldigt glad dom tog mig på allvar iallafall för det hade inte gått över av sej självt.

 

[Lillefrun]

Angående stress så har min astma satt igång ännu en jätte jobbig period och det är svårt att andas normalt. Blir tokig på allt som sker i min kropp just nu. Men jag vet inte vad jag kan göra för att komma ner i varv. Eller egentligen har jag fått mycket hjälp men när jag drar iväg så här kan ingen terapi stoppa det

 

[Lillefrun]

Det är akut nu. Om du inte tror att det är det, så är nog din ätstörning tillbaks.

Drick dina tre mål per dag och ät det du kan utöver det, så borde illamåendet ge sig om någon vecka.

Jag tror att vi kanske har olika definitioner om vad som är akut. Att inte kunna äta på det det sätter som nu och må så illa är jobbigt, stressigt och stör mig ig i vardagen. Men jag längtar efter att äta.

För mig är det inte akut

 

[Lillefrun]

Jag yogade varje dag förr, kanske börja med det igen och se om stressen minskar

 

[skiesabove]

Jag tror att vi kanske har olika definitioner om vad som är akut. Att inte kunna äta på det det sätter som nu och må så illa är jobbigt, stressigt och stör mig ig i vardagen. Men jag längtar efter att äta.

För mig är det inte akut

Det är inte normalt eller hälsosamt att inte äta. Hur många dagar, hur många veckor har du hållt på så här?

Du har ju näringsdryck hemma, det går att hälla i sig fast man mår illa. Varför gör du inte det?

 

[EmmaBovary]

Hmm, jo då tanken har slagit mig så jag har alltid näringsdrycker i kylskåpet ifall dom behövs. Har haft nd i kyl och frys under hela tiden som frisk. Men jag tar dom bara när det är akut.

Jo, men min poäng är väl snarare din gräns för vad du ser som akut. Även om jag absolut inte vill avråda att kolla upp kroppsliga symtom pga. exempelvis gammal ätstörning eller psykisk ohälsa, så tänker jag också att det blir en ond cirkel med just illamående vid matintag, för kroppen blir ju mer i olag av att inte få i sig tillräckligt med mat. Och ju mindre man äter så finns ju också risken att man mår mer illa av mindre mängd föda än innan det startade. Därför tänker jag att det är jättebra om du tar så mycket näringsdryck som möjligt, för att se om det blir någon skillnad

 

[cewe]

Det är inte normalt eller hälsosamt att inte äta. Hur många dagar, hur många veckor har du hållt på så här?

Du har ju näringsdryck hemma, det går att hälla i sig fast man mår illa. Varför gör du inte det?

Klar det inte är varken normal eller hälsosamt, är ju därför TS söker råd!
Och det är inte bara att "hälla i sig" när det tar fysiskt emot att svälja.
Nu tolkar jag kankse TS inlägg efter egna erfarenheter, men det går utanför ett "normalt" illamående.
Första gången jag upplevde något liknande var när jag hade covid. Andra gången när jag var i sån stor emotionell stress att hela kroppen slog bakut.

Det enda som gick ner senaste gången var Proviva drickyogurt, wasa knäckesticks (en viss sort ) samt Red Bull så det levde jag på i flera veckor.

 

[EmmaBovary]

Klar det inte är varken normal eller hälsosamt, är ju därför TS söker råd!
Och det är inte bara att "hälla i sig" när det tar fysiskt emot att svälja.
Nu tolkar jag kankse TS inlägg efter egna erfarenheter, men det går utanför ett "normalt" illamående.
Första gången jag upplevde något liknande var när jag hade covid. Andra gången när jag var i sån stor emotionell stress att hela kroppen slog bakut.

Det enda som gick ner senaste gången var Proviva drickyogurt, wasa knäckesticks (en viss sort ) samt Red Bull så det levde jag på i flera veckor.

Fattar att det inte "bara" är att hälla i sig, det är riktigt besvärligt när det blir så (lite och ofta är nog enklare)! Men tror att det är viktigt att ha ätstörningsproblematik i bakhuvudet, om man har en sådan.

 

[cewe]

Fattar att det inte "bara" är att hälla i sig, det är riktigt besvärligt när det blir så (lite och ofta är nog enklare)! Men tror att det är viktigt att ha ätstörningsproblematik i bakhuvudet, om man har en sådan.

Nu var ju mitt svar mer riktat till skiesabove

 

[EmmaBovary]

Nu var ju mitt svar mer riktat till skiesabove

Ja, jag vet, men tänkte ändå understryka mitt perspektiv utifall att det lät som att jag också potentiellt lät oförstående inför hur svårt det faktiskt kan bli vid massor av illamående

 

[yamyam]

@Lillefrun
Känner verkligen igen mig i mycket av det du skriver. Jag har sedan tonåren i perioder fått så märkliga symtom, vissa som varit störande men inte tillräckligt för att jag skulle orka söka hjälp, men också symtom som känts otroligt läskiga. Men varje gång jag sökt läkarhjälp har inget upptäckts, och alla prover har sett fina ut. Det har både känts skönt men också extremt frustrerande, för varje gång märkliga symtom kommer är det efter en period av stress, utmattning eller allergier som dyker upp lite hipp som happ.

Med det vill jag ha sagt att de otäcka symtomen inte måste vara något farligt, så du inte stressar upp dig ännu mer innan du kommer till läkare. Man ska alltid kolla upp oroande symtom, men de kan visa sig vara ofarliga. Återigen, lyfter det bara så din stressnivå inte skjuter ännu mer i taket.

Jag får ibland domningar och nervsmärta i min ena arm, det gör väldigt ont särskilt att försöka somna med. För mig kommer det om jag får knutor som inte behandlas. Massage, mobilisering eller akupunktur och kinesiotejp efteråt hjälper mig rätt snabbt. Så, det kan bli otroligt smärtsamt av ”bara” spänningar. Det kommer din fysioterapeut med största sannolikhet kunna känna.

Att ta hjälp av fysioterapeuten låter också toppen, berätta ärligt om dina olika symtom precis som du gjort här, och be hen hjälpa dig med var du ska börja. Säg att du har svårt att boka läkartid för att du inte vill ”ta plats”, och att du inte vet vad som är ”viktigast” att lyfta.

Berätta också om svårigheten att äta, och även om det inte känns akut överhängande att det finns ätstörning i bagaget som riskerar triggas. Vid stress påverkas mitt selektiva ätande negativt, får särskilt svårt att tugga, så jag börjar komplettera med näringsdryck så snart jag börjar känna att ätandet blir svårt. Jag har haft anorexi förr och när ätandet blir sämre behöver jag vara vaksam. Jag har inte haft något återfall eller ens nära men tänkte på det du skrev om näringsdryck först när det är akut-akut. Det finns ingen anledning att vänta så länge, du behöver inte ha nått nån särskild ”nivå” utan bara ta en när du har extra svårt att få dig nåt annat eller om du kommer på att du glömt äta. Är näring något som är så dramatiskt att det behöver vara akut eller akut-akut för att ”få” dricka en dryck så tycker jag det är viktigt att vara vaksam, om man har ätstörning bakom sig. Jag kanske tolkar dig annorlunda än du menar, men du förstår nog vad jag far efter i alla fall.

Ursäkta världens längsta inlägg!

 

[skiesabove]

Klar det inte är varken normal eller hälsosamt, är ju därför TS söker råd!
Och det är inte bara att "hälla i sig" när det tar fysiskt emot att svälja.
Nu tolkar jag kankse TS inlägg efter egna erfarenheter, men det går utanför ett "normalt" illamående.
Första gången jag upplevde något liknande var när jag hade covid. Andra gången när jag var i sån stor emotionell stress att hela kroppen slog bakut.

Det enda som gick ner senaste gången var Proviva drickyogurt, wasa knäckesticks (en viss sort ) samt Red Bull så det levde jag på i flera veckor.

Jag har som sagt varit med om det själv, och min erfarenhet är att man får sätta sig och kämpa. För när man börjar få i sig nog med kalorier igen per dag, så börjar kroppen fungera bättre igen. En klunk i taget, fast det tar emot. Givetvis ska TS söka hjälp också, men det tar tid, och att svälta sig medans man väntar är inte bra.

Att hålla på och vänta med att ge sin kropp näring, fast man har kyl och frys full med en lösning (näringsdryck), låter som ätstörning.

 

[Lillefrun]

@Lillefrun
Känner verkligen igen mig i mycket av det du skriver. Jag har sedan tonåren i perioder fått så märkliga symtom, vissa som varit störande men inte tillräckligt för att jag skulle orka söka hjälp, men också symtom som känts otroligt läskiga. Men varje gång jag sökt läkarhjälp har inget upptäckts, och alla prover har sett fina ut. Det har både känts skönt men också extremt frustrerande, för varje gång märkliga symtom kommer är det efter en period av stress, utmattning eller allergier som dyker upp lite hipp som happ.

Med det vill jag ha sagt att de otäcka symtomen inte måste vara något farligt, så du inte stressar upp dig ännu mer innan du kommer till läkare. Man ska alltid kolla upp oroande symtom, men de kan visa sig vara ofarliga. Återigen, lyfter det bara så din stressnivå inte skjuter ännu mer i taket.

Jag får ibland domningar och nervsmärta i min ena arm, det gör väldigt ont särskilt att försöka somna med. För mig kommer det om jag får knutor som inte behandlas. Massage, mobilisering eller akupunktur och kinesiotejp efteråt hjälper mig rätt snabbt. Så, det kan bli otroligt smärtsamt av ”bara” spänningar. Det kommer din fysioterapeut med största sannolikhet kunna känna.

Att ta hjälp av fysioterapeuten låter också toppen, berätta ärligt om dina olika symtom precis som du gjort här, och be hen hjälpa dig med var du ska börja. Säg att du har svårt att boka läkartid för att du inte vill ”ta plats”, och att du inte vet vad som är ”viktigast” att lyfta.

Berätta också om svårigheten att äta, och även om det inte känns akut överhängande att det finns ätstörning i bagaget som riskerar triggas. Vid stress påverkas mitt selektiva ätande negativt, får särskilt svårt att tugga, så jag börjar komplettera med näringsdryck så snart jag börjar känna att ätandet blir svårt. Jag har haft anorexi förr och när ätandet blir sämre behöver jag vara vaksam. Jag har inte haft något återfall eller ens nära men tänkte på det du skrev om näringsdryck först när det är akut-akut. Det finns ingen anledning att vänta så länge, du behöver inte ha nått nån särskild ”nivå” utan bara ta en när du har extra svårt att få dig nåt annat eller om du kommer på att du glömt äta. Är näring något som är så dramatiskt att det behöver vara akut eller akut-akut för att ”få” dricka en dryck så tycker jag det är viktigt att vara vaksam, om man har ätstörning bakom sig. Jag kanske tolkar dig annorlunda än du menar, men du förstår nog vad jag far efter i alla fall.

Ursäkta världens längsta inlägg!

Blev bara tacksam för det långa svaret

Min fysioterapeut har jag känt i 7 år och hon har varit med under några av mina sjuka år och sett mig bli så pass frisk som jag är nu. Jag ska be henne titta och känna på armen för jag tror inte heller det är något farligt. Tror det kan vara överbelastning.

Näringsdrycker är svåra för att dom är kopplade till anorexin och som jag därför gärna undviker tills jag inte ser något val, ungefär som att jag inte vill väga mig eller räkna kalorier. Jag tar näringsdrycker ibland, annars skulle jag inte be om dom men det är inget jag gör dagligen. Vill inte leva på dom som förr när det var det enda jag levde av..

Jag vill kunna äta normalt igen, vanlig mat.

 

[tuaphua]

Jag har varit sövd ett par gånger och tyckte det var jätte obehagligt både innan och efter, vill absolut inte operera men om det visar sig vara det får jag stå ut helt enkelt.

Jag hoppas du inte börjar oroa dig för operation etc. Det finns många olika grundproblem som kan ge liknande symptom, tex domning i samma fingrar.
Jag får tex också det ibland. Det räcker med ett besök hos kiro, alltså min sambo.
Så det kan vara lättlöst. Det är oerhört vanligt att det kommer sådana patienter till min sambo. Och det är oerhört sällan han diagnosticerar ngt som är läkarfall och inget han behandlar. De allra flesta går hem välfungerande efter en behandling.
Så hoppas du inte blir orolig i onödan/förskott över domningar och motoriska problem.
Det kan vara stress etc som utlöser det hela i form av muskelspänningar och låsningar som påverkar nervsystemet.
Men jag håller absolut med om att du bör söka läkarhjälp för ditt mående i stort. Du är värd vård lika mycket som alla andra. Och just nu mår du inte bra på flera olika sätt.

 

[Lillefrun]

Jag hoppas du inte börjar oroa dig för operation etc. Det finns många olika grundproblem som kan ge liknande symptom, tex domning i samma fingrar.
Jag får tex också det ibland. Det räcker med ett besök hos kiro, alltså min sambo.
Så det kan vara lättlöst. Det är oerhört vanligt att det kommer sådana patienter till min sambo. Och det är oerhört sällan han diagnosticerar ngt som är läkarfall och inget han behandlar. De allra flesta går hem välfungerande efter en behandling.
Så hoppas du inte blir orolig i onödan/förskott över domningar och motoriska problem.
Det kan vara stress etc som utlöser det hela i form av muskelspänningar och låsningar som påverkar nervsystemet.
Men jag håller absolut med om att du bör söka läkarhjälp för ditt mående i stort. Du är värd vård lika mycket som alla andra. Och just nu mår du inte bra på flera olika sätt.

Tack, jag är inte jätte rädd för det när jag läst att stress kan utlösa det. Men det har pågått varje dag i ett halvår minst. Tänker att det är något jag gjort fel, typ belastat fel eller så. Det borde väl vara det rimligaste egentligen?

 

[_Elly_]

svåra för att dom är kopplade till anorexin och som jag därför gärna undviker tills jag inte ser något val, ungefär som att jag inte vill väga mig eller räkna kalorier. Jag tar näringsdrycker ibland, annars skulle jag inte be om dom men det är inget jag gör dagligen. Vill inte leva på dom som förr när det var det enda jag levde av..

Jag vill kunna äta normalt igen, vanlig mat.

Om du tillfälligt behöver leva på dessa+glass igen är det betydligt bättre än att inte äta alls för din ork och välmående. Du har en komplex problematik sedan många år men varesig det är pga ätstörningen vilket du säger att det inte är eller stress är lösningen fortfarande att få i dig något. Vad som. Att vänta till du ser det som AKUT är inte en bra strategi och får dig att orka mindre. Du behöver all ork du kan få.