Islandshästtråden - bilder, snack & frågor om isisar!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Det var full rulle med hovslagare i stallet så det fanns ingen ro för extra gos idag, det får bli imorgon istället. Putsade istället både sadel och träns. Jag har aldrig varit med om att utrustningen blir så lerig 💩 med halvbloden blir det inte lerigt på samma sätt. Antar att det är längre till marken och inte riktigt samma lerslungande gångarter :D Nu är det liksom lera upp på stiglädren efter en tur ute :confused: för att inte tala om sadelgjorden :bag: hur gör ni med den leriga utrustningen?
Har haft samma tanke, hur är det möjligt, han slungar lera in i mina ridstövlar?!🤣

Jag rengör utrustningen efter varje ridpass, hur noggrant varierar men allra minst borstar och/eller torkar jag av leran, snabbputs ibland.
 
Nu är jag inte expert på hästars pälssättning men som biolog får jag nog spekulera lite i alla fall :D

Jag tänker att det finns 2 faktorer som primärt inducerar pälssättning och fällning: Ljus och temperatur. Ljuset kan vi inte manipulera, vilket säkert gör att oavsett om vi klipper eller täckar kommer de hästar med anlag för vinterpäls att börja sätta tjockare/tunnare päls. Men temperaturen kan vi manipulera antingen genom att täcka eller klippa. Jag tror inte att hästens pälsanlag förstår om den är klippt eller inte, dvs om hästen är klippt registrerar hjärnan och hormonerna att det blir svalare, men inte att anledningen är att pälsen just blivit klippt. Registrerar hjärnan att kroppen blir svalare än "normalt" kommer den hålla hårdare i håren, eller sätta mer päls. Jag tror det är det som syftas på när folk skriver som du säger. Mixtrar man med temperaturreglaget när det snart är dags för fällning kommer nog hormonerna som gör att vinterpälsen fälls dröja, för de aktiveras inte helt enkelt.

OBS att jag inte har några som helst artspecifika belägg för detta, men utgår från att däggdjur fungerar rätt lika ändå :D
Så typ om man delvis rakar ”för sent” på säsongen kan det hända att hästens inte börjar fälla i tid där den inte är rakad? Förstod jag rätt?
 
Jag har inte uppdaterat så mycket här på sistone, men vi kämpar på. Kursen i mellandagarna gick super och vi kom en bit på vägen till att förstå hur vi får rätt takt i tölten. I ridhuset kan vi komma till bra arbete nu, men ute har vi kommit till ett bakslag :( Sölvi blev ordentligt rädd vid uteritt för några veckor sedan och drog hem. Allt gick bra och vi kom iväg ändå, och vi kom iväg på rundan igen och red ut även dagarna efter. Men nu är han ju lite spänd ute, och jag märker att även om jag inte blev så rädd där och då när han drog hem så är jag ju rädd att det ska hända igen, utan att jag direkt tänker på det. Så nu tragglar vi på ute, men min tidigare så lugna och säkra häst tror ju nu att någonting ska vara farligt när jag sitter där uppe och är lite spänd :(

Det är ju inget som inte kommer gå över, men trist är det ju oavsett. Jag har gett mig :devil: på att det ska gå över och vi fokuserar mycket på framåtbjudning ute nu. Jag måste också komma ihåg att våga ge längre tygel ute, så att han faktiskt KAN jobba genom kroppen och slappna av.

Nåväl. Tänker att sånt här händer och att vi kommer tillbaka modiga ute förr eller senare :)
När min yngsta häst inte hade varit hos mig så länge så hände en grej på en uteritt och det slutade med skentur och avramling. Ingen av oss skadade sig, men jag tyckte händelsen (skenandet mer än själva avramlingen) var väldigt obehaglig. Efter det blev jag lätt spänd när vi red ut, vilket såklart genererade spänd häst. Jag var också otroligt mån om att lösa det och att kunna rida ut själv. Det som hjälpte oss mest var att prata med min (oerhört sympatiska) tränare. Jag fick stöd i att inte skämmas för att jag blev rädd, och konkreta tips. Det mest produktiva för vår del var att det faktiskt är helt ok, och tom smart, att hoppa av ibland och gå en bit. Min tränare menade att hästen har ju ingen aning om varför man hoppar av, och att hästar inte är så luriga att de skulle lista ut att spänningar genererar avsutten ryttare. Jag tyckte längre skrittsträckor var värst, då hade både hästen och jag tid att spänna oss och tappa fokus. Jag började hoppa av och promenera med honom på de sträckorna. Allt eftersom red jag lite mer och promenerade mindre. Vissa dagar kunde jag förbli ridande hela turen, men vissa dagar fick jag hoppa av och gå. Jag lyssnade helt på magkänslan, dök mina spänningar upp hoppade jag av. Jag tror att det hjälpte mig att veta att det fanns en väg ut, och jag tror det hjälpte hästen att han fick kortare stunder av spänd matte på ryggen. :)

Spolar man fram till idag så rider jag idag ut hästen i alla gångarter (även den läskiga skritten :p) och det känns avspänt hos oss båda. Enstaka gånger de senaste året har jag känt för att hoppa av en bit, och då har jag bara gjort det, helt utan att döma mig själv.

Vill mest bara peppa dig att du inte är ensam! Du verkar målmedveten och väldigt förtjust i din häst, så jag är helt säker på att ni reder ut det med lite tid och tålamod :)
 
Så typ om man delvis rakar ”för sent” på säsongen kan det hända att hästens inte börjar fälla i tid där den inte är rakad? Förstod jag rätt?
Ja men precis! Det är så jag tänker i alla fall. Att då kickar hormoner in och pälsen hålls kvar längre.
 
När min yngsta häst inte hade varit hos mig så länge så hände en grej på en uteritt och det slutade med skentur och avramling. Ingen av oss skadade sig, men jag tyckte händelsen (skenandet mer än själva avramlingen) var väldigt obehaglig. Efter det blev jag lätt spänd när vi red ut, vilket såklart genererade spänd häst. Jag var också otroligt mån om att lösa det och att kunna rida ut själv. Det som hjälpte oss mest var att prata med min (oerhört sympatiska) tränare. Jag fick stöd i att inte skämmas för att jag blev rädd, och konkreta tips. Det mest produktiva för vår del var att det faktiskt är helt ok, och tom smart, att hoppa av ibland och gå en bit. Min tränare menade att hästen har ju ingen aning om varför man hoppar av, och att hästar inte är så luriga att de skulle lista ut att spänningar genererar avsutten ryttare. Jag tyckte längre skrittsträckor var värst, då hade både hästen och jag tid att spänna oss och tappa fokus. Jag började hoppa av och promenera med honom på de sträckorna. Allt eftersom red jag lite mer och promenerade mindre. Vissa dagar kunde jag förbli ridande hela turen, men vissa dagar fick jag hoppa av och gå. Jag lyssnade helt på magkänslan, dök mina spänningar upp hoppade jag av. Jag tror att det hjälpte mig att veta att det fanns en väg ut, och jag tror det hjälpte hästen att han fick kortare stunder av spänd matte på ryggen. :)

Spolar man fram till idag så rider jag idag ut hästen i alla gångarter (även den läskiga skritten :p) och det känns avspänt hos oss båda. Enstaka gånger de senaste året har jag känt för att hoppa av en bit, och då har jag bara gjort det, helt utan att döma mig själv.

Vill mest bara peppa dig att du inte är ensam! Du verkar målmedveten och väldigt förtjust i din häst, så jag är helt säker på att ni reder ut det med lite tid och tålamod :)
Det fetade, det tycker jag är så otroligt viktigt att tänka på! Man (eller jag iaf) är liksom upplärd att man ska liksom inte vara rädd som ryttare, men det är ju klart man blir rädd när man trillar av/hästen skenar/vad som helst. Och en stor eloge till alla tränare som också tar upp att det är helt okej och hjälper varje ryttare utifrån ryttarens förutsättningar. Jag pratade själv med min hästs uppfödare om detta och fick ett väldigt fint bemötande och många bra tips.

Och viktigast är ju att det ska funka för just en själv och ens häst! Som att sitta av och promenera :D har fått tips om att "fyllerida", rida framåt, sitta av, promenera, ta en paus mitt i och låta hästen beta medans jag äter macka, allt möjligt! Vi provar lite grann och ser vad som funkar. Är väldigt tacksam för alla tips och stöttning jag får 🥰

Och tack, jag är otroligt förtjust i min häst! :love: och det här ska vi lösa.
 
När min yngsta häst inte hade varit hos mig så länge så hände en grej på en uteritt och det slutade med skentur och avramling. Ingen av oss skadade sig, men jag tyckte händelsen (skenandet mer än själva avramlingen) var väldigt obehaglig. Efter det blev jag lätt spänd när vi red ut, vilket såklart genererade spänd häst. Jag var också otroligt mån om att lösa det och att kunna rida ut själv. Det som hjälpte oss mest var att prata med min (oerhört sympatiska) tränare. Jag fick stöd i att inte skämmas för att jag blev rädd, och konkreta tips. Det mest produktiva för vår del var att det faktiskt är helt ok, och tom smart, att hoppa av ibland och gå en bit. Min tränare menade att hästen har ju ingen aning om varför man hoppar av, och att hästar inte är så luriga att de skulle lista ut att spänningar genererar avsutten ryttare. Jag tyckte längre skrittsträckor var värst, då hade både hästen och jag tid att spänna oss och tappa fokus. Jag började hoppa av och promenera med honom på de sträckorna. Allt eftersom red jag lite mer och promenerade mindre. Vissa dagar kunde jag förbli ridande hela turen, men vissa dagar fick jag hoppa av och gå. Jag lyssnade helt på magkänslan, dök mina spänningar upp hoppade jag av. Jag tror att det hjälpte mig att veta att det fanns en väg ut, och jag tror det hjälpte hästen att han fick kortare stunder av spänd matte på ryggen. :)

Spolar man fram till idag så rider jag idag ut hästen i alla gångarter (även den läskiga skritten :p) och det känns avspänt hos oss båda. Enstaka gånger de senaste året har jag känt för att hoppa av en bit, och då har jag bara gjort det, helt utan att döma mig själv.

Vill mest bara peppa dig att du inte är ensam! Du verkar målmedveten och väldigt förtjust i din häst, så jag är helt säker på att ni reder ut det med lite tid och tålamod :)
Det där är otroligt klokt, önskar att fler kunde tänka så! Annars tycker jag att man ofta hör att "du får inte hoppa av, då har hästen vunnit!" Så tror jag ju för det första inte att hästar tänker och för det andra vill jag nog vara en bättre och trevligare ryttare att bära runt på än att hästen ska se det som en "seger" att jag hoppar av....
 
Det fetade, det tycker jag är så otroligt viktigt att tänka på! Man (eller jag iaf) är liksom upplärd att man ska liksom inte vara rädd som ryttare, men det är ju klart man blir rädd när man trillar av/hästen skenar/vad som helst. Och en stor eloge till alla tränare som också tar upp att det är helt okej och hjälper varje ryttare utifrån ryttarens förutsättningar. Jag pratade själv med min hästs uppfödare om detta och fick ett väldigt fint bemötande och många bra tips.

Och viktigast är ju att det ska funka för just en själv och ens häst! Som att sitta av och promenera :D har fått tips om att "fyllerida", rida framåt, sitta av, promenera, ta en paus mitt i och låta hästen beta medans jag äter macka, allt möjligt! Vi provar lite grann och ser vad som funkar. Är väldigt tacksam för alla tips och stöttning jag får 🥰

Och tack, jag är otroligt förtjust i min häst! :love: och det här ska vi lösa.
Vad är ”fyllerida”? 🤪

Undrar om jag är ensam om att känns säkrare kontroll på hästryggen än med mig gåendes om den är spänd? Tex den där gången när jag testade bettlösa tränset för första gången, barbacka, i mörka skogen, och fyrverkerier körde igång, det var väl den spändaste ritten med känsla av att sken kunde var ett steg ifrån hela vägen hem, och på stallet sa en del ”jag hade hoppat av” men jag kände tvärtom att vid hand skulle jag kanske inte kunna hålla tillbaka min häst om han hade fått regelrätt panik, kanske kunde meja ner mig osv, då kände jag uppsatt var tryggare.
 
Vad är ”fyllerida”? 🤪

Undrar om jag är ensam om att känns säkrare kontroll på hästryggen än med mig gåendes om den är spänd? Tex den där gången när jag testade bettlösa tränset för första gången, barbacka, i mörka skogen, och fyrverkerier körde igång, det var väl den spändaste ritten med känsla av att sken kunde var ett steg ifrån hela vägen hem, och på stallet sa en del ”jag hade hoppat av” men jag kände tvärtom att vid hand skulle jag kanske inte kunna hålla tillbaka min häst om han hade fått regelrätt panik, kanske kunde meja ner mig osv, då kände jag uppsatt var tryggare.
Haha, nu ska vi se om jag kan förklara! Det är väl typ att inte rida så "prydligt". Sväng lite hit och dit, var avslappnad, rid framåt, tänk inte så mycket liksom. Som att man är en isländsk gubbe som tagit en öl eller två :D Det är iaf något som är väldigt svårt för mig som fd dressyrryttare, men jag övar på det! :rofl:

Ja det där med att leda vs. rida är nog väldigt individuellt. Jag hade definitivt suttit av, men jag känner mig i största allmänhet väldigt säker i hanteringen från marken. Jag är lång och stadig och kan hålla i rätt bra :D Och OM hästen skulle sticka i full panik kommer jag ändå inte få stopp på den från ryggen, utan jag kommer med största sannolikhet åka av och då finns det risk att jag skadar mig. Hästen tänker jag kommer hem i ett stycke om den får springa själv, förutsatt att det inte är bilvägar och dylikt i vägen.
 
Funderar över om det kan vara för att min förra häst sprang på mig när han blev rädd för en stubbe i skogen en gång, jag är lite rädd för hoppiga hästar vid hand, känner mig i säkrare position uppepå då.
 
Funderar över om det kan vara för att min förra häst sprang på mig när han blev rädd för en stubbe i skogen en gång, jag är lite rädd för hoppiga hästar vid hand, känner mig i säkrare position uppepå då.
Ja tidigare upplevelser påverkar såklart mycket.
Jag är till exempel jätterädd för att hästen specifikt sticker. Jag ryser i hela kroppen av bara tanken. Men då har jag varit med om att två hästar, oberoende av varandra, dragit iväg på samma ställe varav den ena drog iväg mot en stor och trafikerad väg. Då var det verkligen så att antingen slänger jag mig av i farten och gör mig ordentligt illa och hästen fortsätter mot vägen och blir påkörd, eller så försöker jag få stopp på hästen men med risk att jag sitter kvar när vi kommer till vägen och då kan hela ekipaget bli påkört. Nu fick jag stopp på hästen bara några meter från vägen, men då var jag inte särskilt kaxig efteråt. Usch och fy.
 
Det där är otroligt klokt, önskar att fler kunde tänka så! Annars tycker jag att man ofta hör att "du får inte hoppa av, då har hästen vunnit!" Så tror jag ju för det första inte att hästar tänker och för det andra vill jag nog vara en bättre och trevligare ryttare att bära runt på än att hästen ska se det som en "seger" att jag hoppar av....
Jamen precis, jag är uppfödd med sånt tänk, att hästen inte ska vinna i såna lägen. Så väldigt mycket trevligare hästtänk att utgå från att hästar inte är ute efter att "vinna" över en och att alla trick som genererar lugna hästar och människor är bra. Otroligt tacksam för min tränare, som hjälper mig att tänka på nya sätt.
 
Ja tidigare upplevelser påverkar såklart mycket.
Jag är till exempel jätterädd för att hästen specifikt sticker. Jag ryser i hela kroppen av bara tanken. Men då har jag varit med om att två hästar, oberoende av varandra, dragit iväg på samma ställe varav den ena drog iväg mot en stor och trafikerad väg. Då var det verkligen så att antingen slänger jag mig av i farten och gör mig ordentligt illa och hästen fortsätter mot vägen och blir påkörd, eller så försöker jag få stopp på hästen men med risk att jag sitter kvar när vi kommer till vägen och då kan hela ekipaget bli påkört. Nu fick jag stopp på hästen bara några meter från vägen, men då var jag inte särskilt kaxig efteråt. Usch och fy.
Åh fy, det där är min mardröm, att vara på väg ut på stor väg på häst som stuckit. Vilken tur att det gick bra!
Jag har också just häst som sticker som min värsta grej. Att de står på två ben, bockar eller stökar vid hand gör mig inte alls lika mycket som att känna att hästen är på väg att dra. Tror också att tidigare erfarenheter spelar stor roll.
 
Såg en fantastisk ledig boxplats på fb på ett islandsstall, som ligger inte alls i närheten av mig 😩 Jag älskar mitt stall och min häst är så glad här så noll planer på att flytta men det vore kul med fler islandshästar. Vi har två öppna boxar bredvid varann lediga just nu och jag håller tummarna för att det blir två små isisar som flyttar in 😁
 
Vad är egentligen beautytölt? Jag har googlat och läst tävlingsbeskrivning och kollat ett par filmer från tävling på is, och jag förstår ändå inte riktigt. Hästarna ser jättefina ut i tölten men det gör de på andra tävlingar också 🤷‍♀️
 
Vad är egentligen beautytölt? Jag har googlat och läst tävlingsbeskrivning och kollat ett par filmer från tävling på is, och jag förstår ändå inte riktigt. Hästarna ser jättefina ut i tölten men det gör de på andra tävlingar också 🤷‍♀️
Beautytölt är inget som finns med i tävlingsreglementet utan mer ett hittepå för t ex istävlingar. Det är för att säkerhetsmässigt funkar det inte med ökad tölt utan man ska istället visa den bästa tölten hästen har. Men visst, ibland går undan, nästan som ökad tölt.
 
Har ni sett Jamilas nya stångbett hos Fager, tankar? använder ni islandstång?
Jag har aldrig provat islandsstång öht, kanske att en väns häst hade det när jag provade den en gång men det är nog enda gången.

Förstår inte riktigt grejen om jag ska vara ärlig :bag: har inte heller fått funktionen förklarad för mig ordentligt. Har förstått att det är ledat både i mundelen och i ringarna vilket ger flexibilitet. Men det verkar väldigt vanligt på tävling, är det lika vanligt vid ridning hemma?
 
Jag har aldrig provat islandsstång öht, kanske att en väns häst hade det när jag provade den en gång men det är nog enda gången.

Förstår inte riktigt grejen om jag ska vara ärlig :bag: har inte heller fått funktionen förklarad för mig ordentligt. Har förstått att det är ledat både i mundelen och i ringarna vilket ger flexibilitet. Men det verkar väldigt vanligt på tävling, är det lika vanligt vid ridning hemma?
När jag skulle köpa häst och var ute och provred på olika ställen så fick jag säga till att jag ville provrida på vanligt bett, blev ändå en del hästar som visades med islandsstång, svårt att säga hur jag upplevde att rida med det när man inte känner hästen från innan. Min häst tävlades på stång men jag fick provrida med vanligt bett. Har varit lite nyfiken på att prova islandsstång, men gärna då en mild/are variant. Tycker inte Jamilas bett var helt förklarat heller 🤔
 
Varför är Casco-hjälmar så populära bland islandsryttare? Någon här med en cascohjälm? Jag har tre hjälmar i rotation, men ingen casco.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Islandshäst Nu när förra tråden fått 2000 inlägg tänker jag att det är dags att starta en del 2! :bump:🥳
33 34 35
Svar
683
· Visningar
46 278
Senast: Roheryn
·
Övr. Barn Halloj, En del har nog sett att jag börjat smyga runt här i trådarna. Jo, vi har pratat om barn rätt länge hemma nu och jag har...
2 3
Svar
48
· Visningar
3 915
Senast: Derivata
·
Fälttävlan Ursäkta jättelångt inlägg! Jag är ny här men skulle vilja ha en tråd där vi kan samla information om vilka terrängbanor som finns...
Svar
5
· Visningar
1 198
Senast: Lady_S
·
Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
13
· Visningar
1 474

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp