Jag har slut på idéer....

[Molekyl]

...och jag skjuter mig själv och hästen snart!

Har att halvblod som blir 3 nu i dagarna. Han är hur go som helst att hålla på med förutom med en sak, eller nu egentligen två, han gillar inte att man tar i hans öron! Han har inga synliga sår eller liknande utan är bara rädd om öronen. När jag väl får ta i öronen kan jag ju vika dem åt "alla" håll utan att han bryr sig!
Vi, jag och min sambo, har verkligen jobbat massor med det nu i vinter och nu går det att ta på och av grimman, om man tar det lugnt, utan större problem och man kan även få borsta med en mjuk borste om man tar det försiktigt.

Jag har pga detta inte velat utsätta honom för träns förrän jag hade fått bukt med öronproblemen och för nåra månader sedan tyckte jag att det var dags att polera bettet och ta på honom tränset.
Detta var lättare sagt än gjort!!! Och nu avskyr han bettet med!!!

Om jag över huvudtaget ska lyckas måste jag ta loss det i delar och börja med att lägga på nackstycke och pannband, sedan sätta fast sidostycken och trä fast de i grimman så att de inte kan slå honom om han får panik... tillsist sätta fast bettet i ena sidan och försöka lirka in det i munnen, givetvis med en massa gott. När man sedan ska ta av det går det oftast bra att dra över det över öronen, men sen får han nån knäpp och slänger till med huvet och då slår bettet emot tänderna och det gillar han ju då inte....


Vad ska jag göra??? Jag försöker ju verkligen att ta det lugnt och försiktigt och jag har verkligen hållt på sen i höstas, men det blir inte mycket bättre. Man tar ett steg fram och två tillbaka
Jag har idag ett rakt stålbett, men funderar på att åka och köpa ett gummibett med äpplesmak för att se om det kan funka bättre.
Han accepterar ju bettet och tränset när de sitter på, det är ju av och framförallt på som problemen ligger.

Oj detta blev långt, men jag hoppas att ni har orkat läsa allt och har nåt bra förslag för jag börjar verkligen bli desperat!!!


Malin

 

[Miss]

Sv: Jag har slut på idéer....

Försök att undvika att ta i öronen så mycket som möjligt, alltså skit i dom Tror det blivit lite mycket fokus på dom. Testa o se.

Häll sirap eller honung på bettet det brukar hjälpa. Gärna lite kyld så den blir seg och han kan suga länge på klicken, trä det alltid från sidan både på och av.

Återkommer om jag kommer på något mer

 

[Snowball]

Sv: Jag har slut på idéer....

Jag har en kapson där man kan "haka" fast bettet. Man kan alltså välja att inte ha något bett eller sätta på det efter man har tagit på kapsonen. Då kan man ju också ta av bettet separat och sedan ta av själva huvudlaget. Då kan du förhoppningsvis undvika att bettet slår mot tänderna när du drar huvudlaget över öronen

 

[Sidekick]

Sv: Jag har slut på idéer....

Ja fast då undviker hon ju problemet istället för att lösa det..
Fast bett-tipset är kanon.

TS;

Reagerar han även om du bara håller handen i höjd med örat brevid det? (I luften)
Om, så börja så, och när han låter dig hålla handen och sänker huvudet/utan att dra upp huvudet så ta bort handen. Det är belöningen. Sen gradvis kan du öka beröringen av örat, men var noga med att ta bort handen när han låter dig göra det utan reaktion, om det så är för en halv sekund.

Ett annat förslag för att komma ett steg längre med träns osv, ta en achenrem och smek den i pannan, framför och bakom öronen. Så fort han låter dig göra det utan protest så ta bort den. Om han protesterar på ett ställe så håll remmen stilla emot det stället, utan rörelse tills han lugnat sig. Då tar du bort den. Öka sedan gradvis med beröring på öronen.

Var tålmodig och envis, mitt fullblod hade samma problem.

 

[naturally_horse]

Sv: Jag har slut på idéer....

Varför ha bett över huvud taget???!!!

Det finns ju många andra sätt som är enklare om det är problem med bettet... Eftersom det inte längre är några problem med öronen är det ingen fara... Många hästar går mycket bättre utan bett. Man kan rida i grimma, bettlösa träns eller Hackamoore... Men hackamooren kräver att man är stadig i handen så man inte av misstag trycker hästen på nosryggen. Det kan ju i och för sig nästan gälla alla bettlösa träns...

Jag rider i bara en nosgrimma med ringar på sidorna som man bara kan sätta tyglarna i. Men det krävs ju en del av hästen också... Jag har iaf världens coolaste häst som nästan aldrig gör något bus, och om han gör det så sstoppar nosgrimman det med ett tryck på nosryggen.

OBS! om man är oerfaren kankse det är bäst att bara rida i grimma för oerfarna har en tendens att sitta och rycka i tyglarna som både drar i hästens mun eller vid hackamoore trycker hästen obehagligt mycket på nosryggen...

 

[Sidekick]

Sv: Jag har slut på idéer....

Varför ha bett över huvud taget???!!!

Det finns ju många andra sätt som är enklare om det är problem med bettet... Eftersom det inte längre är några problem med öronen är det ingen fara... Många hästar går mycket bättre utan bett. Man kan rida i grimma, bettlösa träns eller Hackamoore... Men hackamooren kräver att man är stadig i handen så man inte av misstag trycker hästen på nosryggen. Det kan ju i och för sig nästan gälla alla bettlösa träns...

Jag rider i bara en nosgrimma med ringar på sidorna som man bara kan sätta tyglarna i. Men det krävs ju en del av hästen också... Jag har iaf världens coolaste häst som nästan aldrig gör något bus, och om han gör det så sstoppar nosgrimman det med ett tryck på nosryggen.

OBS! om man är oerfaren kankse det är bäst att bara rida i grimma för oerfarna har en tendens att sitta och rycka i tyglarna som både drar i hästens mun eller vid hackamoore trycker hästen obehagligt mycket på nosryggen...

Varsågod, sen ska man sälja hästen och den är inte van med bett. Jättebra när den är kanske sex sju år och sin egen individ.
Även om man inte vill rida med bett, så VÄNJ HÄSTEN ALLTID vid det. Det förlorar ingen på.

 

[Belethien]

Sv: Jag har slut på idéer....

Men nu var det väl inte bettet han inte gillade specifikt utan hela utstyrseln gjorde honom motsträvig? Det var ju tränset som nuddade öronen som skapade ogillandet av bett och huvudlaget- så öronen är de problem som TS måste göra något åt.

Jag vet tyvärr inte vilken typ av häst du har, alla ska ju behandlas olika, men jag brukar köra med att vara extra mycket på något så att hästen tillslut inser att det inte är ett dugg farligt.
Genom att stryka handen på halsen och ge honom godis, stryka lite längre upp, ge godis, och fortsätta upp tills hästen lugnar sig brukar fungera bra. Men allt beror ju på hur hästens psyke är- om den är ganska orolig av sig kan ju detta också förvärra beteendet. Speciellt om det inte görs rätt.
En sak som brukar fungera är ju (om hästen är snäll vid fodring) stå och försöka klappa nacke och öron medan den äter. Då brukar de koncentrera sig på maten mer än dig.

 

[linka277]

Sv: Jag har slut på idéer....

...och jag skjuter mig själv och hästen snart!

Har att halvblod som blir 3 nu i dagarna. Han är hur go som helst att hålla på med förutom med en sak, eller nu egentligen två, han gillar inte att man tar i hans öron! Han har inga synliga sår eller liknande utan är bara rädd om öronen. När jag väl får ta i öronen kan jag ju vika dem åt "alla" håll utan att han bryr sig!
Vi, jag och min sambo, har verkligen jobbat massor med det nu i vinter och nu går det att ta på och av grimman, om man tar det lugnt, utan större problem och man kan även få borsta med en mjuk borste om man tar det försiktigt.

Jag har pga detta inte velat utsätta honom för träns förrän jag hade fått bukt med öronproblemen och för nåra månader sedan tyckte jag att det var dags att polera bettet och ta på honom tränset.
Detta var lättare sagt än gjort!!! Och nu avskyr han bettet med!!!

Om jag över huvudtaget ska lyckas måste jag ta loss det i delar och börja med att lägga på nackstycke och pannband, sedan sätta fast sidostycken och trä fast de i grimman så att de inte kan slå honom om han får panik... tillsist sätta fast bettet i ena sidan och försöka lirka in det i munnen, givetvis med en massa gott. När man sedan ska ta av det går det oftast bra att dra över det över öronen, men sen får han nån knäpp och slänger till med huvet och då slår bettet emot tänderna och det gillar han ju då inte....


Vad ska jag göra??? Jag försöker ju verkligen att ta det lugnt och försiktigt och jag har verkligen hållt på sen i höstas, men det blir inte mycket bättre. Man tar ett steg fram och två tillbaka
Jag har idag ett rakt stålbett, men funderar på att åka och köpa ett gummibett med äpplesmak för att se om det kan funka bättre.
Han accepterar ju bettet och tränset när de sitter på, det är ju av och framförallt på som problemen ligger.

Oj detta blev långt, men jag hoppas att ni har orkat läsa allt och har nåt bra förslag för jag börjar verkligen bli desperat!!!


Malin

har ni kollat så att han inte har "öronvirus"? Då vill de inte att man tar på öronen. Ser ut som "plack" skrovligt inuti på öronväggen.

 

[kryptisk]

Sv: Jag har slut på idéer....

Vad händer om du bara tränsar honom som vanligt?

 

[greger]

Sv: Jag har slut på idéer....

Jag tycker det låter som om det blivit mycket fokus på de känsliga öronen. Vissa hästar har känsliga öron, varför måste man då pilla på dem mer än nödvändigt? Jag pillar iallafall inte en kittlig häst i ljumskarna bara för att vänja den, men ska det borstas rent så ska det, lugnt och metodiskt, men så raskt och beslutsamt som möjligt så det inte kittlar i onödan.

Jag tycker generellt att hästar accepterar det mesta som man "måste" göra, alltså även en öronkänslig häst kan behöva få öronen kontrollerade då och då, men att de har svårare för "pillandet för pillandets skull".
Som med sårvård - inte pillar man i såret bara för att tvinga hästen acceptera att det gör ont? Men när det ska tvättas så ska det. Inget tjafs, men inget onödigt pillande heller.

Bara en tanke alltså, om ni slutar att försöka vänja honom vid att man rör öronen och istället helt undviker dem - så slutar han kanske känna behovet att försvara dem? När han då slappnar av med att ni hanterar och rör resten av honom så kan man, lugnt och försiktigt, men beslutsamt och utan onödigt krångel, ta på den där grimman eller tränset med så lite örongreppande som möjligt. Tänk inte ens på öronen när ni gör det, det är inte de som är huvudsaken, de är bara lite i vägen. Typ.
Kanske kan hjälpa?

 

[Eufemia]

Sv: Jag har slut på idéer....

Jag tror oxå att du ska strunta i öronen så mycket det går. Det blir en för stor affär av det. Låt det vara ett tag och ta isär tränset varje gång om det behövs. Jag har ett sto som nu är 21 år och hon var likadan när hon var ung. Kastade sig bakåt varje gång bettet skulle av och vill absolut inte öppna munnen för hon tycker det är obehagligt när det slår emot tänderna. (öronen var oxå ett problem med mindre än munnen) Jag lindade in bettet i sämskskinn och det fungerade bättre. Men fortfarande tycker hon det är väldigt obehagligt att ta i och ur bettet även om hon numera gör det utan att få panik. En del hästar är känsliga och det är väl bara att acceptera. Det finns ju även bettlösa alternativ som man kan prova en period.

 

[Sidekick]

Sv: Jag har slut på idéer....

Just därför måste ju hästen vänjas. Om det är så illa att hästen är svår att tränsa etc så har ju hästen ett problem. Du ska kunna ta vart helst du vill på din hästs kropp, men bara för att du kan det betyder inte det att man ska pilla där hela tiden.

TS;
Alla som säger att du ska strunta i öronen, lyssna inte på dom. Då undviker du bara problemet istället för att lösa det och i längden så blir det bara mer problem.
Visst vill du väl ha en häst som litar på att saker och ting inte är farliga?

 

[Mindful]

Sv: Jag har slut på idéer....

Ja fast då undviker hon ju problemet istället för att lösa det..
Fast bett-tipset är kanon.

TS;

Reagerar han även om du bara håller handen i höjd med örat brevid det? (I luften)
Om, så börja så, och när han låter dig hålla handen och sänker huvudet/utan att dra upp huvudet så ta bort handen. Det är belöningen. Sen gradvis kan du öka beröringen av örat, men var noga med att ta bort handen när han låter dig göra det utan reaktion, om det så är för en halv sekund.

Ett annat förslag för att komma ett steg längre med träns osv, ta en achenrem och smek den i pannan, framför och bakom öronen. Så fort han låter dig göra det utan protest så ta bort den. Om han protesterar på ett ställe så håll remmen stilla emot det stället, utan rörelse tills han lugnat sig. Då tar du bort den. Öka sedan gradvis med beröring på öronen.

Var tålmodig och envis, mitt fullblod hade samma problem.

Vilket himla bra svar! Kunde inte sagt det bättre själv!

 

[Molekyl]

Sv: Jag har slut på idéer....

Tack alla för era svar.
Ska försöka svara.

Jag började med att tränsa vanligt och med bettet inkladdat i betfor och dylikt, ska prova sirap med!. Detta gick hyfsat bra första gången, sedan var ju bettet också läskigt och han vägrar öppna munnen och slänger upp huvet så jag inte når. Så tränsa vanligt går bort. Därför plockar jag ju isär tränset som jag skrev i första inlägget, men han krånglar ju ändå.

Bettlöst träns, ja, det kunde ju vara bra men jag tycker, som nån annan här, att de ska vara bettvanda ifall ev ny köpare inte vill rida bettlöst.

En sån kapson låter ju rätt smidig. Dock kvarstår ju problemet med att få den över öronen...


Problemet när han inte vill vara med är att han inte bara sticker upp huvudet två meter upp i luften. Uten han slänger även till med det åt sidan, så man har ju fått sig en käftsmäll åtskilliga gånger! Han har dessutom förverkat ett par grimskaft och en grimma genom att slänga sig bakåt!

Det här med att jag har pillat för mycket... Nja.. Ja... Tycker väl egentligen inte det.Han var jättekrånglig i höstas med att lyfta ett framben pga av en tidigare hovböld som gjort ont. Efter att ha hållt på och lyft varje gång vi var där blev det bra och nu lyfter han nästan fossingarna själv.
Jag tycker att det ingår i den dagliga (eller 4-5 gånger i vecka som jag är där) vården att bli borstad och kollad.
Sen tycker jag även att det ska gå att ta på och av grimman ordentligt. Speciellt eftersom jag har andra som tar ut och in honom. Jag pillar ju inte i öronen heller. Jag har bara kännt efter i dem nångång för att se om det var nåt skit som satt och gjorde ont.

Jag har nästan alltid godis tillhands och jag berömmer massor när han väl gör rätt!



Malin

 

[Molekyl]

Sv: Jag har slut på idéer....

blev dubbelt...

 

[Totola]

Sv: Jag har slut på idéer....

Har haft samma problem med en äldre häst att tränsa av, efter att han fastnat med bettet mellan hingsttänderna, och sen börjat kasta upp huvudet (och får då givetvis få ännu lättare att fastna!) när man ska tränsa av.

En bred och stadig pall (om det är en stor häst) och massor med tålamod skulle jag råda.
För mig räckte det att stå med andra handen över nosryggen och liksom be honom hålla huvudet stilla utan att tvinga honom till det och börja ta lös nackstycket men sen vänta ut honom med tryck uppåt för att hålla kvar bettet om han kastade huvudet uppåt. Och sen bara vänta ut och låta honom kasta med huvudet några gånger och inte ta av tränset förrän han hade stått lugnt ett tag. Nu var ju han som sagt en äldre häst som hade lärt sig bli tränsad för länge sen, det hindrade dock inte tränaren från att få ett blåöga och vara några millimeter ifrån att förlora synen när hon skulle tränsa av kusen med stångbett på, och varje ny person som skulle tränsa av och inte använda "vänta ut"-metoden att råka sätta fast bettet i tänderna på honom under en period.

För att öht ha en chans känns det som att man bör ha dels tränat hästen från att känna sig fastlåst utan att gå emot trycket så man kan använda handen på nosryggen-metoden men utan att lägga en massa tryck utan bara mentalt stöd.
Sirap på bettet kan vara ett bra sätt att få hästen våga igen.
Sen tycker jag absolut ni ska försöka få bort problemet med att hästen inte accepterar att ni rör den överallt och hursomhelst. Med tanke på hur länge ni jobbat på det låter det säkert nonchalant, men det GÅR och är en ganska viktig del ändå. Att inte göra för stor sak av det eller göra för mycket utan mest vara brukar fungera på många öronskygga, och att man suddar bort gränserna lite successivt men aldrig våldför sig på hästen om den säger ifrån.
Att lära hästen sänka huvudet för tryck och verkligen befästa den punkten kan vara väldigt behändigt, även här framförallt om man har en stor häst.

Inte på med tränset till varje pris, utan på med tränset om man kan göra det med bibehållet lugn och acceptans från hästens sida, även om man kan behöva låta hästen avreagera sig lite (för att sen avbryta och gå tillbaka ett snäpp om det blir värre eller fortsätta när den blivit lugn igen). Träna ofta men utan krav på att ni faktiskt får på tränset varje gång.

 

[Mindful]

Sv: Jag har slut på idéer....

Har du tränat ända sen i höstas så måste du nog fundera på hur du tränar. Tålamod men framförallt att på rätt sätt visa/belöna hästen när den gör rätt- alltså i detta fallet låter dig ta på öronen samt sätta på huvudlag. Även om hästen ibland tillåter dig att röra öronen, så fundera på hur hästen beter sig. Exempelvis kan det vara så att hästen tillåter dig röra öronen men att den ogillar det och fortfarande är spänd. Det är viktigt att du vid varje tillfälle du övar avslutar övningen när hästen är riktigt avslappnad. Avslutar du när hästen är spänd har den inte lärt sig någonting- och det resulterar oftast i att den är lika spänd när du nästa gång ska röra öronen. Träna i små steg. Ta ett par dagar då du bestämmer att "idag ska jag smeka hästen över hela kroppen och den ska vara avslappnad när övningen är avslutad" Koncentrera dig inte bara på öronen. Så småningom smeker du den över halsen (öva ALLTID båda sidor på hästen lika mycket) och närmar dig till slut ansikte, nacke. Hästen ska uppleva detta som skönt och bli avslappnad. Börja sen röra dig precis runt öronen. Gå emellanåt tillbaks till att smeka kroppen och tillbaks till öronen igen. Begär inte att du på en gång ska kunna röra öronen. Öva t.ex varje dag i en vecka utan att "kasta dig på" öronen. Jag lovar att det funkar om man inte hoppar över något steg . Har du hästen uppbunden när du övar? Den kanske känner sig låst? Ha gärna hästen lös i grimma. Vill den backa så gå lugnt med och behåll mjukt tryck på det ställe på kroppen du vill röra. När hästen stannar tar du bort trycket- det blir hästens belöning och hjälper den förstå att det var rätt. Lycka till!

 

[Mindful]

Sv: Jag har slut på idéer....

Ok, hästen slänger sig och far med huvudet... För det första måste den lära sig att respektera dig. Hästen reagerar kraftfullt när du försöker få på huvudlag och vill slänga sig. Genom att du bundit hästen och den har kommit loss/sprängt grimmor o grimmskaft- så har den antagligen satt detta i system att reagera kraftigt och komma ifrån på detta sätt. Jag förstår att det är jättjobbigt att ha en häst som drar upp huvudet när du försöker ta på ex grimma. Det blir ju nästan omöjligt att nå då. Vänj hästen att du står på en pall när du övar. Det viktiga är att hästen inte kommer undan på detta sätt. Självklart ska du kunna tränsa utan pall senare, men se det som ett senare projekt. Börja i rätt ände- tränsa inte hästen nu. Börja med att hänga ett grimskaft runt hästens hals. Flytta sen grimskaftet längre upp på halsen (obs-avslappnad häst= mycket beröm mha röst och smekningar) till slut ska grimsk. kunna hänga fritt bakom öronen (där nackstycket sitter) När hästen accepterar detta så kan du skapa ett lätt tryck på nacken genom att dra i repändarna. Dra grimskaftet över huvudet till nacken fram och tillbaks. När hästen fixar detta så fortsätt med grimma och så vidare... Tråkigt att det har gått så långt att hästen reagerar på detta sätt. Det betyder att du har mer övning framför dig.
Jag hoppas du hittar en lösning på detta, och du- ge inte upp!

 

[racerkorv]

Sv: Jag har slut på idéer....

Knasig ide kanske men detta är vad jag skulle göra: börja från början, ta bort alla ambitioner om grimmor och tränsning och lär hästen sänka huvudet när du ber om det. Det är Nh och alltmöjligt men det är väldigt fiffigt när man har en stor häst som sätter huvudet i vädret.
Det låter som din pålle är rejält stressad av era strider om huvudet (och som han är rätt starkt klaustrofobisk eftersom du säger att han knäcker grimskaft etc vilket OCKSÅ gör ont som attans bakom öronen)) och att sänka huvudet är dessutom lugnande för hästen. De är lite automater vad gäller det där, hamnar huvudet i avslappningsställning så BLIR de avslappnade;-)

Clickertränare använder övningen som grund för en massa saker där man behöver ha hästen stilla och lugn. De lär hästarna sätta nosen mot marken eller ännu hellre en SAK som hästen kommer att förknippa med lugn och trygg! typ en mattstump!
NH typer vill helst kunna sitta på knä och tränsa hästen;-) mest för att showa så klart men också för att det är enklare om hästen sänker huvudet själv vad du än ska göra i huvudregionen men också som avstängning av en stressad häst pga att de faktiskt BLIR lugna av att sänka huvudet.

DÅ är frågan HUR man gör det med en häst som är rädd om huvudet... när jag tränar det med mina sätter jag fingrarna på nackknölen strax bakom öronen och trycker halvhårt tills de ger efter LITE, släpp beröm, tryck släpp så fort de ger efter beröm osv
Ett annat sätt är att tynga rakt ned i stroppen till repgrimman och släppa direkt de ger efter det minsta lilla . En repgrimma är mycket mycket tydligare än en vanlig grimma, det är därför man använder dem (men aldrig till att binda hästen i). Clickertränare gör det mesta med targeting( dvs man visar hästen det den skall göra till sitt mål, när hästen nosar på grejen (mattbiten kanske, klick och godis, om och om igen tills man kan lägga mattbiten på marken! egentligen är det kanske det som är lösningen. Alex Kurland är bäst på hästar och clicker, kolla efter hennes böcker de börjar ALLA med just sänka huvudet!

Australientips med bett: lägg bettet i en hink med melass i botten, låt hästen ha hink och bett i boxen, fyll på med melass då och då och vips har du en häst som bär omkroing bettet i munnen själv;-)

Lycka till, du kommer säkert att komma på en bra lösning till slut även om det känns ruttet just nu. Kom ihåg att det tar ungefär 14 dagar att ändra ett beteende, 14 dagars träning alltså.

 

[greger]

Sv: Jag har slut på idéer....

Just därför måste ju hästen vänjas. Om det är så illa att hästen är svår att tränsa etc så har ju hästen ett problem. Du ska kunna ta vart helst du vill på din hästs kropp, men bara för att du kan det betyder inte det att man ska pilla där hela tiden.

TS;
Alla som säger att du ska strunta i öronen, lyssna inte på dom. Då undviker du bara problemet istället för att lösa det och i längden så blir det bara mer problem.
Visst vill du väl ha en häst som litar på att saker och ting inte är farliga?

Jag håller med om att en häst ska kunna lita på sin människa. Man ska kunna ta överallt på hästen. Men förtroende kan inte tvingas fram - och här verkar just förtroendet ha fått sig ett antal kängor. Hästen protesterar allt vildare. I det läget tänker jag att man kan släppa just den grejen ett tag, så att hästen slutar känna behovet av självförsvar. Det blir ju ingen positiv träning om hästen hela tiden vill loss, vill bort, vill slippa. Om man då jobbar lite mer på relationen på andra sätt, de bitar som funkar, då kan man gradvis bygga upp ett sådant förtroende igen att man kan "få göra det nödvändigaste". När man kan det, då kan man försiktigt närma sig öronen igen.
Alternativet är förståss att mer eller mindre övermanna hästen, men på en häst som lärt sig kasta sig kan det bli rätt farligt.

Ett tips är nog att läsa lite om Pat Parellis 7 lekar, och då i synnerhet den första "friendly game" som är en förtroendeövning. Man måste inte bli fanatisk NH are för att hämta lite inspiration därifrån vid behov. Och jag tror att det kan vara en bra väg att nå öronen såsmåningom.

En häst jag ridit var väldigt öronkänslig, som ung hade det varit en del problem med det men på hans ålderdom var öronen mest som ett irritationsmoment. Han accepterade att man tog nätt i dem och borstade på dem, kontrollerade insidan vid behov, osv, men han gillade det inte precis. Så vi tog bara på dem när vi behövde. Jag ser inget fel i det, hästen var ett under av väluppfostran och gudasnäll - klart man kunde ge honom den respekten att inte påtvinga honom onödigt pill som inte uppskattades. Klias bakom öronen däremot, det var gott!