Jag är tråkig - hur blir jag mer social?

[stjarnhimmel]

Dels har du faktorn som det skrevs om i artikeln som jag länkade till. Dvs att det utsöndrar hormoner dom får oss välvilligt inställda.

Dels är har du en gruppstärkande effekt. Lek med tanken att det finns fem kollegor på en arbetsplats där 4 tar på varandra men ingen ger eller tar emot beröring från den femte personen. Den femte kommer att hamna lite utanför gruppen.

Vänd på det.
Säg att de fyra kollegorna inte tar på varandra men den femte gör det. Då hamnar ju lika gärna den utanför?
Så det är ett konstigt argument tycker jag

 

[Remmer]

Vänd på det.
Säg att de fyra kollegorna inte tar på varandra men den femte gör det. Då hamnar ju lika gärna den utanför?
Så det är ett konstigt argument tycker jag

Ska han ta på sig själv då eller? Sedan är det norm att ta på varandra om man känner varandra.

 

[stjarnhimmel]

Ska han ta på sig själv då eller? Sedan är det norm att ta på varandra om man känner varandra.

Om han är en kramare och de andra inte är det så kommer ju han anses konstig om han försöker krama dem mot deras vilja
Då är han inte normen i den gruppen
Det är inte alltid norm att ta på varandra

 

[Remmer]

Om han är en kramare och de andra inte är det så kommer ju han anses konstig om han försöker krama dem mot deras vilja
Då är han inte normen i den gruppen
Det är inte alltid norm att ta på varandra

Fast nu beskriver ju du en socialt inkompetent person. Du måste givetvis läsa av de människor du umgås med. Du tar inte på en person som inte vill bli berörd.

Beröring mellan två individer påbörjas mycket subtilt och ökar därefter successivt. Och det är också därför du kommer att hämma relationen om du inte bejakar en subtil beröring. Du mister helt enkelt ett verktyg att bygga relationen.

 

[stjarnhimmel]

Fast nu beskriver ju du en socialt inkompetent person. Du måste givetvis läsa av de människor du umgås med. Du tar inte på en person som inte vill bli berörd.

Beröring mellan två individer påbörjas mycket subtilt och ökar därefter successivt. Och det är också därför du kommer att hämma relationen om du inte bejakar en subtil beröring. Du mister helt enkelt ett verktyg att bygga relationen.

Ok så normen är att ta på de man känner?
Alla män jag känner hälsar på andra män, även vänner, genom ett handslag.

 

[Sonic76]

Jag brukar inte röra vid mina kollegor?
Främlingar tar jag i hand
Vänner och familj kan jag krama
Det social samspelet är oerhört komplicerat och även baserat på social status

 

[Remmer]

Ok så normen är att ta på de man känner?
Alla män jag känner hälsar på andra män, även vänner, genom ett handslag.

Jag pratar inte specifikt om att hälsa utan om vardaglig beröring. Som exempelvis att ge en ryggdunk inför ett uppdrag, att klappa om någon som tecken på att man bryr sig om någon som har det svårt för tillfället etc.

 

[Remmer]

Jag brukar inte röra vid mina kollegor?
Främlingar tar jag i hand
Vänner och familj kan jag krama
Det social samspelet är oerhört komplicerat och även baserat på social status

Ja, det är komplicerat men om man vet om, hur och när man ska ta på varandra så är det ett starkt verktyg. Anledningen att jag nämner det i denna tråden är att min upplevelse av de som uppfattas som tråkiga är att de är livlösa på många sätt så även vad gäller kroppsspråk och beröring. Det är helt enkelt något man bör iakta och öva på om man vill bli mindre tråkig.

 

[stjarnhimmel]

Jag pratar inte specifikt om att hälsa utan om vardaglig beröring. Som exempelvis att ge en ryggdunk inför ett uppdrag, att klappa om någon som tecken på att man bryr sig om någon som har det svårt för tillfället etc.

Fast det är ju inget som är självklart för alla. Jag tycker inte du ska göra det du tycker till norm

 

[Remmer]

Fast det är ju inget som är självklart för alla. Jag tycker inte du ska göra det du tycker till norm

Fast nu är det ju inte något jag bara tycker utan det är norm. För egen del är jag inte vidare förtjust i beröring med annat fru och barn men jag har ändå lärt mig att ta på folk just för att det är norm och resulterar i många fördelar.

 

[Remmer]

Om vi ska återgå till ämnet så asträng dig ts för att visa engagemang och försök att vara mer glad. Försök att bli lite mer "crazy" än innan.

 

[Hermelin]

Om vi ska återgå till ämnet så asträng dig ts för att visa engagemang och försök att vara mer glad. Försök att bli lite mer "crazy" än innan.

Det här är ju rent nonsens som generellt råd. Att vara social är knappast att vara glad och galen. Jag tror att var och en ska vara sig själv och visa sitt rätta jag. Då attraherar man de som är och tänker lika och man slipper att spela ett spel varje gång man möter sina vänner.

 

[vallhund]

En o annan har fått sig en örfil genom åren....

 

[As_Vegas]

Jag får hålla med @Remmer, även om att beröring är normen. Jag som inte gillar att folk tar på mig tänker på det varenda gång någon promt ska försöka peta på mig. Men det är inget man måste stå ut med, kramar brukar gå utmärkt att avstyra genom att erbjuda ett handslag istället tex. De allra flesta märker att jag har en lite större personlig sfär och respekterar det, men jag märker ju ändå att de vill peta på mig eller kramas.

 

[Lager]

Jag känner mig som världens tråkigaste person ibland, och med tanke på hur vissa reagerar runt omkring mig ÄR jag tråkig.

Jag har svårt att lära känna nya människor. Inte sällan finner jag mig sittandes i tystnad och lyssnar på de andra, och trivs egentligen med det om det inte varit för att jag upplevs som tråkig när jag inte säger min del. Jag kan prata, och då främst genom att ställa frågor. Men att bygga vidare på svaret har jag svårt för. Jag är dålig på att prata om mig själv och berätta om saker och ting som skett. Jag vet inte hur man uttrycker sig för att det ska låta spännande/roligt/whatever, utan det blir mer likgiltigt. Och rörigt. När jag försöker berätta något snurrar jag ofta in mig i detaljer och folk har svårt att hänga med. Det är aldrig någon som skrattar åt något jag säger. Jag har svårt för att säga min åsikt om ämnen andra inte delar, t.o.m. så triviala saker som vilken bok som är mest läsvärd. Jag har även svårt för att uttrycka varför jag har den åsikten.

Att prata ytligt funkar, men just att verka intressant och lära känna folk, det vet jag inte hur man gör. När jag var yngre lyckades jag få vänner, men nu är det bara platt fall direkt.

Jag har dessutom svårt att släppa loss, går och spänner mig hela tiden och är brydd om hur jag, och det jag säger, uppfattas av andra. Ofta skäms jag över konversationer jag för som utomstående kan höra - just för att det är så ointressant.

Hur kan jag bli mer socialt kompetent?
Jag känner mig hopplöst handikappad, trots att jag blivit betydligt mer social de senaste åren än jag varit tidigare. Det är dock en milsvid skillnad att prata med vänner och bekanta, mot nya människor.
Hur lär man sig vara intressant? Att uttrycka sig bättre?

Sitter du själv och tänker att konversationen du för är ointressant så märks det säkerligen också i hur du uttrycker dig och genom ditt kroppspråk. Spelar det någon roll om personen vid cafébordet bredvid som inte tillhör sällskapet tycker att din konversation är intressant?

Ställa frågor är ju utmärkt. De flesta människor tycker om att tala om sig själva, låt dem göra det då, och ställ intresserade följdfrågor. "Jaså ni var på Irland, hur var det där?" Hur är det att jobba som X?" "Har du några planer inför sommaren?".... Låt personen prata på. Är det en vettig människa så ställer hen troligen motfrågor tillbaka som du kan svara på. Sitt inte och oja över att du måste vara skojig jämt, alla kan inte vara stand up:s. Bara koncentrerat lyssnande kan också vara smickrande för din motpart.

I en välfungerande grupp så brukar folk justera sig efter den sociala strukturen, alla får en roll, som också kan ändras allteftersom. Du behöver inte välja att vara clown om det bara orsakar stress.

Bjud in till middag? Bjud in till ett biobesök? Gör någonting aktivt tillsammans (klättervägg/vandring...whatever). Känn inte att du måste showa så mycket.

 

[Raderad medlem 94602]

Du behöver inte vara osocial men du får sämre social kompetens.

Har jobbat inom servicyrken i 20 år, gått många utbildningar och anses vara mycket socialt kompitent, mitt senaste jobb fick jag just pga den egenskapen trots att jag hade närapå noll erfarenheter från de övriga arbetsuppgifterna.
Aldrig under 20 år har jag tagit på /kramat folk varken i mitt yrke eller privat mer än familj och nära vänner. Och aldrig har jag upplevt en kollega göra det heller.
Själv har jag en mycket stark integritet mot intimitet. Avskyr socialt "kladdande" men har märkt att väldigt många män från medelålder och uppåt kan tro att detta uppfattas som vänlighet och att man skulle riva någon sorts social mur. För mig och många andra bygger det ist upp en mur.
Social kompetens handlar om att komminucera och då räcker ett handslag för att hälsa.
Kan tillägga att jag inom mitt yrke har blivit väl utbildad och bevandrad inom vett och ettikett och där är det ett big no no att man "tar" på sin kund/gäst/bordsdam osv.

 

[vallhund]

Har jobbat inom servicyrken i 20 år, gått många utbildningar och anses vara mycket socialt kompitent, mitt senaste jobb fick jag just pga den egenskapen trots att jag hade närapå noll erfarenheter från de övriga arbetsuppgifterna.
Aldrig under 20 år har jag tagit på /kramat folk varken i mitt yrke eller privat mer än familj och nära vänner. Och aldrig har jag upplevt en kollega göra det heller.
Själv har jag en mycket stark integritet mot intimitet. Avskyr socialt "kladdande" men har märkt att väldigt många män från medelålder och uppåt kan tro att detta uppfattas som vänlighet och att man skulle riva någon sorts social mur. För mig och många andra bygger det ist upp en mur.
Social kompetens handlar om att komminucera och då räcker ett handslag för att hälsa.
Kan tillägga att jag inom mitt yrke har blivit väl utbildad och bevandrad inom vett och ettikett och där är det ett big no no att man "tar" på sin kund/gäst/bordsdam osv.

 

[Remmer]

Det här är ju rent nonsens som generellt råd. Att vara social är knappast att vara glad och galen. Jag tror att var och en ska vara sig själv och visa sitt rätta jag. Då attraherar man de som är och tänker lika och man slipper att spela ett spel varje gång man möter sina vänner.

Det första du säger är ju vad folk vill höra men det stämmer inte. Det jag säger är ett utmärkt råd för någon som vill uppfattas som mindre tråkig.

En människa är mångfacetterad och utvecklingsbar. Du utvecklas som du väljer att utvecklas.

 

[Remmer]

Har jobbat inom servicyrken i 20 år, gått många utbildningar och anses vara mycket socialt kompitent, mitt senaste jobb fick jag just pga den egenskapen trots att jag hade närapå noll erfarenheter från de övriga arbetsuppgifterna.
Aldrig under 20 år har jag tagit på /kramat folk varken i mitt yrke eller privat mer än familj och nära vänner. Och aldrig har jag upplevt en kollega göra det heller.
Själv har jag en mycket stark integritet mot intimitet. Avskyr socialt "kladdande" men har märkt att väldigt många män från medelålder och uppåt kan tro att detta uppfattas som vänlighet och att man skulle riva någon sorts social mur. För mig och många andra bygger det ist upp en mur.
Social kompetens handlar om att komminucera och då räcker ett handslag för att hälsa.
Kan tillägga att jag inom mitt yrke har blivit väl utbildad och bevandrad inom vett och ettikett och där är det ett big no no att man "tar" på sin kund/gäst/bordsdam osv.

Det är möjligt att du är socialt kompetent men du förlorar en sträng på din lyra.

 

[Raderad medlem 94602]

Det är möjligt att du är socialt kompetent men du förlorar en sträng på din lyra.

Nej jag vinner en eftersom en ofrivillig beröring är betydligt mer "fel" än en utebliven.