MissFideli
Trådstartare
Kontentan verkar vara att det snarare beror på ägarnas åsikter/lösdriftens utformning än hästarna?
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Så är det ju.Fast det där stämmer ju in på alla flockar, alla hästar, alla raser. Om storhästar "bråkar" vid fodringar har ju inte med rasen att göra utan hur hästen är uppväxt att göra, vad hästen lärt sig från andra hästar sen den var liten. Vissa hästar är rädda om maten och vissa är det inte.
I våran flock har vi alla varianter av raser och storlekar, brukshästar, shettisar, dressyrhäst och hopphäst, ett fullblod och faktiskt tre stycken islänningar. Lugnare flock har jag aldrig vart med om.
Är så tråkigt med den attityden mot andra "stora" hästar. Som om dom hästarna är på något vis annorlunda mot islänningar oavsett hur dom är uppfödda. Innan man har en åsikt om en "storhäst" så bör man lära känna den först. Inte förutse att den är brötig och jobbig och otäck att hantera och inte kan hästspråk osv.
Nja, allt är ju relativt. Beroende på hur många man umgåtts med och i vilka sammanhang så får man ju olika uppfattning. Jag har tex inte umgåtts alls mycket med islänningar, det är dom 4 stycken jag träffat i stallet och 2 stycken på ett bete för en väldig massa årsen. Dom två på betet var inte trevliga alls i flocken, framförallt inte mot varandra. Jag var till och med lite smårädd för att hämta min häst för att dom var så otroligt respektlösa både mot varandra och andra hästar och struntade i ifall människor kom ivägen.Så är det ju.
Men ganska få halvblod verkar vara "vettigt" uppfödda, iaf de jag stött på.
Så skulle jag nog säga att det är. Dom stallen verkar gå på mest att dom inte vill ha in en storhäst i flocken oavsett. Nu dock så är jag glad ändå att jag inte flyttade till ett stall med bara islänningar då jag förmodligen skulle känt mig ganska ensam som enda dressyrryttarn där, det är ju också viktigt att tänka på när man tittar på stall. Iallafall när man tränar mycket så kan det vara kul att ha någon annan som också håller på lite med samma sak.Kontentan verkar vara att det snarare beror på ägarnas åsikter/lösdriftens utformning än hästarna?
Ja, nu har jag rejält större erfarenhet än så av "ridhästar av halvblodstyp", massor med år på ridskolan + att jag i många år till större delen stått i stall där det till övervägande delen var "stora hästar".Nja, allt är ju relativt. Beroende på hur många man umgåtts med och i vilka sammanhang så får man ju olika uppfattning. Jag har tex inte umgåtts alls mycket med islänningar, det är dom 4 stycken jag träffat i stallet och 2 stycken på ett bete för en väldig massa årsen. Dom två på betet var inte trevliga alls i flocken, framförallt inte mot varandra. Jag var till och med lite smårädd för att hämta min häst för att dom var så otroligt respektlösa både mot varandra och andra hästar och struntade i ifall människor kom ivägen.
I min värld då om jag ska utgå från dom jag träffat och prata om islänningarnas sätt att vara på i flock så blir en stor andel ganska obehagliga och ska jag bara utgå från min erfarenhet så vill jag verkligen inte ha med islänningar i min hage. För då är det en stor risk att få ett monster till islänning in i flocken.
För det är ju heller inte bara halvblod det pratas om utan alla raser. Och inom begreppet "halvblod" så finns ju bara där mängder av olika raser.
Jag som mest sett "halvblod" och vanliga hästar har nästan aldrig sett en häst som inte fungerat i en flock. Nån enstaka som aldrig riktigt kommit in i flocken men det berodde förmodligen mest på att den inte fungerade med individerna i den flocken och var allmänt stressad då den gått i flock innan den kom till våran flock.
Som jag skrev, beror på i vilka sammanhang man träffat på olika hästar. I alla stall där hästarna stått i varsin grushage på dagarna och stått i box större delen så har dom hästarna inte varit särskilt trevliga och harmoniska. Dom har varit relativt stressade och reagerat mycket utifrån det kan jag tänka mig. Ridskolehästarna ska jag inte ens prata om men som sagt, uppstallningen stressen osv gjorde dom också till frustrerade hästar som inte alltid var trevliga att hantera. Dom hästar som trivts däremot på ridskolan och kunnat slappna av och uppskatta alla människor osv, dom har varit trevliga och harmoniska.Ja, nu har jag rejält större erfarenhet än så av "ridhästar av halvblodstyp", massor med år på ridskolan + att jag i många år till större delen stått i stall där det till övervägande delen var "stora hästar".
Jag har både fodrat och hanterat dem själv + att jag sett andra göra det.
Och det är STOR skillnad, i snitt, på hur lugnt det går till vid utsläpp/insläpp/fodringar.
Till de stora hästarnas nackdel.
Jag tvivlar otroligt starkt på att "vanliga" hästar har gjort att din häst inte fungerar i flock längre eller fungerar sämre och läser hästar sämre. Det gäller att hitta rätt typ av flock till varje individ. Alla hästar passar inte med alla hästar och det gäller även islänningar och andra islänningar. Det är ingen som helst skillnad där.Jag tror inte heller att en häst som växt upp i flock sina första tre år bara automatiskt sen beter sig bra i flock resten av livet. Min islandskorsning har växt upp och levt många år i flock(med islänningar), men senaste åren har det inte varit möjligt, och jag märker definitivt skillnad på honom. Han är inte alls lika smidig i en flock längre när han gått flera år ihop med hästar som inte har ett lika bra språkbruk som han är van.
Så, jag längtar tills vi kan flytta till ett ställe med bara isisar (i hagen) igen..
Jag har upplevt både ock faktiskt, vid några tillfällen var det bara att ta ut den insläppta hästen det gick bara inte. Trots att vi ändå gjorde ett sakta insläpp, med att låta hästarna komma in en och en till den nya. Men när de blev fulltaliga i flocken så brakade det loss, detta har hänt vi flera tillfällen. Det här var på ett annat stall, och man har även förskt vid andra tillfällen efter min avflyttning och då tyvärr med stora skador som följd.Fel forum kanske, får flyttas i så fall.
Men är det helt omöjligt att sätta in en häst av annan ras i en lösdrift med bara islänningar? Även om den andra hästen är född och bott på lösdrift?
Nej det är inte omöjligt. Jag har haft min nsv i islandsflock i flera år, inga problem alls. Har även kommit in ett vbl en period och en ponny en annan period. Inga problem. Däremot daltar gärna storhästfolk med sina hästar lite mer än islandsfolk. Så jag tror snarare det är där skon klämmer. Storhästarna bryter benen av sig i dom fina kuperade naturhagarna, enligt sina ägare.Fel forum kanske, får flyttas i så fall.
Men är det helt omöjligt att sätta in en häst av annan ras i en lösdrift med bara islänningar? Även om den andra hästen är född och bott på lösdrift?
Att inga islandshästar kan vara kompisar med andra raser är en myt. Men nog kan hästar reagera på andra hästar som ser väldigt annorlunda ut mot vad de själv och deras vanliga kompisar gör.
Min arab, som eg inte alls var lättskrämd, blev helt galen när han fick syn på två små fläckiga shettisar. Vet inte om det var stl eller färgen som var värst, men jag har i eftertid hört flera säga att många araber reagerar kraftigt på skäckar. Färgen finns ju inte inom deras ras, kanske kan ligga något där. Mitt halvblod reagerar mycket mer på att lurviga små islandshästar går förbi än "normala" hästar. Han reagerade också helt annorlunda på min lilla b-ponny än han gjort på någon annan häst.
För mig går gränsen vid 148 cm. Varför måste den räknas som häst fast den är en ponny? .
Jag vet inte hur rasstandarden ser ut för fjording, men för islandshästen finns ingen övre gräns för hur stora de får vara/bli. Så min häst skulle ha fallit utanför rasstandarden, om man begränsat rasen till ponny mått. Å andra sidan hade den då säkert kallats för islands ponny om storleken hade begränsats.Nä, fjordhästen är det samma med. Hästras, kallblod med ponnymått. Skitkonstigt, jag vet. Dock blir jag inte förnärmad om någon skulle skojja om det.
Jag vet inte hur rasstandarden ser ut för fjording, men för islandshästen finns ingen övre gräns för hur stora de får vara/bli. Så min häst skulle ha fallit utanför rasstandarden, om man begränsat rasen till ponny mått. Å andra sidan hade den då säkert kallats för islands ponny om storleken hade begränsats.
Fel forum kanske, får flyttas i så fall.
Men är det helt omöjligt att sätta in en häst av annan ras i en lösdrift med bara islänningar? Även om den andra hästen är född och bott på lösdrift?
Lite OT, men jag tror att fjordhäst och islandshäst är hästar för att konceptet "ponny" ursprungligen inte finns på skandinaviska språk. Nordlandshästen är också en häst fast den ofta är under ponnymått.Samma hos oss. Det är ju därför det klassas som häst antar jag, för att man inte har en ponnyhöjd som max.
Lite OT, men jag tror att fjordhäst och islandshäst är hästar för att konceptet "ponny" ursprungligen inte finns på skandinaviska språk. Nordlandshästen är också en häst fast den ofta är under ponnymått.
På engelska är å andra sidan en connemara på 155 cm fortfarande en connemara pony. Och en Welsh cob på 145 cm är just en Welsh cob.
Jag hävdar fortfarande att anledningen till att stora män rider dem är för att Island inte har tillgång till annat. Inte för att de skulle vara starkare än Cobar m.fl.Förbjudet att importera.
Troligen red stora män på russet i brist på annat.
Ja klipp av dem manen, men fakta är att benstommen är avsevärt kraftigare än för övriga raser i samma storlek, genom att märgkanalen är så mycket tunnare. Genom det får benstommen en annan indesitet än för övriga raser, lägger man sedan till att rasen har en grovtarm som är 1 m längre än för andra raser så förstår man att rasen är en urform som har lite större förmåga än raser i samma storlek. Samtidigt ska man självklart komma ihåg att de inte kan orka med vad som helst, även om jag dristar mig att påstå att de orkar med betydligt mer än samma storlek av häst.Självklart är det så. Islandshästen är inte ens särskilt kraftig, klipp av man och lurvig päls så syns det att de faktisk ofta är smäckrare än tex en connemara eller new forest. Men om det bara finns en enda typ av häst så rider man på den. "Man tager vad man haver" som det heter.
I Wales brukade bönderna rida på welsh mountain ponys, en ras som brukar ligga på 110-120 cm i mankhöjd. De är pyttesmå.